Folkrätten är ifrågasatt: Är den inte bara en ålderstigen förordning bakom vilken lokala tyranner i lugn och ro kan förtrycka sin egen befolkning? Behövs inte en nyordning, åtminstone en modifiering? Så tyckte Storbritanniens utrikesminister Robin Cook och Sveriges utrikesminister Anna Lindh i slutet av 1990-talet då de pläderade för en modifierad internationell rätt, en folkrätt som tillät interventioner i de fall mänskliga rättigheter kränks. Bakgrunden var Natos bombningar av dåvarande Jugoslavien för att bryta loss Kosovo ur statsbildningen, bombningar som inte fått FN:s sanktion.

Våren 1999, i upptakten till kriget, rapporterades en halv miljon saknade Kosovo-albaner, en siffra som successivt skrevs ner för att så småningom, efter kriget, landa på några tusen. Men då hade propagandan redan gjort sitt. Nato kunde genomföra kriget utan större folkliga protester i omvärlden.

Samma mönster finner vi nio år tidigare inför bombningarna av Irak sedan detta land ockuperat Kuwait sommaren 1990. Vi fick genom våra oberoende media veta att Saddam Hussein upprättat koncentrationsläger enligt nazistiskt mönster i det ockuperade Kuwait. Amnesty International bekräftade propagandalögnerna. Efter kriget gjorde organisationen en pudel. Då var det så dags. Kuwaitkriget fick visserligen FN:s godkännande men då, i början på 1990-talet, fanns fortfarande ett starkt stöd för folkrätten bland socialdemokrater ur det äldre gardet. En upprörd Anders Ferm menade på ledarplats i Arbetet att FN, genom att godkänna kriget och delegera det till USA, bröt mot sin egen stadga.

8601_01.jpgBild: Robert Nyberg

Vad det handlar om är FN:s klara förbud mot angreppskrig, uttryckt i artikel 2 i FN-stadgan.

Vilket är alternativet till denna internationella ordning? Den starkes rätt, djungelns lag. Rätten att ingripa till skydd för civilbefolkningen blir en förevändning för stormakten att med våld försvara sina intressen. USA och dess allierade varnar för folkmord, massförstörelsevapen och terrorism så snart de har intresse av krig. Det visar oss exemplen från Kuwait och Kosovo - och senast Libyen och Syrien.

Interventioner från USA och dess allierade blir en möjlighet att spela med för dem som vill ta sig till makten i ett land. USA kan lättare lägga sig i svaga länders inre angelägenheter bara genom att vifta med vapnen. Våldet ökar i en laglös värld där de rika ländernas godtycke avgör krig eller fred. En sådan utveckling kan bara verka lockande för extremliberaler, riskkapitaliser och förvirrade revolutionsromantiker.

Folkrätten måste försvaras - inte för lokala tyranners skull utan för att hindra större tyranner från att härja fritt.

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...