Höstens val blir ett skolval. Fler och fler säger att de försvarar den kommunala skolan, men verkligheten visar på motsatsen. Kerstin Gustafsson Figueroa berättar om det socialdemokratiska Sundbyberg, där politiken leder till att den kommunala skolan tappar elever samtidigt som friskolornas vinster ökar.

Som första kommun i Sverige ska Sundbyberg starta en blocköverskridande arbetsgrupp av politiker, lärare och föräldrar. Anledningen sägs vara att man hoppas "skapa en samsyn" om vad skolan behöver. Föräldrarna kallas till ett första möte en tisdagskväll i mitten av mars. Förvaltningschefen Svante Tolf inleder mötet. Han vill diskutera hur skolan borde vara år 2020. "Vi vill få fram en utvecklad målbild", säger förvaltningschefen och försäkrar att resultatet ska bli "ett levande dokument".

Det var under Göran Persson och (S) som skolan kommunaliserades. När den borgerliga regeringen tillträdde 1991 infördes en helt ny kommunallag med mycket stor frihet att organisera om i kommunerna. Dessutom infördes de så kallade friskolorna, ett system med skolpeng, och det blev tillåtet för aktiebolag att driva skolor som vilken business som helst.

I Sundbyberg styr socialdemokraterna, i olika konstellationer sedan 1920-talet. Sedan valet 2010 styr de tillsammans med Mp, C och Kd. Till ordförande i Grundskole- och gymnasienämnden utsågs Marika Lindgren Åsbrink. Hon hade rykte om sig att vara vänster, och valet av henne väckte förhoppningar hos en del. Förhoppningar som grusades snabbt. För hösten 2011 fattades beslutet att den kommunala skolan skulle få sin budget nedskuren med tio procent. Ett dråpslag mot Sundbybergs största skola, Ängskolan, en kommunal F-9-skola med mer än 850 elever. Skolan tvingades skära ned fem miljoner kronor. Mellan 10 och 12 personer, lärare, speciallärare och annan personal, fick sluta mitt under pågående läsår.

Ängskolan har sedan många år tillbaka en fristående föräldraförening, som både bidrar till en dialog med den egna skolledningen och även försöker påverka de kommunala besluten som rör skolan. Verksamheten består av en blandning av bullbak, föräldravandring och politiska aktioner. Ängskolans föräldraförening, som förkortas Ängs FF, bjöd med anledning av de beslutade nedskärningarna in Marika Lindgren Åsbrink till ett möte i skolans matsal den 9 november 2011. Många upprörda föräldrar ställde frågor och Marika Lindgren Åsbrink upprepade som vilken nyliberal politiker som helst "att budgeten måste vara i balans", "skolan måste skötas som ett företag" och "att alla skolor måste behandlas lika".

8804_01.jpgBild: Robert Nyberg.

Hon har fel. Enligt skollagen ska skolan och kommunerna sträva efter att utjämna skillnader mellan elevernas förutsättningar. Men många kommuner lever inte upp till skollagens krav. En granskning som Skolinspektionen gjort, och publicerar i januari 2014, visar att endast 2 kommuner av 30 granskade använder de möjligheter som finns att ge alla elever samma chans. Den andel av de ekonomiska resurserna som omfördelas för att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar är liten i många kommuner och kan variera från 1 till 40 procent av grundskolebudgeten för undervisning. Sundbyberg var inte med i Skolinspektionens granskning, men det socioekonomiska bidraget i kommunen utgör runt 13 miljoner av en budget som är närmare en halv miljard. Inte ens tre procent.

"Vi kan inte särbehandla de kommunala skolorna, det har regeringen bestämt. Det är regeringens och Jan Björklunds fel." Ungefär så sade vänsterpartiets Marielle Nkunzi, när Ängs FF påtalade de skilda förutsättningar som skolorna har. Ja, varje skola, kommunal eller privat, ska behandlas lika, så står det i skollagen. "Men varje enskild kommun har full frihet att upprätta vilka kriterier som ska gälla för vad som krävs för att få socioekonomiskt bidrag", säger Roger Niklewski, utredare på Skolinspektionen, och en av dem som gjort granskningen av hur kommunerna fördelar skolans resurser.

