Förra året var här en tokfan som slog med sten mot Envers grav. Men så gör vi inte, vi har respekt för Enver. Farsan var kommunist, vi var fattiga då och mycket var skit, men då var det arbete och bra sjukvård. Nu är det varken arbete eller sjukvård, nu är det bara business", säger vår taxichaufför efter besöket vid den gamle ledaren Enver Hoxhas enkla grav i utkanten av Tirana.

Chauffören anser sig, likt de flesta svenskar och albaner, ha för mycket bekymmer, för mycket att stå i, för att kunna tänka på politik. Han kör oss dock till sin far med 25 år i Albanska arbetets parti bakom sig. Farsan driver en veterinärstation på 3x2 kvadratmeter och bjuder gärna två svenska grabbar på albansk grappa. Hans inställning förändras när han märker att vi inte är i Albanien för att snacka skit om Enver Hoxha och albansk socialism. Först var hans reaktion ungefär "jag är inte kommunist, kom inte med sånt där gammal hallaballo". Nu förklarar han att han inte alls tappat tilltron till socialismen, att den trots allt är det bästa för Albanien. "Kapitalismen är minsann inte demokrati, den är diktatur. Det ser vi nu!"

Albanien befriade sig nationellt och socialt 1944, avskaffade kapitalismen och införde ett styre tämligen annorlunda jämfört med övriga Östeuropa. Folket frigjorde sig från den misär och den förnedring som det fått utstå.

I dag finns lite eller inget kvar av socialismen. Hur kommer det sig?

De albanska kommunisterna härdades i kampen mot tyska nazister och inhemska kulaker. En okuvlig principfasthet var troligtvis en av orsakerna till att albanerna lyckades frigöra sig. Men samma principfasthet ledde efter några decennier till nationell isolering med påföljande handelsbojkotter och blockader - och kanske till ett relativt materiellt underskott, även om alla familjer redan i början av 1960-talet hade tillgång till såna saker som tv och tvättmaskin.

Med tv kunde den albanska ungdomen få in Dallas och Falcon Crest - "det andliga haschischet", som en gammal partisan säger till Jan Myrdal i hans Den albanska utmaningen -via italiensk tv. Bland många skapades en misstro till de albanska ledarna som medan årtiondena gick kom att leva under andra förhållanden än albanen i gemen. Att myndigheterna erbjöd utbredd teaterverksamhet och bra, billiga böcker från all världens hörn förslog inte mot lyxen och glamouren i de italienska kanalerna.

Socialismen och avskaffandet av nöden, bidrog kanske därför - paradoxalt nog - till införandet av 1990-talets kasinoekonomi och återinförandet av nöden.

Avsaknaden av entusiasm och tilltro till kommunismen i de yngre generationerna hade troligen också en grund i en bristande demokrati, i en allt för stor diskrepans mellan folket och den framväxande nomenklaturan, en avsaknad av den proletära diktatur, den arbetarklassens oinskränkta makt, som albanerna sade sig ha skapat. Med byråkrati och korruption följde samma slags stagnation som kom att prägla Sovjetunionen.

En annan fråga är hur de albanska myndigheterna behandlade motsättningarna i samhället. Begick de samma misstag som Mao anklagade trettiotalets sovjetkommunister för? I stället för att mobilisera massorna mot fienden så användes administrativa medel som ibland tog sig synnerligen repressiva och tragiska uttryck - något som satt sina spår i såväl Ryssland som Albanien. Därför försvann med tiden grogrunden för den albanska socialismen, och därför kunde den kontrarevolutionära vågen svepa med sig också Albanien.

Vid ett besök i landet i dag ser det ut som om partisanernas kamp inte gett bestående resultat, att försöken att bygga ett radikalt annorlunda samhälle var förgäves, att allt är bortsopat. Men som alltid finns motsättningar under ytan.

Det är inte bara Malvin, vår fårskalleserverande tjugoårige servitör - som insisterar på att hans största hjältar är Enver Hoxha och Josef Stalin - som ger oss föraningar om detta. Efter valet i januari 2011 då högern, efter en månads räkning och omräkning, till slut sade sig ha vunnit valet med 10 rösters övervikt, utbröt omfattande socialistiska protester. De slutade med sju döda demonstranter. 1997, i upproret efter de kollapsande pyramidspelen, krävdes 2 000 dödsoffer.

I Balkanregionen finns växande folkliga rörelser som kan lära av partisanernas och efterkrigstidens framgångar och misstag.

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...