Politik underifrån

KOLLEKTIVA KONFRONTATIONER UNDER SVERIGES 1900-TAL

Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson (red).

Arkiv förlag, 2016

DEN MARXISTISKE ekonomen Samir Amin har en gång anmärkt att den nordeuropeiska arbetarrörelsen visserligen skapat fackliga organisationer med hög anslutningsgrad, men att den saknar militansen i den franska syndikalismen. I Sverige odlar folkrörelserna själva gärna myten om framsteg alltid nåtts genom konsensus, kompromisser, förhandlingar och händerna ovanför täcket. Att förutsättningen för de fackliga genombrotten i Saltsjöbadsförhandlingarna på 30-talet var hårda konflikter, då Sverige var landet med de flesta och största strejkerna i Europa, har sedan länge suddats ut ur bilden.

9716_01.jpgPolitik underifrån

Andrés Brink Pinto och Martin Ericsson har fört samman nio bidrag från tolv unga forskare som beskriver när politiken drivits framåt genom att människor tagit öppen konflikt, vält bordet över ända och brutit mot spelets regler. Exemplen sträcker sig från rösträttskravaller när 1900-talet var ungt, till skildringar av städerskornas vilda strejker vid 1970-talets mitt, den unga miljörörelsens strider och 90-talets husockupanter.

Författarna river av den våta samverkansfilten och visar upp konfliktlandskapet därunder. Förhoppningsvis kan antologin stimulera intresset både hos forskare och aktivister för nödvändigheten att genom öppen konflikt förändra samförståndets gränser också i vårt sekel.


Fascismen som massrörelse

Arthur Rosenberg

Clarté förlag 1935

Ny utgåva på Verbal förlag. 2016

DEN TYSKE marxistiske historikern Rosenberg gav ut sin bok 1934 och den är således en samtida analys av fascismen i Italien och nazismen i Tyskland. Han avled redan 1943 och fick se fascismens uppgång men inte dess besegrande. Författarens förnuftiga utgångspunkt är att "den som vill slå sin fiende måste känna honom väl" och han ger oss kunskap. En av hans ståndpunkter är att det är farligt att se fascismens som en småborgerlig rörelse. Fascismen var det moderna norra Italiens parti och Mussolini var ledare för det moderna Norditalien med sin bourgeoisie och sina intellektuella. Medelklassen i både Italien och Tyskland, menar han vidare, skulle gå tillsammans med proletariatet om de socialistiska partierna beslutsamt visade vägen mot ett nytt samhälle. I Italien var arbetarklassen för svag och när det gäller Tyskland var proletariatet splittrat och aktionsodugligt vid den djupa ekonomiska krisen 1923. För tyska folket, skriver han, var kommunisterna bara opålitliga frasmakare. Det var Krupp och hans meningsfränder som stod bakom Hitler. De småborgare som stödde Hitler bestämde varken nazismens karaktär eller öde och Hitlers övertagande av regeringsmakten 1933 var en konsekvens av det tyska proletariatets återkommande nederlag. Rosenberg slår fast att fascismen är ett imperialismens barn.

9716_03.jpgFascismen som massrörelse

I sitt förord skriver historikern Håkan Blomqvist att bourgeoisins ledande skikt idag inte behöver nationalstatliga institutioner för att pressa tillbaka arbetarklassen. Men är det inte så att den härskande klassen idag fortfarande behöver staten för att genomföra alla sina nyliberala mot arbetarklassen riktade strukturreformer? Rosenbergs samtida dokument förtjänar att begrundas.


Frihetens rike

WIKIPEDIANER OM SIN PRAKTIK, SITT PRODUKTIONSSÄTT OCH KAPITALISMEN

Arwid Lund

Tankekraft. 2015

I DETTA CLARTéNUMMER diskuterar åtskilliga artiklar digitaliseringens betydelse för produktionen. Den uppsaliensiska medieforskaren Arwid Lund har skrivit en mycket tjock doktorsavhandling (670 sidor) på samma tema, med ett specifikt studieobjekt: Wikipedias kunskapsproduktion. Wikipediaförfattare har intervjuats om hur de ser på sitt artikelförfattande. Lund urskiljer olika ideologier utifrån fyra nyckelbegrepp: leka, tillverka, tävla och lönearbeta - de två förra håller han för evigt mänskliga, de två senare sociala konstruktioner under särskilda historiska epoker.

Om ämnet är välavgränsat kan inte det samma sägas om Lunds teoribygge. Han är marxist, med förkärlek för så kallade autonoma marxister som Hardt och Negri. Men nästan alla 1900-talets humanvetenskapliga teorier av betydelse valsar runt i hans flerhundrasidiga teorisjok. Viktiga uppslag, intressanta empiriska resultat och spännande diskussioner blir svåra att få syn på.


När gatan tog mediemakt

PARISKOMMUNENS BILDER

Jan Myrdal med bidrag av Hans Larsson och Jan af Burén

Celanders förlag. 2016

DENNA ÅRSBOK för Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap är i första hand en vacker katalog över politisk konst: 64 litografiska flygblad från Pariskommunen 1871 återges i färg över var sin helsida - en märklig dokumentation av folklig satirkonst under ett kort ögonblick av folkmakt.

9716_04.jpgNär gatan tog mediemakt

Men de utförliga inledningarna gör den också till utmärkt lärobok om Pariskommunen. Hans Larsson skriver parisarnas revolutionshistoria från revolutionen 1789 fram till de franska regeringstruppernas blodiga kommunardslakt i maj 1871. Jan Myrdals inledning väver samman bild- och historieanalys. Han framhåller att de parisiska arbetarna och småborgarna, trots att de stod i spetsen för patriotiskt motstånd mot Frankrikes fiende Preussen, blev politiskt isolerade från den övriga befolkningen. Någon allians kom aldrig till stånd med de många miljonerna av landbygdens bönder och småborgare. Det var en av orsakerna till kommunens nederlag, menar Myrdal.


Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...