Skolinspektionens granskning visar att endast två kommuner - Uppsala, styrd av alliansen, och Kalmar, styrd av socialdemokrater, vänsterpartiet och centern - medvetet har satsat på att fördela resurserna för att jämna ut skillnaderna. Gottsundaskolan i Uppsala fick till exempel upp till 30 000 mer per elev och läsår, utöver grundbidraget, och har därför haft en högre lärartäthet än snittet för de kommunala skolorna. Skolans resultat har som en följd av detta förbättrats rejält, meritvärdet (snittbetyget) för årskurs 9 har sedan 2008 ökat från 198,6 till 222,7 år 2012, och är nu högre än riksgenomsnittet.

Lärarförbundets årliga lista över landets skolkommuner visar att Sundbyberg är en av de kommuner som betalar mest per elev i landet. Ett argument som politikerna ofta använder mot föräldrarnas protester. Men Lärarförbundets statistik jämför äpplen och päron, eftersom vissa kommuner räknar in fritidsverksamheten i elevpengen, andra gör det inte. En del räknar in lokalhyran, andra inte, och så vidare. Och att Sundbybergs elever skulle få mest pengar i landet var en ekvation som varken föräldrar eller lärare fick ihop. Skolans lokaler är slitna och skulle behövas fräschas upp. Datorerna räcker inte till, eleverna använder sina smartphones under lektionstid. I vissa ämnen får tre klasser dela på två uppsättningar böcker. Inget tyder på att Sundbyberg skulle satsa mer pengar än andra.

Var tar pengarna vägen? Den frågan började föräldraföreningen envist upprepa i alla möjliga sammanhang. Efter månader, ja, till och med år, anlitade kommunen revisionsbyrån Ernst & Young (säkert inte billigt) för att reda ut siffrorna. Efter sex månader kom en rapport, Beskrivning av skolpengens innehåll samt jämförelse med andra kommuner, som inte redovisades förrän flera månader senare. Skälet till att det dröjde var sannolikt att av rapporten framgick att anslagen till Sundbybergs skolor skurits ned till 2006 års nivå. Tolv kommuner jämfördes och ingen kommun hade skurit ned sina anslag till skolan lika kraftigt som Sundbyberg. Vi hade inte fått mer pengar, utan mindre. Men exakt hur elevpengen används kunde inte heller denna rapport visa.

"Det har under alla år varit tal om nedskärningar", så säger en erfaren och numera pensionerad skolledare i kommunen. "Det var en sådan jävla röra i ekonomin, att man aldrig kunde se tydligt hur man låg till. Så gott som varje skola gick back, och rektorerna hetsades till ständiga nedskärningar. Men sedan när förvaltningen till sist redovisade sitt resultat, då var vi på plus. Det fanns alltså pengar någonstans. Men rektorerna hade under hela läsåret hållit på och oroat sig för ekonomin, i stället för att syssla med det de egentligen borde göra - pedagogiskt ledarskap."

Med anledning av rapporten från Ernst & Young, som visade att skolan fått mycket mindre i anslag, anordnade Ängs FF ett offentligt möte i Hallonbergens Centrum. Alla partier i nämnden, från höger till vänster, närvarade och samtliga var rörande överens om att mer pengar inte löser några problem. Just den formuleringen - att pengar inte är lösningen - verkar ha blivit en "sanning" som omfattas av alla etablerade partier.

8804_02.jpgBild: Robert Nyberg.

"Det är en lögn att pengar inte spelar någon roll", säger Roger Niklewski, utredaren på Skolinspektionen. "Mer pengar är nödvändigt, men inte tillräckligt, när det gäller att utjämna skillnaderna och förbättra studieresultaten." Det räcker intebara med mer pengar. Det kan behövas nya arbetsmetoder och kompetensutveckling för lärare om man förändrar sättet att arbeta.

