Vård och omsorg kräver levande människor i arbete. Den avancerade tekniken kan tjäna profitjägarna eller anställda och brukare.

Jag arbetar som personlig assistent. Min arbetsplats har de senaste åren bytt huvudman tre gånger. Från början var den en kommunal verksamhet med delvis bra anställningsvillkor och hyfsad öppenhet, om än administrativt ineffektiv. Sen gick vi till ett entreprenadavtal med ett av de största assistansbolagen, ägt av diverse anonymt internationellt riskkapital som regelbundet avlöste varandra efter visst antal år. Insynen i organisationen minskade drastiskt, och mer eller mindre inkompetenta "verksamhetschefer/projektledare" avlöste varandra. Administrationen haltade betänkligt, och inga förenklande verktyg för till exempel schemaarbete fanns att tillgå. Däremot skulle mer tas om hand lokalt på arbetsplatsen, till exempel inköp och lagring av hygienmaterial som tidigare skötts storskaligt förmånligt via kommunala avtal. Mest talades det om det fantastiska kundperspektivet som alltid skulle vara bäst i klassen. Lönerna hölls nere och mycket möda ägnades åt att "fjäska för kunderna" för att få dem att stanna kvar (jämför skolpengen!). Till detta fanns en välutvecklad pr-överbyggnad med bullshitvokabulär. Skattemedel gick till sådant som i stället borde bli fler assistanstimmar till behövande.

När kommunens entreprenadavtal löpte ut bestämde vi gemensamt på vår arbetsplats att därför pröva ett litet anordnarföretag, inte minst för att få upp timlönerna som skiljer sig mycket från riskkapitalbolagens. Vi hoppades på en ny organisation där dialogen till ansvariga kunde ske direkt. Ingen kommunikation skulle försvinna i ett moras av okunniga och svårnådda mellanchefer som kämpar för att hålla skenet uppe och representera en företagspolicy. Med detta val fick vi då också en administrationsapp för användare och anställda inom personlig assistans för dator och smarta mobiler. I ett slag förenklade den allt räkne- och schemaarbete och gav mer tid åt själva assistansen

Appen består dels av ett flexibelt schemaläggningsverktyg som är kopplat till en tidsrapport för varje anställd med en överskådlig uppställning för ob-tid och arbetsslag, dels av en koppling direkt till försäkringskassans rapportsystem och regelverk. Både anställda och assistansberättigade får enkelt en total överblick över de resurser som används och hur de fördelas. Appen testas till hösten i ett nationellt pilotprojekt för förenklad myndighetskontroll i en bransch som länge dragits med problem med bland annat försäkringsbedrägerier och växande kostnader.

9703_01.jpg-;

Givetvis är det en kostnad för avtalet att använda appen från företaget som utvecklat den. Men skälet till att de riktigt stora bolagen inte använder eller utvecklar liknande system är mig oförklarligt. Kanske handlar om att vinstkortsiktigheten dominerar och därmed helhetssynen för de verkliga praktiska behoven försvinner.

Jag började använda den här appen nyligen i egenskap av lokal arbetsledare. Det slog mig hur oerhört många av de arbetsuppgifter som brukar utföras av så kallade verksamhetschefer och löneassistenter som i ett slag försvann. De sköttes direkt av mig utan alltför stor extra arbetsbörda men givetvis mot ersättning - mitt i kärnverksamheten. Det tycktes som om det enda som återstod för ett anordnarföretag är det juridiska ansvaret inför det statliga regelverket samt det yttersta stödet och en kvalitetsgaranti för den enskilde assistansanvändaren.

Så nästa tanke blev given. Vad ska vi ha de här parasitära, riskkapitalägda kolossbolagen till? De håller effektivt ner lönerna för dem som utför själva assistansen - det vill säg de som egentligen är garanten för en god omsorg. Med ett verktyg som appen kan ju hela branschen saneras och slimmas på ett konstruktivt sätt, till fromma för både assistansberättigade och deras assistenter - men det kräver förstås fungerande arbetsledare som får betalt för det. I förlängningen ligger det naturligtvis nära till hands att ifrågasätta privatiseringen i största allmänhet. En återknytning till det offentliga med den här sortens verktyg skulle kunna innebära betydligt mer effektiv användning av skattemedlen utan tävlingskulturen mellan bolag med deras tomma retorik.

Alltså: om omsorgsverksamheten effektiviseras genom fler adekvata tekniska verktyg kan den återföras i offentlig regi. Kostnadskrävande mellanhänder kan helt tas bort. Det gör det möjligt att få ut mera omsorgstimmar i en bransch som numer allt oftare beskrivs som en gökunge i samhällsboet. Att sådan verksamhet ska drivas av stora vinstmaskinskoncerner framstår som än mera groteskt än vad det redan varit länge.

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...