Den svenska modellen är åter i ropet. Men den är av nytt märke. Konkurrensutsatt järnväg, friskolor och lösliga anställningsformer är föredömen för de styrande i Europa. Med New Public Management och en medelklass utlämnad åt bankerna lättade ballongen.

Poff! Strömmen går igen. Mörker över Bagarmossen. Fortum beklagar.

Samhällsplanering och offentlig infrastruktur hör inte till framkanten i nya effektiva Sverige.

I Dagens Nyheter (30/11 2013) förklarar Lena Andersson hur hämmande det är för företagsamheten att "försöka planera och reglera fram tillvarons nödvändiga och onödiga, både som samhälle och som individ." Hon skriver apropå ingenjör S. A. Andrées misslyckade försök att med en luftballong korsa Arktis vidder.

En passande metafor.

Bilden finns på nätet. Det är ännu vätgas kvar i ballongen, men farkosten förmår inte längre bära sin last. Sakta har den lagt sig mot isen. De företagsamma resenärerna begrundar katastrofen.

Det kunde vara den svenska skolan.

Jag ser Jan Björklund på tv. Det kommer många ord ur honom. Självsäkra ord om gamla försyndelser och nya tag.

Blicken säger något annat.

På DN Debatt (4/12 2013) skriver Stefan Löfven och Ibrahim Baylan lika mångordigt och självsäkert om regeringens misslyckanden och nya S-märkta tag. Det ska bli kunskaper och jämlikhet och stopp för vinstjakten. Den "oreglerade", vill säga.

Ingen nämner det fria skolvalet, reformen som skulle göra den svenska skolan bäst i världen.

För ett år sedan var jag på konferens om den nya välfärden på Clarion Hotel vid Skanstull i Stockholm. Almega, Friskolornas Riksförbund, Svenska Riskkapitalföreningen, Vårdföretagarna och Svenskt Näringsliv arrangerade. Det var samma dag som den privatiserade snöröjningen i Stockholm gav prov på sin förmåga.

Socialdemokratin var först med valfrihetsidéerna, förklarade landstingsrådet Helene Hellmark Knutsson. Hon gav de borgerliga en eloge för att de tagit fasta på dem.

8802_01.jpgÖrnen har kraschat

Odd Eiken, moderaten som skrev underlaget till propositionen om de skattefinansierade privatskolorna, nu vice vd för Kunskapsskolan, talade om exportutsikter. Den nya svenska skolan skulle erövra land efter land.

I mörkret utanför konferensanläggningen sjönk föredömet för världen sakta genom de statistiska tabellerna, och med skolan föll vården, järnvägen och andra allmänna nyttigheter. Det störde inte samförståndet.

Företagsamheten skulle ta över där folkhemmets sociala ingenjörer planerat och reglerat. Det var de ledande partiernas gemensamma projekt, sponsrat av de stora koncernerna, finansaristokratin och EU. "Man ska kunna vara 'chef över sig själv' i högre utsträckning än i dag", hette det i 90-talsprogrammet, den socialdemokratiska ledningens förslag till strategi från 1989.

Den "vingarnas frihet" som visionärerna höll i utsikt framträdde strax som springluncher, timanställningar och återkommande arbetslöshet. Fabriksdiktaturen, som trängts tillbaka i 1960- och 70-talens revolter på arbetsplatserna, återvände i nya former och sträcktes som lean och New Public Management ut över tidigare fredade områden inom det allmänna.

Men för chefer och chefsämnen i partiernas och de offentliga förvaltningarnas högre sfärer öppnade sig en ny tid med karriärmöjligheter och ekonomiska incitament som på den privata sidan. Bolagiseringar och privatiseringar löste upp gränserna mellan de två sfärerna, och regelverk, yrkeskulturer och demokratiska processer sattes åt sidan till förmån för den överordnades rätt att vara "chef över sig själv" - och andra.

Maciej Zaremba förfasar sig över att svenska skolor numera kan "hämta lärare och rektorer från gatan" (DN 9/12 2013). Men fenomenet är inte unikt. Devalveringen av yrkeskunnandet är typisk för arbetsprocessens utveckling i den offentliga sektorn de senaste årtiondena. I den konkurrensutsatta svenska järnvägen, där banunderhållet lejs ut till lägstbjudande i led på led, skickas timanställda studenter i lågskor ut i den livsfarliga spårmiljön för att skotta snö. Kollektiv av erfarna och grundligt utbildade SJ-anställda höll tidigare efter eget huvud räls och signalanordningar i skick. De har ersatts av inhyrd personal som strikt ska följa beställningar och kontrakt. "Målstyrning" kallas samma ordning på den nyinrättade skolmarknaden. Läraren förväntas sätta betyg som ger fler elever med skolpeng, banarbetaren tvingas för bokslutets skull lämna lösa bultar och sprickor i rälsen utan åtgärd. Ledningens företagsamhet, dess frihet att företa sig allt som betalar sig i konkurrensen, krymper utrymmet för de anställdas företagande, deras utsikter att producera något utöver god avkastning på investerat kapital.

Förslumningen av skolan går inte, som Zaremba föreslår, att förminska till en pedagogisk förvillelse, upphöjd till rättesnöre i en kollektivistisk svensk konsensuskultur. Dumheten är större och allvarligare än så. Den är varumärkt, den har exportutsikter.

8802_02.jpgBild: Robert Nyberg.

Avvecklingen av folkhemskapitalismens offentliga inrättningar hyllas i omvärldens övre kretsar. Den nya svenska järnvägen är modellen för EU, och vår nya skola och sjukvård är föredömen för regeringen i London. Niall Ferguson, den uppburne brittiske historikern, rådgivare till John McCain under presidentvalet i USA 2008 och utsedd av Time till en av världens hundra mest inflytelserika personer, ser i en dyster exposé över den västerländska civilisationens förfall ett svagt skinande ljus: den svenska friskolan.

Dumheten stiger i kurs eftersom storföretagsamheten bär upp den. Vi lever i en värld där monopolistiska kapital dränerar omgivande samhällen på tillgångar. Nyordningen av den offentliga sektorn i Sverige hade ett uttryckligt syfte: att föra över resurser från det allmänna till det privata. När nya rikedomar lades i händerna på bankdirektörer och koncernchefer skulle landet lyfta.

Vi fick tillväxt utan välfärd; svindelkonjunkturer, finanskrascher och krypande depression. Den nya svenska modellen är att dumpa skola, hemtjänst och förlossningsvård för pyramidspelets illusoriska uppåtstigande. I ena änden pågår en förslumning av arbetslivet och det allmänna, i den andra ett berikande av de översta bland de översta i en omfattning som inte skådats sedan början av 1900-talet. Däremellan lever en förment medelklass, nominellt förmögen men utlämnad på nåder åt bankerna och världsmarknadens flöden av kortfristiga kapital.

Vätgasen i ingenjör Andrées ballong läckte sakta ut genom sömmarnas mikroskopiska hål. Lika lättflyktig är konjunkturen som bär upp nya effektiva Sverige.

Poff! Ekipaget når isen och rester av en välfärdsstat kastas än en gång över bord. De företagsamma är där och tar för sig.

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...