Politik underifrån

KOLLEKTIVA KONFRONTATIONER UNDER SVERIGES 1900-TAL

Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson (red).

Arkiv förlag, 2016

DEN MARXISTISKE ekonomen Samir Amin har en gång anmärkt att den nordeuropeiska arbetarrörelsen visserligen skapat fackliga organisationer med hög anslutningsgrad, men att den saknar militansen i den franska syndikalismen. I Sverige odlar folkrörelserna själva gärna myten om framsteg alltid nåtts genom konsensus, kompromisser, förhandlingar och händerna ovanför täcket. Att förutsättningen för de fackliga genombrotten i Saltsjöbadsförhandlingarna på 30-talet var hårda konflikter, då Sverige var landet med de flesta och största strejkerna i Europa, har sedan länge suddats ut ur bilden.

9716_01.jpgPolitik underifrån

Andrés Brink Pinto och Martin Ericsson har fört samman nio bidrag från tolv unga forskare som beskriver när politiken drivits framåt genom att människor tagit öppen konflikt, vält bordet över ända och brutit mot spelets regler. Exemplen sträcker sig från rösträttskravaller när 1900-talet var ungt, till skildringar av städerskornas vilda strejker vid 1970-talets mitt, den unga miljörörelsens strider och 90-talets husockupanter.

Författarna river av den våta samverkansfilten och visar upp konfliktlandskapet därunder. Förhoppningsvis kan antologin stimulera intresset både hos forskare och aktivister för nödvändigheten att genom öppen konflikt förändra samförståndets gränser också i vårt sekel.


Fascismen som massrörelse

Arthur Rosenberg

Clarté förlag 1935

Ny utgåva på Verbal förlag. 2016

DEN TYSKE marxistiske historikern Rosenberg gav ut sin bok 1934 och den är således en samtida analys av fascismen i Italien och nazismen i Tyskland. Han avled redan 1943 och fick se fascismens uppgång men inte dess besegrande. Författarens förnuftiga utgångspunkt är att "den som vill slå sin fiende måste känna honom väl" och han ger oss kunskap. En av hans ståndpunkter är att det är farligt att se fascismens som en småborgerlig rörelse. Fascismen var det moderna norra Italiens parti och Mussolini var ledare för det moderna Norditalien med sin bourgeoisie och sina intellektuella. Medelklassen i både Italien och Tyskland, menar han vidare, skulle gå tillsammans med proletariatet om de socialistiska partierna beslutsamt visade vägen mot ett nytt samhälle. I Italien var arbetarklassen för svag och när det gäller Tyskland var proletariatet splittrat och aktionsodugligt vid den djupa ekonomiska krisen 1923. För tyska folket, skriver han, var kommunisterna bara opålitliga frasmakare. Det var Krupp och hans meningsfränder som stod bakom Hitler. De småborgare som stödde Hitler bestämde varken nazismens karaktär eller öde och Hitlers övertagande av regeringsmakten 1933 var en konsekvens av det tyska proletariatets återkommande nederlag. Rosenberg slår fast att fascismen är ett imperialismens barn.

9716_03.jpgFascismen som massrörelse

I sitt förord skriver historikern Håkan Blomqvist att bourgeoisins ledande skikt idag inte behöver nationalstatliga institutioner för att pressa tillbaka arbetarklassen. Men är det inte så att den härskande klassen idag fortfarande behöver staten för att genomföra alla sina nyliberala mot arbetarklassen riktade strukturreformer? Rosenbergs samtida dokument förtjänar att begrundas.


Frihetens rike

WIKIPEDIANER OM SIN PRAKTIK, SITT PRODUKTIONSSÄTT OCH KAPITALISMEN

Arwid Lund

Tankekraft. 2015

I DETTA CLARTéNUMMER diskuterar åtskilliga artiklar digitaliseringens betydelse för produktionen. Den uppsaliensiska medieforskaren Arwid Lund har skrivit en mycket tjock doktorsavhandling (670 sidor) på samma tema, med ett specifikt studieobjekt: Wikipedias kunskapsproduktion. Wikipediaförfattare har intervjuats om hur de ser på sitt artikelförfattande. Lund urskiljer olika ideologier utifrån fyra nyckelbegrepp: leka, tillverka, tävla och lönearbeta - de två förra håller han för evigt mänskliga, de två senare sociala konstruktioner under särskilda historiska epoker.

Om ämnet är välavgränsat kan inte det samma sägas om Lunds teoribygge. Han är marxist, med förkärlek för så kallade autonoma marxister som Hardt och Negri. Men nästan alla 1900-talets humanvetenskapliga teorier av betydelse valsar runt i hans flerhundrasidiga teorisjok. Viktiga uppslag, intressanta empiriska resultat och spännande diskussioner blir svåra att få syn på.


När gatan tog mediemakt

PARISKOMMUNENS BILDER

Jan Myrdal med bidrag av Hans Larsson och Jan af Burén

Celanders förlag. 2016

DENNA ÅRSBOK för Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap är i första hand en vacker katalog över politisk konst: 64 litografiska flygblad från Pariskommunen 1871 återges i färg över var sin helsida - en märklig dokumentation av folklig satirkonst under ett kort ögonblick av folkmakt.

9716_04.jpgNär gatan tog mediemakt

Men de utförliga inledningarna gör den också till utmärkt lärobok om Pariskommunen. Hans Larsson skriver parisarnas revolutionshistoria från revolutionen 1789 fram till de franska regeringstruppernas blodiga kommunardslakt i maj 1871. Jan Myrdals inledning väver samman bild- och historieanalys. Han framhåller att de parisiska arbetarna och småborgarna, trots att de stod i spetsen för patriotiskt motstånd mot Frankrikes fiende Preussen, blev politiskt isolerade från den övriga befolkningen. Någon allians kom aldrig till stånd med de många miljonerna av landbygdens bönder och småborgare. Det var en av orsakerna till kommunens nederlag, menar Myrdal.


Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...