En cyniker skulle kanske kalla det gångna århundradet för den tid, då den revolutionära socialismens ande blev kött och tillfälligt besökte jorden - för att sedan liksom sin bibliska förlaga förföljas, misshandlas, avrättas och, lätt äcklad över människorna, på obestämd tid lämna oss efterlämnande ett splittrat och med tiden alltmer korrupt prästerskap.

Vi är, Gud ske pris, dock inga cyniker. Våra kapitalistiska motståndare har sannerligen fått arbeta och spendera mycket för att uppnå det övertag de för närvarande åtnjuter och skördar frukterna av. Och det är ändå inget tusenårsrike de har grundat.

Vår med historisk mått unga rörelse har genom åren visserligen gjort många misstag. I det skede då de härskande klasserna på 1980-talet som bäst höll på att lägga grunden till det nyliberala samhället, betraktade till exempel en del clartéister tidvis social ingenjörskonst och löntagarfonder som element i ett framtida totalitärt samhälle, dit de båda ekonomiska huvudsystemen skulle konvergera. Det visade sig huvudsakligen vara fel.

Som vanligt har verkligheten tvingat sig på oss: Försäkringskassan skryter i dagarna med att den sparar miljoner åt skattebetalarna på att jaga okunniga, slarviga, eller i enstaka fall fuskande förmånstagare. Samtidigt tillåter gällande lagar inte skattemyndigheten att återkräva miljarder från förmögna skattefuskare.

8501_01.jpgBild: Gérard de Saint-Jean

Samma vecka bekräftar, som om det skulle behövas, Mikael Damberg - det stora, så kallade oppositionspartiets gruppledare - att partiet numera ser som en huvuduppgift, inte att bekämpa kapitalismen, utan att skapa fler företagare", det vill säga kapitalister - och proletärer med F-skattsedel.

Men samtidigt erfar vi att en majoritet, även av svenska moderata gräsrötter, nu är emot ytterligare inslag av kapitalism i välfärdsföretagen. Högern tappar stöd bland ungdomar och till och med bland de stockholmare som befolkar konkurrensutsättningens skyltfönster. Och gränsgångaren Miljöpartiets ledning fick bakläxa av sina medlemmar för sitt bejakande av privatiseringspolitiken.

Det vanligaste fel vi på vår kant gör är kanske inte att att överskatta vår fiende - det är att hålla huvudet så högt i det blå att vi underskattar våra vänner och stundtals aldrig ens blir varse dem. Då ser vi inte i verkligheten det som vi ofta teoretiskt brukar hävda - att vårt system faktiskt går havande med ett socialistiskt. Kapitalismen står på lerfötter - inte bara i Sydeuropa, utan också här.

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...