Magnus Gustafson, 35-årig journalist från Örebro, utkom i vår med boken Memoarer. Bearbetningar av socialdemokratiska memoarer. Titeln beskriver innehållet: socialdemokratiska politikers memoarer och tal - men i omklippt version.

1900-talets socialdemokratiska reformistiska projekt har länge varit ett centralt litterärt tema, särskilt i arbetarlitteraturen. Men välfärdssamhällets uppgång och fall har naturligtvis skildrats även i socialdemokratiska politikerminnen. De är intressanta på många vis; några fick oerhörd spridning i folkhemmet.

När Magnus Gustafson klipper in memoarerna i skönlitteraturen blir de intressanta på helt andra sätt. För det första görs innehållet tillgängligt för en ny generation läsare, som inte nödvändigtvis känt sig tvungen att införskaffa och läsa Tage Erlanders hågkomster. Och detta innehåll är viktigt. Att arbetarrörelsens pionjärer ofta kastades i fängelse av politiska skäl, eller att allmän tjänstepension var någonting ytterst kontroversiellt så sent som på 1950-talet, bör vi påminna varandra om.

För det andra lyckas Gustafson ur memoarerna lyfta fram en politisk retorik och ideologi som i dag framstår som närmast utopisk, men som de facto varit tämligen allmän inom den statsbärande socialdemokratin. Detta låter de senaste decenniernas kataklysmiska förskjutningar i politiskt tänkande och språk framträda i blixtbelysning. För inte så länge sedan kunde socialdemokratiska politiker med patos tala om nödvändigheten att ersätta klassamhällets konkurrens med en solidarisk samhällsgemenskap. Det kan man i dag på sin höjd häva ur sig i skönlitteraturen.

9714_01.jpgMagnus Gustafson utforskar S-minnen.

För det tredje visar Gustavssons mixning av äldre och nyare memoarfragment på såväl friktionen mellan den socialdemokratiska retoriken och folkhemsverkligheten som hur pionjärernas storslagna idéer om ett värdigare samhälle med tiden kom att ersättas av de teknokratiska efterföljarnas blodlösa och enfaldiga pladder om budgetdisciplin.

Vi återger den inledande delen av bokens första kapitel, en remixning av Per-Albins folkhemstal från 1928. Den som kollar mot originalet ser snabbt hur Gustafsons nya version lyfter fram både politiska och litterära kvaliteter.

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...