I all tysthet började EU och USA i juni förra året att förhandla om ett frihandelsavtal mellan parterna, det så kallade TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership). Det skulle resultera i världens största frihandelsområde. Ta bort handelshinder och skapa gemensamma standarder, det var budskapet.

Förhandlingarna gick kanske bra - tills läckor i vintras började sippra ut från överläggningarna mellan parterna och de stora bolagen. Medan åtta möten genomförts med civilsamhällesorganisationer så hade de västliga transnationella storbolagen haft 119 sittningar. I läckorna framkom att avtalet bara till en mindre del, tjugo procent, handlade om att ta bort tullar och tariffer i handeln mellan EU och USA - de flesta är sedan tidigare avtal redan slopade.

Resterande förhandlingar rörde framför allt "diskussioner om regleringar som skyddar människor från risker (gällande) deras hälsa, säkerhet, miljö, finansiella (säkerhet) och datasäkerhet", enligt Karel De Gucht, EUs kommissionär för handel.

I klartext visade sig detta betyda att dessa skydd står i vägen för bolagens profiter. Ett så kallat ISDS, Investor-to-state dispute settlement, skulle införas i avtalet. Detta ISDS-instrument innebär i korthet att investerare, det vill säga storbolagen, har rätt att stämma regeringar, nationella parlament eller domstolar om där stiftade eller försvarade lagar påverkar bolagens investeringar och beräknade profiter. Stämningarna skall behandlas i överstatliga förhandlingstribunaler, ett slags internationella skiljedomstolar, och ledas av affärsjurister tillsatta av storbolagen. Förhandlingarna är hemliga och inte reciproka, det vill säga stater och medborgare har ingen rätt att resa krav på storbolagen.

Med TTIP och ISDS inkluderat kommer alltså storkapitalet att garanteras att inga regeringar kan stifta lagar till skydd för sina medborgare och miljö om dessa påverkar bolagets profiter. Eftersom det här ISDS-instrumentet redan finns i över tretusen bilaterala handelsavtal så är det lätt att hitta exempel på hur det kan användas. Över 500 stämningar har rests av bolagen de femton år som ISDS funnits i avtal, och antalet nya stämningar ökar snabbt från år till år.

Australiens regering stäms av Philip Morris för att man infört en regel om "plain package" på cigarettpaket, det vill säga att ingen annan text än varningstext för tobakens farlighet får finnas på paketen. WHO har deklarerat att det är den viktigaste åtgärden för folkhälsan man kan genomföra. Förutom att Australien måste betala sina egna dryga rättegångskostnader ( oavsett utfall i dessa skiljedomstolar) hotas den australiska staten av ett mångmiljonskadestånd för uteblivna profiter. Australien har ett bilateralt avtal med Singapore - och där skaffade sig Philip Morris ett dotterbolag. I väntan på utslag och dom i Australien har Nya Zeeland hållit tillbaka en liknande lag från att implementeras.

På samma sätt väntar El Salvador med att genomföra lag mot gruvexploatering för att skydda regnskogen i väntan på Chevrons mål mot Equadors krav på sanering efter exploatering. Det transnationella kanadensiska gruvbolaget Lone Pine stämmer via ett brevlådeföretag i USA den kanadensiska regeringen för att Quebec av miljöskäl förbjudit hydraulisk spräckning ("fracking"). Holländska försäkringsbolaget Achmea har stämt Slovakien två gånger för att regeringen åternationaliserat hälsovården och förbjudit privata vinster i sjukvården - och vunnit båda gångerna. Med ISDS i avtal räcker det alltså ofta bara med ett hot om stämning för att regeringar skall släppa planerade lagar till skydd för befolkning och miljö. Detta gäller alldeles särskilt kapitalistiska länder i kris och utvecklingsländer. Se också exemplet Vattenfall i rutan härintill.

