I tysk EMU-debatt förekommer en metafor: "EMU är en tryckkokare utan pysventiler. Fackliga och sociala rättigheter ska kokas mjuka - eller till mos." Den gjordes allmänt känd av Hans Tietmeyer, tidigare chef för tyska Bundesbank. Tanken är att när valutan inte längre får vara flexibel, så tvingas folket bli det.

Det brukar kallas strukturreformer. Lönebildningen måste decentraliseras och mjukas upp. Arbetsmarknaden måste avregleras. Det gäller speciellt reglerna för konflikt- och arbetsrätt på arbetsmarknaden. Socialförsäkringarna ska bli mer individuella. Skatterna måste sänkas och offentliga tillgångar och tjänster privatiseras. Det är receptet som ledningen för EU:s centralbank ECB nu förordar för Grekland och andra krisländer.

Svenska borgerliga EMU-förespråkare anförde detta som ett starkt argument för EMU inför folkomröstningen 2002. Valutaunionen skulle tvinga fram önskvärda förändringar på arbetsmarknaden. Ulf Jakobsson såg som chef Industrins utredningsinstitut fram mot de stora reformer euron skulle pressa fram i Sverige, och moderate riksdagsmannen Sten Tolgfors välkomnade eurons "omvandlingstryck". Euron skulle tvinga medlemsländerna att sänka skatterna och "modernisera" arbetsrätten.

TCO:s chefsekonom Roland Spånt, som belades med tystnadsplikt av TCO-ledningen under kampanjen inför EMU-omröstningen, var tvärtom oroad för effekterna på lönebildningen. "Det blir ... mycket svårt att klara relativlöneförskjutningar mellan olika löntagargrupper. Ska man ha löneökningar på den låga nivån måste man sannolikt öka arbetslösheten för att få tillräckligt stark press. Det innebär att man kanske måste försvaga facket och eventuellt försämra trygghetssystemen", förklarade han.

9303_01.jpgBild: Robert Nyberg

Nyligen skrev Roland Spånt i en artikel som publicerades i socialdemokratiska tidningar ute i landet: "Euron var det största misstaget i Europas historia sedan 1930-talet. Det har kostat hundratals miljarder i bortfallen produktion, tiotals miljoner har kastas ut i massarbetslöshet, främlingsfientlighet frodas och hela generationer har fått sin ungdom förstörd med livslånga negativa följdverkningar.

Alla prognoser om ekonomiernas utveckling anger att någon lösning på eurokrisen inte finns i sikte trots åratal av plågor. [...] På det stora ekonommötet i Boston nyligen analyserades framtiden av ledande amerikanska ekonomer (som tidigt varnat för Eurons farliga effekter).

Inget ljus syns i tunneln. Eurons djupa kris fortsätter. Valutafonden IMF spår att den ekonomiska kräftgången kommer att fortsätta i EMU-länderna trots det fallande oljepriset.

Euron var inte bara fel lösning på Europas problem. Den åtstramning som tvingades fram av EU-kommissionen, den europeiska centralbanken och regeringarna, förvärrade problemen. Massarbetslösheten har blivit kronisk, inflationen ligger på noll, bankerna är skakiga och räntevapnet är impotent."

Grekland befinner sig i ett moras till följd av EMU-medlemskapet och den nyliberala nedskärnings- och privatiseringspolitik som trojkan (EU-kommissionen, ECB och IMF) och den tidigare högerregeringen påtvingade landet. Statsskulden har stigit från omkring 100 procent till 175 procent, bruttonationalprodukten har minskat med 25 procent, och arbetslösheten har ökat från knappt 10 till över 26 procent 2014. Ungdomsarbetslösheten var 58 procent 2013. 200 000 välutbildade ungdomar har tvingats emigrera till andra EU-stater, till exempel Sverige. Tre miljoner långtidsarbetslösa är utförsäkrade och saknar tillgång till statliga hälso- och sjukvårdstjänster.

Trots detta ställer Bryssel och Berlin som villkor för nya så kallade "nödlån" att den grekiska vänsterregeringen inte bara behåller den genomförda nyordningen av arbetsmarknaden utan också ytterligare försvagar löntagarnas och de fackliga organisationernas positioner.

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...