En utsträckt kropp som uppfyller en viss tid en funktion, vi går lätt sönder, den axeln, det knäet, den ryggen." Så skriver Marie Hållander om hemtjänstarbetarens villkor (Tjänster i hemmet. 2013).

"Chefen: Det här ska man ju egentligen inte fråga, men...

Chefen rullar lite närmare, lite för nära Ida. Hon tittar ner i golvet och spänner upp axlarna.

Chefen: Du kommer ju snart upp i den åldern. Det är ju alltid problem med unga tjejer, att de ganska snabbt efter att de fått anställning blir med barn och går hem." Viktor Johansson skildrar förnedringen vid en anställningsintervju (Wrestlarna. 2011).

I Sverige kallar vi detta arbetarlitteratur. Det är en stor politisk tillgång. Arbetarlitteraturen ger röst och synlighet åt erfarenheter från bilfabriker, vårdsväng, it-kontore, snabbköpskassor, miljonprogramsförorter eller alla andra ställen där vanligt folk finns och verkar. Den får oss att förstå samhället bättre.

8502_02.jpgBirgit Ståhl-Nyberg: Porträtt av en arbetare (1979)

Den politiska laddningen ligger inte bara i att dessa människor träder fram. Lika viktigt är att vi förstår det som just arbetarlitteratur - ibland utan att författaren själv tänkt så. Därmed blir den klass synlig som kan bära förändringen till ett socialistiskt samhälle. I marxistiska termer: arbetarlitteraturen är nödvändig för att arbetarna ska formera sig från klass i sig till klass för sig. Den svenska arbetarlitteraturtraditionens styrka - synlig i ett internationellt perspektiv - är alltså både en orsak till och en följd av den svenska arbetarrörelsens relativa styrka, historiskt sett.

Litteratur kan sätta politiska dagordningar. Dickens fattigvårdskritik, Onkel Toms stuga, Ivar Los statarskildringar - exemplen är otaliga.

I dag är arbetarklassen politiskt tillbakapressad sedan minst trettio år. Arbetarlitteraturen tycks däremot frodas: Alakoski, Wrangborg, Johan Jönsson, Hamberg, Aino Trosell, Tony Samuelsson; listan kan göras lång, och många säljer i stora upplagor. Har den nya arbetarlitteraturen kraft nog att sätta klassens frågor i politikens centrum? Är det möjligt när den inte har en stark rörelse att luta sig mot? Vilka erfarenheter kan den spegla, och vilka frågor kan den resa?

Kring de frågorna kretsar fyra artiklar om arbetarlitteratur i detta nummer.

Nytt på Clartébloggen

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Petrograd, 10 oktober 1917

Benny Andersson - 9 oktober 2017

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka...

Läs mer...

MODERN av Bertolt Brecht på Teater Tribunalen

Webbredaktionen - 8 oktober 2017

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet. Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon...

Läs mer...

NMR:s senaste göteborgshistoria

Hans Isaksson - 1 oktober 2017

NMR-marschen i Göteborg den sista september blev trots massiv förhandspublicitet och dito polisskydd mot tiotusentals förbannade göteborgare  ingen odelad framgång för nazisterna. Såvitt man inte vill kalla en eskorterad promenad från den ena ICA-butiken till den andra och åter för en framgång. Jimmy...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...