EU:s finanspakt undergräver den nationella demokratin. EU tar över finanspolitiken. Euroländerna snarast tvingas in i pakten, men den svenska regeringen tänker också ansluta Sverige. Jan-Erik Gustafsson är ordförande i Folkrörelsen Nej till EU.

Mitt i sommaren, den 13 juli, skickade regeringen ut remissen med det långa namnet "Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom ekonomiska och monetära unionen" (Ds 2012:30). Det gäller euroländernas finanspakt. Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna och ansluta Sverige till pakten.

När EU:s stormakter Tyskland och Frankrike presenterade ett ursprungligt förslag i december 2011 som ett sätt att hantera EMU-krisen, krävde de en ändring av Lissabonfördraget, EU:s grundlagar, men Storbritannien satte sig på tvären. Under förhandlingarna som följde på toppmötet i december fram till toppmötet i mars i år fanns fem, sex hemligstämplade avtalsutkast. Förhandlingarna skedde utan någon som helst offentlig insyn. Resultatet har blivit ett mellanstatligt avtal för de 17 euroländerna som övriga EU-länder kan ansluta sig till. Storbritannien och Tjeckien har deklarerat att de inte kommer att ansluta sig. Finanspakten är tänkt att träda i kraft redan 1 januari 2013 eller när 12 av 17 euroländer har godkänt den i sina nationella parlament, dvs. inget euroland har vetorätt.

Remissen skickades ut till enbart 20 remissinstanser, vilket kan tolkas som att regeringen knappast ville ha någon omfattande offentlig debatt inför riksdagsbeslutet. LO, TCO och Saco finns med på listan, men inte ett enda fackförbund. Förutom Folkrörelsen Nej till EU och Unga Européer är det inga andra organisationer som representerar det svenska civilsamhället. Svaren skulle vara Finansdepartement tillhanda senast 1 oktober.

Finanspaktens - eller som den ibland kallas budgetpaktens - syfte är att strama åt tyglarna för medlemsstaternas finanspolitik (offentliga utgifter och skatter). EU-kommissionen får ökad makt och medel att kontrollera euroländernas budgetar så att de följer reglerna och underkänna budgetar som har för stora underskott. Det strukturella underskottet (underskott som inte anses bero på konjunkturen) får inte överstiga 0,5 procent av BNP, vilket kommer att leda till ytterligare drastiska nedskärningar i de offentliga utgifterna. Görs inte detta kan länderna dömas till böter upp till en procent av BNP. Euroländerna blir skyldiga att skriva in kravet på budgetbalans i sina lagstiftningar, helst av "konstitutionell karaktär". En "korrigeringsmekanism" ska införas i ländernas lag som automatiskt åtgärdar för stora underskott. EU-domstolen ges rätt att utdöma böter på upp till 0,1 procent av ett eurolands BNP, efter talan i domstolen om att landet inte följt de åtstramningsåtgärder som krävs. Bötesbeloppet skall tillföras den permanenta krisfonden ESM, och för att ett euroland i framtiden skall kunna få stöd ur ESM måste det ha accepterat finanspaktens regler.

8204_01.jpgMakt över statens inkomster och utgifter förflyttas med finanspakten till EU-organen.

Utöver allianspartierna stöder Socialdemokraterna att Sverige ska ansluta sig till finanspakten efter det att partiet från regeringen Reinfeldt anser sig ha fått garantier för att följande fyra krav är uppfyllda.

- Finanspakten får inte medföra att Sverige överlämnar någon beslutanderätt från riksdagen om det finanspolitiska ramverket.

- Det måste finnas tydlig respekt för arbetsmarknadens parter i avtalet.

- Sverige måste ha tillträde till euroländernas toppmöten där finanspakten behandlas.

- Allt detta ska gälla även om finanspakten i framtiden blir en del av EU:s grundlag.

Enligt Fredrik Reinfeldt har finanspaktens budgetrestriktioner ingen "legal verkan för Sverige". Men enligt brittiska The Telegraph sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter förhandlingarna att "skuldbegränsningarna kommer att vara juridiskt bindande för de 25 undertecknarna. Några överträdelser kommer inte att vara möjliga". Och webbtidningen EUobserver rapporterar att även undertecknare av finanspakten som inte infört euron, som Sverige, kan bötfällas av EU-domstolen för regelbrott. Det är också sannolikt att deltagande i finanspakten är en bakväg in i EMU för Sverige. "För att undanröja alla tvivel måste det svenska undantaget från euron bli juridiskt hållbart och inte vila på EU:s goda vilja", konstaterar LO-förbunden 6F i ett gemensamt uttalande.

Det finns inga garantier för arbetsrätten. Den mycket vaga formulering som finns i avtalstexten återfinns i en inledande strecksats som förmodligen saknar juridiskt värde.

Socialdemokraterna och allianspartierna menar att Sverige ska gå med i euroländernas finanspakt för att kunna "påverka". Sveriges riksdag ska alltså ge ifrån sig makt över finanspolitiken till Bryssel för att sedan hoppas kunna påverka den där? Blir inte inflytandet större om makten ligger kvar? En annan variant på samma bedrägliga tema är att Sverige måste gå med i finanspakten för att "inte tappa" inflytande inom EU. Men man kan inte "tappa" ett inflytande man inte har. Sverige varken har - eller bör få - något inflytande över eurosamarbetet och den framväxande gemensamma finanspolitiken inom eurogruppen, av det enkla skälet att vi har valt att stå utanför euron. Det valet grundades bland annat just på farhågan att makten över vår ekonomiska politik skulle flyttas till Bryssel.

I praktiken handlar finanspakten om att euroländernas och deras valda församlingar ska acceptera kraftiga nedskärningar i välfärden, försämringar för löntagarna och uppluckring av arbetsmarknad och fackliga rättigheter. För euroländerna innebär pakten ett tvång att överge sitt demokratiska självbestämmande över finanspolitiken och acceptera en hårdare styrning från det nya Eurotoppmötet som har en särskild ordförande och som kommer att dirigeras av stormakternas regeringar och Internationella valutafonden, medan EU-domstolen, EU-kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) verkställer påbuden.

Finanspakten är därmed inte bara en centralisering utan även ett förnekande av demokratin. Inom fem år är det meningen att den mellanstatliga pakten ska upphöjas till EU-lag. Ett av syftena (precis som valutaunionen som sådan) är att tvinga ihop euroländerna till en auktoritär och odemokratisk överstat, ett slags Europas Förenta Stater. "Vi måste fullfölja den ekonomiska och monetära unionen och skapa en bankunion och en finanspolitisk union", skriver EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i Svenska Dagbladet 15 september och han tillägger att "för att den ekonomiska och monetära unionen ska bli framgångsrik måste vi samtidigt röra oss mot en politisk union".

Euroländernas finanspakt skall ses som ett försök från en alltmer desperat EU-elit att rädda ett eurosystem, som sedan länge är utdömt i internationella finansiella medier. Motståndet mot finanspakten och dess konsekvenser växer i Tyskland och Frankrike och andra EU-länder.

I Aftonbladet den 27 juni publicerades ett upprop av 82 politiskt och fackligt aktiva, kulturarbetare och akademiker som kräver att riksdagen måste säga nej till euroländernas finanspakt. Men därefter har i stort sett all debatt om finanspakten uteblivit, och svenska folket i gemen hålls i okunnighet om finanspakten och dess konsekvenser. Inget hörs från de politiska partierna och i medierna uteblir granskningen. Det är tydligen meningen att riksdagen i all tysthet skall säga ja till den morbida finanspakten under senhösten.

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...