Sedan oktober förra året har brittiska akademiker gått ut i ett flertal heldagsstrejker, liksom ett antal kortare strejker, där föreläsningar ställts in och universitetsområden spärrats av under några timmar. Med stöd av delar av studentkåren har man även anordnat demonstrationer och deltagit i de allmänna demonstrationer mot regeringens nedskärningar som under året hållits på många håll i landet. Det är första gången som de tre största fackföreningarna för universitetsanställda agerat tillsammans i en formell koalition, genom vilken man organiserat tiotusentals universitetsanställda vid 149 universitet runtom i landet.

En av de främsta anledningarna är att universitetsanställdas löner i reella termer sjunkit med 13 procent sedan år 2008, eftersom löneökningen motsvarat 0,5-1 procent per år, medan inflationen under den här perioden legat på mellan 2,5 och 4,5 procent per år. Universitetsledningens egna löner har dock ökat markant under samma period. Läsåret 2011-2012 steg exempelvis rektorers och biträdande rektorers genomsnittslön med 2,62 procent (vilket gjorde att genomsnittsårslönen för dessa uppgick till över två och en halv miljon kronor). Universitetens arbetsgivarorganisation uppger att man är "besvikna" över att brittiska akademiker valt att gå ut i strejk, eftersom en enprocentig löneökning är ett "bra och hållbart erbjudande, vilket ligger på gränsen till vad man har råd med".

8908_01.jpgLisa Forsberg

Utöver strejker och demonstrationer var även en så kallad "rättningsbojkott" planerad under årets tentaperiod. Det skulle ha inneburit att inga uppsatser eller tentor rättats under perioden april-maj, som är examinationsperioden på de flesta brittiska universitet. Bojkotten blåstes av i sista stund, sedan facken accepterat arbetsgivarnas förslag om en tvåprocentig löneökning, något många är missnöjda med. Att facken gått med på förslaget innebär dock inte att universitetsprotesterna upphör. Lönerna är bara en av frågorna. Protesterna rör även frågor som privatiseringen av statliga universitet, som går i allt snabbare takt under David Camerons regering, pensionsreformer som innebär en väsentligt försämrad pension för akademiker, försämrade arbetsvillkor för exempelvis städare och administrativ universitetspersonal, och höjningar av de undervisningsavgifter som studenterna tvingas betala. Kampen om universiteten ses därför av många som en avgörande del av kampen för att bevara välfärdsstaten.

Utvecklingen på svenska universitet är inte olik den i Storbritannien. När kommer svenska akademiker att ta upp striden?

Lisa Forsberg är doktorand i medicinsk etik och medicinsk rätt vid Centre of Medical Law and Ethics, King's College London.

Nytt på Clartébloggen

Ska vi prata med nazister? (Recension)

Dan Israel - 15 november 2017

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt...

Läs mer...

De nya Sidenvägarna (Recension)

Hans Isaksson - 31 oktober 2017

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid). Ett av Jan Myrdals och Gun...

Läs mer...

Till minnet av Eva Ullstadius

Webbredaktionen - 31 oktober 2017

Det senaste numret av Clarté - Hundraåringen som försvann; Ett tema om den ryska revolutionen - är tillägnat Eva Ullstadius. Just denna utgåva av tidskriften har blivit mycket efterfrågad och uppskattad. Därför är det en extra stor glädje att numret är dedicerat till en person som starkt trott på och...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Två texter

Cecilia Persson - 17 juli 2017

Proletär poesi i dialog med det akademiska Förhindrade åtgärder

Läs mer...

Bildtext

Tagga ner! Här är bästa språkpolitiken

Olle Josephson - 17 juli 2017

Här är bästa språkpolitiken.

Läs mer...

Bildtext

Den geostrategiske marskalken

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Hösten 1917 blev Finland självständigt för att snabbt kastas in i inbördeskrig. Den vita sidan...

Läs mer...