Kurt - som heter Almqvist i efternamn - verkar vara narcissist: charmfull, arrogant, småsnål, generös, diktatorisk. Kurt verkar också förstå tidens strömningar. Enligt egen utsago deltog han redan som tolvåring 1969 i en demonstration till stöd för FNL. I början av 80-talet framträdde han som en av Sveriges mest seriösa astrologer. På 90-talet ägnade han sig framför allt åt att skriva böcker om den ickefreudianske psykoanalytikern Carl Gustav Jung.

Numera har Kurt inte så särpräglade idéer. Traditionen från renässans och upplysning och den europeiska civilisationens grundläggande värden tycks vara hans hållpunkter.

Allt detta verkar rätt normalt. Det gör inte Kurt särskilt spännande. Han är som många andra. Men sedan 1990-talet är han tillsammans med Viveca.

Och Viveca heter Ax:son Johnson i efternamn. Hon är styrelseordförande i holdingbolaget Nordstjernan och i Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Kurt är stiftelsens vd.

Stiftelsen har kanske 100 miljoner om året som den enligt stiftelselagen måste dela ut till allmännyttiga ändamål, i detta fall vetenskaplig forskning. Sedan 1999, då Viveca och Kurt blivit varma i kläderna, har man som det heter "valt att stödja de humanistiska vetenskaperna och samhällsvetenskaperna". Det innefattar stipendier och anslag till enskilda forskare, men också tv-kanalen och tidskriften Axess, seminarieserier på den gudomligt vackra bruksherrgården Engelsberg och mycket annat. Det styr vårt tänkande.

För verksamheten är välskött - må vara att Kurt är en despotisk arbetsgivare med 1800-talsfasoner (se Aftonbladet den 16 april i år). Men mycket litet av det som kommer ut är direkt dåligt, dumt eller öppet reaktionärt.

Stipendieutdelningen är vidsynt och pluralistisk. Också Göran Greider har fått 100 000.

Tidskriften Axess, med mottot "Vetenskap, bildning, tradition", innehåller långa och korta texter av duktiga humanister och samhällsvetare: Tommy Olofsson, Dick Harrison, Gunnar Wetterberg, Kim Salomon (ja, det är påfallande fler män än kvinnor). I det senaste numret ägnas temadelen åt hur universitetsundervisningen kan förändras från grunden när digitalt baserade, öppna, globaliserade universitet tar över. Det är ett angeläget ämne. Den stående avdelningen "Civilisation" rymmer kortare artiklar om till exempel Ingmar Bergman, Vilhelm Ekelund eller Eddan. Det är på intet sätt blamerande att ha publicerat sig i Axess.

8611_01.jpgBild: Giuseppe Arcimboldo (1566).

I tv-kanalen avlöser de lärorika programmen varandra. En vanlig dag (den 19 oktober) samtalar tidskriftens chefredaktör P.J. Anders Linder med Svante Nordin om den senares nya bok om Churchill. Sedan följer program om normanderna, om Hilma af Klint, om Beethoven, om atmosfären, därpå en timmes operamusik, så Indiens historia (mogultiden), ekologisk balans, barockmusik, hjärnforskning, övergången till kristendom i Norden, 1100-talets klosterväsen, musik av Ravel, vetenskapshistoria etc. etc. Man blir så bildad! En återkommande programrubrik är "Civilisation" som ofta döljer någon serie om Europas äldre historia (dock sällan med fokus på kättarbål, korstågsmassakrer, legoknektar och livegenskap).

Det årliga Engelsbergsseminariet vid midsommartid ger plats åt influgna toppforskare från hela världen som samlas runt ett intressant tema: Mediernas makt, Religionens framtid, Politik och ideologi. Inbjudna kulturskribenter brukar rapportera entusiastiskt.

För 2013 års seminarium var ämnet "Civilisationens rötter". Maria Schottenius var hänförd i Dagens Nyheter (24 juni) över brittiska antikprofessorers välformulerade kvartsföreläsningar. Tyvärr hade Kurt gjort blundern att också engagera den mer hårdföre australiske sluggern John Armstrong. "Akademikerna från Oxford och Cambridge började titta ner, titta runt och öka andhämtningen. Några såg helt chockerade ut. Efter deras skarpa och lättsamma föreläsningar kom plötsligt detta direkt från söndagsskolan."

Som en förövning ordnade stiftelsen en veckolång doktorandkurs på Engelsberg i början av juni, öppen för humanister och samhällsvetare. Tema: "Civilisation". På dagarna diskuterade man texter om Aristoteles eller stadsplanering under ledning av Svante Nordin och andra välrenommerade äldre humanister, på kvällarna åt man fin middag med flera bestick och hörde på stråkkvartett som spelade Mozart (nej, inte Bartók, man ska ta det från grunden). Doktorander som läst sin Bourdieu drog sig undan i juniskymningen och pratade skit med varandra om hela tillställningen; naivare wannabees gjorde misstaget att försöka hänga på Nordin och gubbarna till bastubadet vid Engelsbergssjön.

Men, som sagt, det är bara i undantagsfall Kurt råkar gå för långt. Det är ju inget fel att folk läser om och tänker på Aristoteles eller universitetens villkor. Problemet är inte vad som släpps fram utan vad som inte släpps fram. När såg vi ett Engelsbergsseminarium om folkrätt eller prekariatet? När kör Axess ett tema om drönarkrigföring, folkuppror i tredje världen eller romer och europeisk rasism?

Nej, Kurt får oss att tänka på annat. Han fyller på sätt och vis samma uppgift som Stenbecks tidskrift Moderna Tider på 80-talet, som gjorde det rumsrent för den gamla vänstern att ta det lugnt med klasskampen och börja tala om, kanske inte civilisation, men åtminstone det civila samhället. Skillnaden är att i dagens läge behöver Kurt inte ta sats så långt vänsterut när han ska starta marschen åt höger. Renässans, upplysningstradition och civilisation räcker nu som lockbete för att vi ska hänga på.

Och Kurt är ju vidsynt. Han kanske läser vad jag skrivit här om prekariat och folkuppror, slår en signal och ger mig 100 000 för ett seminarium. Då är man körd. Civilisationen har segrat.

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...