Den arabiska våren blev inte någon omedelbar folklig seger. Men den har medfört uppgörelser som kanske ändå kommer att räknas som en del i den nu gamla "nya världsordningens" borttynande.

Revolterna utlöste febril aktivitet hos Saudiarabien, Qatar och Turkiet som alla vill framstå som herrar i regionen, påhejade av USA, Storbritannien, Frankrike... Som fiende utpekas Iran, med inflytande i Syrien, Libanon och Irak, och på avstånd ryska och kinesiska intressen.

I märkliga dubbelspel sliter och drar de olika sidorna i nämnda länder, men även i Egypten, de palestinska områdena, Jemen. Avgörande är och förblir olja och gas: kontroll över investeringar, transportvägar, EU:s beroende av Ryssland, Irans tillgång till marknader, gulfstaternas oljekapital som söker avsättning.

Väst slog till mot Libyen bland annat för att slå bort rysk energidominans, vilket ledde till en kollapsad stat. Nu rycks på axlar mot milisvälden, massiva övergrepp mot opposition och en flod av vapen över Nordafrika och Mellanöstern.

8201_01.jpgProtest i Turkiet mot krigsplaner mot Syrien.

Man stödde gulfstaternas och Turkiets tysta krig i Syrien, revolten byggdes om till sekteristiskt och islamistiskt krig som riskerar sprida sig över gränserna; väst motarbetade såväl förhandlingar som de mer progressiva oppositionella krafterna i landet.

Vissa i väst ser sig som vinnare. Man vidmakthåller splittringen inom Mellanöstern: Iran och stora delar av arabvärlden står långt från varandra, investeringar mellan länderna stoppas, och sanktioner slår nu sönder Irans ekonomi. Nya slag förbereds längre ned i Afrika.

Men sakta framträder också nya mönster. Folken rör på sig. Regimerna på arabiska halvön utmanas alltmer inifrån av kombinationen proletariat och shiitiska minoriteter. Turkiet manövrerar förtvivlat mot inre opinion och kurdiska rörelser i Syrien och Irak. Egypten med flera försöker hitta mellanvägar och spela mellan de nygamla blocken.

En viss rörelsefrihet kommer av ryska och kinesiska investeringar som i tandem går till de länder som väst försökt isolera eller dominera militärt - Irak, Iran och även Afghanistan. Den globala maktordningens underminering kan börja anas även i Mellanöstern.

Det kommer att bli en orolig resa. Ett land som Sverige borde agera försiktigt när kartan nu ritas om. Men i stället har våra makthavare ohämmat anslutit sig till den gamla maktens sida - vi har "bidragit" till "moderniseringen" av Irak, krigat i Afghanistan, skickat spaningsflyg och propagandapersonal till Libyen, stödjer västförsök att styra det syriska upproret, och har blivit stora exportörer av militär materiel till Saudiarabien. I dag stödjer Sverige såväl imperialism som reaktion.

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...