Robert Nyberg har en avståndstagande distans som ger läsaren ett övertag gentemot dem som styr samhället. Han intar en konsekvent vänsterståndpunkt men hemfaller aldrig åt bitterhet och folkförakt. Bengt Göransson recenserar Robert Nybergs stora samlingsvolym Guldfeber.

Tecknaren Robert Nyberg har länge varit en av Sveriges främsta och mest uppmärksammade satiriker. Inte minst spelade han en stor roll som aktör i Kommunalarbetareförbundets kampanj för att öka respekten för det arbete som dess medlemmar utför. Nu har han givit ut en jättevolym - bortåt 450 sidor och storformat - där han samlat teckningar ur de senaste tjugo årens produktion. Lena Nyberg har tillsammans med Robert svarat för urvalet.

Stiftelsen Längmanska kulturfonden har lämnat bidrag till utgivningen, något som bekräftar att Nyberg är etablerad men som inte ska leda till slutsatsen att han skulle vara okontroversiell. Han har en konsekvent vänsterståndpunkt men hemfaller aldrig åt det som gör så många av dagens vänsterintellektuella outhärdliga - att deras bitterhet aldrig döljer det förakt de innerst tycks hysa för den arbetarklass de säger sig värna. Nyberg gör sig inte till, låtsas inte vara proletär men är heller inte den uppifrån betraktande. Den överhet han gisslar är oftare aningslös än illasinnad, och just det gör hans iakttagelser så effektiva som argument i dagens samhällsdebatt. Överhetens och etablissemangens okunnighet och tanklöshet är farligare än deras illvilja. Välvilliga förmyndare ska man vara särskilt rädd för.

8210_01.jpgEn av många tidsbilder ur Robert Nybergs bok Guldfeber.

Boken innehåller - utöver teckningar - också ett antal arbetsbeskrivningar; Nyberg ger exempel på hur en teckning utvecklats från idé till färdig produkt. Läsaren får följa med från ibland ganska ofärdiga uppslag till satiriska fullträffar.

Den som länge följt Nybergs nedslag i skilda medier upptäcker när man tar del av denna boks överflödande mångfald - med all respekt för hans personliga stil som tecknare - att hans främsta talang sannolikt framför allt kommer till uttryck i språket. Med fäktarens pregnans avslöjar han det offentliga språk som rättsprofessorn emeritus Lotta Vahlne Westerhäll kallar kamouflagespråk. Direktören som förtydligar begreppet kärnverksamhet med orden bonusprogram och fallskärmar är ett exempel, läkarpanelen som tolkar begreppet vårdval i orden rika och friska patienter. Några av de vassaste iakttagelserna gäller centrala värden. "Vad är yttrandefrihet, pappa? Saklig grund för uppsägning." Att valfrihet är något annat än frihet blir tydligt. Valfrihet är som bekant närmast ett säljargument, inte en rättighet för medborgaren.

En teckning får just nu en aktualitet som upphovsmannen kanske inte räknat med. Nyberg låter tv-reportern meddela att man nu i stället för att hålla riksdagsval ska direktsända alla bolagsstämmor. I dagens tidningar ser jag så att statsvetare på fullt allvar föreslår att en partiledare som inte har riksdagsplats ändå ska få företräda sitt parti i riksdagsdebatterna. Partiledarens möjligheter att framträda i medier värderas högre än ställningen som folkvald med ansvar inför dem som valde. Den folkvalda församlingen får nöja sig med att vara åskådare.

8210_03.jpgBild: Robert Nyberg.

För bara några dagar sedan läste jag Susanna Alakoskis senaste bok Oktober i Fattigsverige. Det är en lysande bok, buren av samma klarsyn som Robert Nybergs. Men där Alakoski skriver i vad som närmast är ett raseri som läsaren inte kan komma undan, har Nyberg en avståndstagande distans som ger läsaren ett övertag gentemot dem som styr samhället i näringsliv och politik. Alakoski och Nyberg lästa tillsammans skulle bli ett bra underlag för studiecirklar för dem som vill skaffa argument för en annan politik i dagens samhälle, en där frihet, jämlikhet och broderskap är grunden.

Guldfeber

Robert Nyberg

Karneval förlag

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...