Om den politiska viljan finns kan alltså det socioekonomiska bidraget öka väsentligt, vilket sannolikt skulle innebära att de så kallade friskolorna får mindre pengar. Men de friskolor, som inte har som enda drivkraft att tjäna pengar, skulle då inte bara anta välartade medelklassungar. En sådan förändring av skolpengens utformning skulle samtidigt få den positiva effekten att integrationen ökar.

Samma år som Sundbybergs kommunala skolor drabbades av nedskärningar utsågs Anders Hvarfner till tillförordnad chef för kommunens skolförvaltning. Han kom direkt från posten som VD för Vittras friskolor. En stark man från friskolevärlden skulle alltså se till Sundbybergs skolors bästa. Enligt Lärarförbundet anställdes Hvarfner som konsult och kostade kommunen 150 000 i månaden.

I samma veva, i december 2011, togs första spadtaget för en nybyggd Vittraskola i Sundbyberg. Kommunalrådet Jonas Nygren, som höll i spaden, betonade det goda samarbetet mellan koncernen och kommunen. I nära anslutning till den nya skolan byggdes också en ny sporthall, som friskolan har tillgång till. Samtidigt som Ängskolans barn får knata runt halva kommunen till olika sporthallar för att få plats under gymnastiktimmarna.

I Sundbyberg finns idag sju kommunala grundskolor och tre friskolor: Kulturama, som ägs av en icke vinstdrivande stiftelse, Vittra och Pysslingen/Älvkvarnsskolan, som båda ägs av Academedia, som i sin tur ägs av riskkapitalbolaget EQT. 2012 omsatte Academedia hela 4,7 miljarder kronor, omsättningen har fördubblats sedan 2009 och ökat med 500 procent på fem år. Rörelsevinsten blev 294 miljoner kronor, ett rekord i skolsammanhang och en ökning med 30 procent på ett år. (Dagens Arena, 2013)

Lärartätheten i friskolorna är som regel lägre, det är så skolorna kan bli lönsamma. Höga betyg har också blivit en del av marknadsföringen, och betygsinflation har blivit ett nytt ord på en relativt ny företeelse. De senaste uppgifterna från Skolverket visar att friskolor ofta sätter högre betyg än vad som är motiverat utifrån de nationella proven. Vinstdrivande skolor tenderar att locka till sig elever från studievana hem, de som är mindre kostnadskrävande och som dessutom förbättrar skolans "sociala status". Höga betyg verkar göra alla nöjda - elever, föräldrar och aktieägare.
När Sundbyberg nu satsar på en parlamentarisk arbetsgrupp om skolan ska föräldrar, personal, lärarfacken och politiker bjudas in. Men Marika Lindgren Åsbrink avgick från sin post som ordförande i Grundskole- och gymnasienämnden i december 2013. Hon uttalade sig i lokaltidningen i samband med att hennes avgång blev känd. "Det känns bra att lämna över. Jag är glad över det som vi åstadkommit i skolan de senaste åren. Vi har haft utmaningar, men vi har också lyckats vända en negativ trend. I den senaste budgeten satsar vi sju miljoner kronor på högstadiet, vilket är väldigt positivt." (Mitt i Sundbyberg, 17 december, 2013.)

Inför valet i höst lovar Socialdemokraterna i Sundbyberg ökad personaltäthet i de kommunala skolorna och att studieresultaten ska förbättras. De skar bort nästan elva miljoner av skolans budget, för att sedan skjuta tillbaka sju, och kallar det en satsning.

Hur gick det då på mötet med föräldrarna, den där kvällen i mars? Sådär, skulle man kunna säga. Ingen av föräldrarna var särskilt intresserad av diskutera "målbilder" eller skolan 2020, utan ville hellre prata om vad som skulle hända till hösten 2014. Inför mötet hade skolförvaltningen annonserat i lokaltidningen och skickat ut information genom skolornas skolportaler. Nästan 2 500 elever går i Sundbybergs kommunala skolor, av dem går 1 500 i de skolor vars föräldrar var inbjudna till detta första möte. Fyra föräldrar kom. Alla fyra från styrelsen i Ängskolans föräldraförening.

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...