En utsträckt kropp som uppfyller en viss tid en funktion, vi går lätt sönder, den axeln, det knäet, den ryggen." Så skriver Marie Hållander om hemtjänstarbetarens villkor (Tjänster i hemmet. 2013).

"Chefen: Det här ska man ju egentligen inte fråga, men...

Chefen rullar lite närmare, lite för nära Ida. Hon tittar ner i golvet och spänner upp axlarna.

Chefen: Du kommer ju snart upp i den åldern. Det är ju alltid problem med unga tjejer, att de ganska snabbt efter att de fått anställning blir med barn och går hem." Viktor Johansson skildrar förnedringen vid en anställningsintervju (Wrestlarna. 2011).

I Sverige kallar vi detta arbetarlitteratur. Det är en stor politisk tillgång. Arbetarlitteraturen ger röst och synlighet åt erfarenheter från bilfabriker, vårdsväng, it-kontore, snabbköpskassor, miljonprogramsförorter eller alla andra ställen där vanligt folk finns och verkar. Den får oss att förstå samhället bättre.

8502_02.jpgBirgit Ståhl-Nyberg: Porträtt av en arbetare (1979)

Den politiska laddningen ligger inte bara i att dessa människor träder fram. Lika viktigt är att vi förstår det som just arbetarlitteratur - ibland utan att författaren själv tänkt så. Därmed blir den klass synlig som kan bära förändringen till ett socialistiskt samhälle. I marxistiska termer: arbetarlitteraturen är nödvändig för att arbetarna ska formera sig från klass i sig till klass för sig. Den svenska arbetarlitteraturtraditionens styrka - synlig i ett internationellt perspektiv - är alltså både en orsak till och en följd av den svenska arbetarrörelsens relativa styrka, historiskt sett.

Litteratur kan sätta politiska dagordningar. Dickens fattigvårdskritik, Onkel Toms stuga, Ivar Los statarskildringar - exemplen är otaliga.

I dag är arbetarklassen politiskt tillbakapressad sedan minst trettio år. Arbetarlitteraturen tycks däremot frodas: Alakoski, Wrangborg, Johan Jönsson, Hamberg, Aino Trosell, Tony Samuelsson; listan kan göras lång, och många säljer i stora upplagor. Har den nya arbetarlitteraturen kraft nog att sätta klassens frågor i politikens centrum? Är det möjligt när den inte har en stark rörelse att luta sig mot? Vilka erfarenheter kan den spegla, och vilka frågor kan den resa?

Kring de frågorna kretsar fyra artiklar om arbetarlitteratur i detta nummer.

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...