KOA, sa polarna på Etnologiska institutionen vid Stockholms universitet. Karl-Olov Arnstberg ska det uttydas.

KOA är rasisternas intellektuella alibi, etnologiprofessorn, den framstående forskaren, som meddelar den mörklagda sanningen om invandring, mångkultur och Sveriges snara undergång.

Just mörkläggning är ett av KOA:s favoritord. Så heter hans blogg. Och Invandring och mörkläggning heter ett verk i två band, sammanlagt 800 sidor (2013-14). Det har KOA författat tillsammans med tidigare Aktuellt-journalisten och presstalesmannen för BRIS (Barnens rätt i samhället), Gunnar Sandelin. Första delen, som enligt KOA sålt i 30 000 exemplar, innehåller mycket siffror. En del är mystiska, men de flesta stämmer säkert. Visst, invandringen till Sverige är stor, asylmottagning drar mycket skattepengar. (Det drar också mycket pengar att finansiera rut och rot, noll procent i fastighetsskatt och förmögenhetsskatt och en av Europas lägsta företagsskatter. Men de siffrorna redovisas inte där.)

Andra delen har underrubriken "Förklaring och fördjupning". För att belysa KOA:s förklaringsmetoder citerar jag punkt 6 i hans lista över hur det går till "när en ung person tar sig till ett land präglat av vänsterpolitiskt universellt-mänskliga-rättigheters-ideal":

"Smugglarfirman förser dig med en tårdrypande asylberättelse - glöm inte att kasta alla identitetshandlingar innan du kommer fram och glöm inte att du är en minderårig föräldra- och släktlös person, ett barn. Där blir du omhändertagen av myndigheter som av regerande politiker fått tydliga instruktioner om att hjälpa dig. I flertalet fall kommer du att finna att du har att göra med ivriga asylaktivister, väl förfarna i att hårdexploatera bidragssystemet. Ett exempel är gymnasieförbundet i Kalmar, som för skattemedel våren 2014 köpte in 120 Ipads för att dela ut dem i SFI-utbildningen. Tanken är att det ska underlätta språkinlärningen, säger gymnasieförbundets ordförande Mona Jeansson."

Man kan tycka att datorer i språkundervisningen kanske inte är ett så skakande exempel på exploatering av bidragssystemet. Men KOA är frikostig med högerpopulistiska tankefigurer, i böcker och bloggar. De asylsökande är bedragare. Medierna släpper inte fram sanningen utan har skapat "en näst intill östtysk repression". Politikerna är hycklare som tänker något annat än de säger - fast ibland är de uppriktigt korkade. Islam är en fientlig ideologi, inte vissa islamister utan islam som helhet. Ett etablissemang av socialarbetare, kuratorer och sfi-lärare har sin försörjning av invandringen, och därför kan den inte ifrågasättas, och så vidare. (Sfi-lärare som reaktionens förtrupp måste ändå sägas vara lite originellt.)

Som god populist är KOA också noga med att slå lika mycket åt höger och vänster. Reinfeldt vill avveckla välfärdssamhället och dumpa lönerna - massinvandring blir verktyget. Vänstern är förblindad av identitetspolitik och postmodern mångkulturalism och älskar därför varje invandrare.

9411_01.jpgProfessor Karl-Olov Arnstberg, populär på sina håll i bloggosfären.

När KOA ska göra upp med mångkulturalismen vill han hellre rikta in sig på kulturmarxismen. Det är den bakomliggande ideologin. "Jag startar med att i giftskåpet rota rätt på temat judar" deklarerar han som utgångspunkt. Före andra världskriget fanns det enligt KOA tre huvudskäl att vara judefientlig: judarna trodde inte att Kristus var Messias och förrådde Jesus; bolsjevismen ansågs vara ett judiskt påfund; en amerikansk judisk elit uppfattades som konkurrent med den europeiska överklassen. Och det fjärde och viktigaste, Frankfurtskolans grundare var nästan alla judar (Adorno, Horkheimer, Marcuse), och det var Frankfurtskolan som hittade på kulturmarxismen.

Man ska vara rättvis mot KOA. Bara det fjärde skälet gör han till sitt eget. Han skriver trodde, ansågs vara, uppfattades som. KOA tänker som en forskare, bedyrar han - "det enda som finns är en längtan att förstå vad det handlar om". Men kanske har det någon betydelse vilka teorier och uppfattningar en forskare refererar?