Fallet Vattenfall

Vattenfall stämde 2009 staden Hamburg på 1,4 miljarder euro efter att staden hade lagt fram planer på hårdhänta miljöregler för utsläpp från Vattenfalls kolkraftverk. Förlikning skedde så småningom genom att miljöreglerna urvattnades och målet lades ner. Men 2012 var det dags igen. Merkels regering beslöt efter katastrofen i Fukushima att omedelbart stänga de gamla kärnkraftverken och fasa ut de nya till 2022, och Tysklands högsta domstol fastslog efter genomgång att det var förenligt med landets konstitution. Men ISDS internationella skiljedomstolar står över även imperialistländers domstolar, och Vattenfall stämmer nu den tyska regeringen på 3,7 miljarder euro för uteblivna profiter.

9008_01.jpgEU och USA planerar överprövning av demokratiska beslut. Bild: Hedvig Hallberg.

I den svenska debatten har det varit mycket tyst om innebörden av TTIP och ISDS. De har lågmält bejakats av LO, Saco och TCO. Men ute i Europa har det varit hårdare tag. I Tyskland har IG Metall sagt definitivt nej till TTIP och ISDS, liksom ett stort uppbåd av internationellt kända juristprofessorer och specialister på internationell rätt. I Storbritannien finns en gräsrotsrörelse som lyckats föra upp frågan på agendan, framför allt när det gäller skyddet av den nationella sjuk- och hälsovården. Så mycket oväsen har förts att EU-kommissionen tvingades till ett "samråd med medborgarna" per internet: en portal med tolv frågor kunde besvaras. När portalen stängde ner efter tre månader hade 150 000 svar influtit - mer än 99 procent var från individer, endast få organisationer. Dryga tredjedelen var britter. 0,08 procent var svenskar; danskar och finnar ungefär lika många.

Det är naturligtvis uttryck för att det inte finns någon egentlig proteströrelse i våra länder. EU-parlamentarikern Carl Schlyter (Mp) har en hedervärd men gles blogg (TTIPPEN.se) och Jordens vänner har haft ett litet inlägg på sin hemsida (Internationella Friends of the Earth desto mer). Tidningen Etc har publicerat några artiklar under året. Men det är nålstick.

De transnationella bolagen och kapitalets lobbyister arbetar desto hårdare. Ett brev från Chevron till USA:s regering, som råkat komma på villovägar, kräver att ISDS införs i TTIP för att därmed "sätta den globala standarden för investeringsskydd". Det är talande för vår tids kapitalism, att de nationella regeringarna i EU och USA är så undfallande för storkapitalet att de frånhänder sig sin egen legitimitet.

Svenska lobbyister

Bland lobbyorganisationerna träder affärsjurister fram som en grupp med starkt egenintresse av att ISDS-instrumentet införs i handelsavtal. Det är affärsjurister och stora advokatsamfund som skor sig när stater stäms på jättelika (skatte-)belopp. I de diskreta internationella skiljedomstolarna där den juridiska verksamheten bedrivs behöver de inte ta hänsyn till mänskliga rättigheter eller miljöfrågor, arbetarskydd eller hälsofrågor som i vanliga domstolar - endast till "free trade values". En viktig lobbyorganisation, European Federation for Investment Law and Arbitration, består av fem sådana europeiska advokatbyråer med lobbying för ISDS på agendan. Den svenska advokatbyrån Mannheimer Swartling, som företräder Vattenfall mot tyska staten, är en av dem. Stockholms Handelskammare, som enligt vd Annika Rankka har en av dessa internationella skiljedomstolar, har en vice vd från samma advokatbyrå.

Om USA-EU får igenom TTIP med ISDS är globaliseringen enligt Chevron och de transnationella storbolagen genomförd, och det finns ingen plats för nationell politik. Om å andra sidan vi och andra folk i Europa gör gemensam sak med britterna kan vi sätta stopp för EU-kommisionens försök att sälja ut oss till storbolagen - och förhoppningsvis i den kampen få upp ögonen för kapitalismens omöjlighet.

Länktips

"För att följa utvecklingen: www.bilaterals.com"

"Brittiska Stop TIPP har ett bra informationsmaterial på www.stopttip.net."

"The Guardian, George Monbiot med bloggen www.monbiot.com."

"Corporate Europe Observatory: corporateeurope.org/tags/ttip"

"De gröna i EU-parlamentet: www.ttip2014.eu/"

"Svenska länkar 1: www.TTIPPEN.se"

"Svenska länkar 2: ttipfakta.wordpress.com"

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...