Marknadslösningar passar infrastruktur och andra handfasta branscher men inte "mjuka" verksamheter som vård och skola. Så lyder ett vanligt men förrädiskt argument.

Det tar bara hänsyn till vad som produceras, inte till villkoren för de anställda. Det bygger också på okunskap om konkurrensutsättningens följder inom till exempel järnvägen.

Hjulet och rälen hänger ihop. Det fick personalen hos Statens Järnvägar lära sig förr. Tågtrafiken och spåren är ett enhetligt tekniskt system som kräver samordning och planering.

Men 1988 bestämde politikerna att hjulet och rälen skulle skiljas åt. Ansvaret för trafiken lades på ett håll, skötseln av banorna på ett annat. Den spårbundna trafiken i landet skulle öppnas för konkurrens.

Operationen lanserades som en utveckling bort från ineffektiv byråkrati. Marknaden skulle föra oss in i framtiden.

I själva verket återvände Sverige som första land i Europa till 1800-talets modell för järnvägen: ett marknadskaos där enskilda företags jäkt efter snabb avkastning förstör samordning och planering och hämmar tågtrafikens utveckling.

8401_01.jpgBild: Mikael Nyberg

Det är den främsta förklaringen till de prövningar tågresenärerna i Sverige utsätts för idag. Och till förslumningen av arbetsvillkoren inom den spårbundna trafiken.

Hur gick det med byråkratin? Den växte. Från 2002 till 2009 ökade de "indirekta kostnaderna" för drift och underhåll med 135 procent, mer än en fördubbling. Fler och fler sitter på kontoren och räknar på kontrakt, tvistar med entreprenörer om debiteringar och försöker få ordning på trafik och spårarbete i ett gytter av operatörer. Färre och färre är ute i spåren och gör det som måste göras för att tågen ska gå i tid med god säkerhet och komfort för resenärerna.

Järnvägen behöver på nytt "enhetliggöras", som det hette vid förra sekelskiftet. Den kräver planhushållning i någon form. Det är en nödvändig - men inte tillräcklig - förutsättning för bra tågtrafik.

En funktionell planering kan tjäna olika intressen och vara mer eller mindre väl genomtänkt. De anställda inom järnvägen var länge underkastade en militär befälsordning, och politikerna och de högre cheferna strävade efter att hämma tågtrafiken till förmån för bilar, lastbilar och bussar.

Vi har gått från planmässig nedläggning av järnvägar till marknadsmässigt sönderfall. Nu behöver vi en planmässig utveckling av den spårbundna trafiken. Liksom av vården, skolan och andra nyttigheter.

Det handlar inte bara om privatiserade offentliga tjänster. Motsättningen mellan samhällelig produktion och privat tillägnelse blir i den sena kapitalismen alltmer påtaglig. Den tränger fram i arbetslöshetstalen, den dånar i halterna av koldioxid i atmosfären. Det är dags att lämna den systematiska dumheten.

Nytt på Clartébloggen

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Petrograd, 10 oktober 1917

Benny Andersson - 9 oktober 2017

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka...

Läs mer...

MODERN av Bertolt Brecht på Teater Tribunalen

Webbredaktionen - 8 oktober 2017

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet. Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon...

Läs mer...

NMR:s senaste göteborgshistoria

Hans Isaksson - 1 oktober 2017

NMR-marschen i Göteborg den sista september blev trots massiv förhandspublicitet och dito polisskydd mot tiotusentals förbannade göteborgare  ingen odelad framgång för nazisterna. Såvitt man inte vill kalla en eskorterad promenad från den ena ICA-butiken till den andra och åter för en framgång. Jimmy...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...