Nej, man behöver inte vara rättvis mot KOA. En sjuttioårig invandrarfientlig professor med rasistiska tendenser som bara gräver sig djupare ned i bloggträsket, han är inte värd en massa argumentationsanalys. Dagens KOA kan lämnas åt sitt öde.

Den intressanta frågan är hur han kommit därhän. Varför skulle den upproriska etnologidocenten gå detta sorgliga slut till mötes?

Svenska etnologiforskare sökte sig länge till det gamla bondesamhällets kultur, främst den materiella: skörderedskap och matvanor, gårdstyper och smörkärnor. KOA började som favoritelev till en av de allra största, Sigurd Erixon, och skrev en avhandling om knuttimrade hus (1977).

Men redan dessförinnan hade han börjat revoltera mot ämnestraditionen. Tillsammans med några likasinnade, som Åke Daun i Stockholm eller Orvar Löfgren och Jonas Frykman i Lund, slogs han för studier av samtid, mentaliteter och andra kulturer än den agrara. Det kallades kulturanalys och blev snabbt den helt dominerande riktningen - "det enda som gällde", säger en del etnologer som ville hålla fast vid materialism och historia. KOA fortsatte ändå att uppträda som oppositionell provokatör och sanningssägare; det gick att förena med den professur han snart fick och med uppdrag som krönikör i Expressen och tidskriften Moderna tider.

KOA:s kulturanalytiska forskning riktade sig gärna mot det udda, det som avvek från majoritetskulturen. Han gjorde årslånga fältarbeten bland invandrare och inte minst romer.

Boken Svenskar och zigenare från 1997 blev, enligt KOA själv, en vändpunkt och början på hans fall.

Den handlar i huvudsak om finska romer i Rinkeby och socialtjänstens misslyckade försök att hjälpa dem till ett gott liv i Sverige. Med en mycket välvillig läsning kan man säga att den beskriver en totalkrock mellan en majoritetskultur och en avvikande gruppkultur med i sammanhanget självdestruktiva drag. Med en kritisk läsning, som fick stort genomslag, beskriver KOA de finska romerna som alkoholiserade, halvkriminella, helt osolidariska med det allmänna och redo att lura socialtjänsten på så mycket pengar som möjligt.

Jodå, sådana finska romer finns säkert, KOA har inte hittat på. Men han vägrar att se det som en följd av långvarigt, extremt förtryck, utan förklarar eländet med en stark romsk kultur. Det är som när 1800-talets mest bigotta folkuppfostrare förklarade att arbetare luktade smuts och svett inte på grund av sina arbetsförhållanden utan på grund av sin "råhet".

Och där fastnar KOA. En svensk eller västerländsk kultur möter en invandrarkultur och blir utnyttjad. 2015 kan han blogga "Medan en majoritet av jordens befolkning bygger sina gemenskaper och sin moral efter släktskapsprinciper så fungerar inte det västerländska livsideal, som sätter agendan, på det sättet. Vi har en idé om en universell moral." eller "... en universell moral kontra en släktskapsbaserad [är] en viktig inkörsport när man vill diagnosticera den västerländska sjukdomen".

Det är tema ett i KOA:s skriverier. Tema två är att sådana sanningar får man inte skriva. Men KOA som är så oppositionell, han vågar göra det ändå.

Har KOA:s tidiga framgångsrecept blivit hans sena olycka? Det fungerade ju så bra att vara provokatör och göra kulturanalys utan materiell förankring av det som framstod som udda och konstigt. Nu fungerar det så dåligt.

Ja, så kan man spekulera. Viktigare är att konstatera att KOA dessvärre inte är ensam. KOA är ett typfall, om än rätt extremt. Bland bloggarna hittar man åtskilliga ofta äldre akademiker, journalister och andra högutbildade och välformulerade. De har i årtionden vant sig vid att vara sanningssägare och provokatörer i faktafyllda och skickligt argumenterade inlägg. Så länge de arbetande klasserna stod någorlunda starka hämtade de sin näring därifrån och kunde göra stor nytta, och även ha viss personlig framgång. I dag surrar de runt utan materiell förankring, eller än värre, söker sig till folkets mest efterblivna delar.

KOA-varning utfärdas!

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...