Frihet och rätt med Reinfeldt

Ett av få riktigt hårda belägg för att ett samhälle blir bättre är att våra liv blir längre. Detta har skett i Sverige och i de flesta andra länder. Medellivslängden har ökat från under 60 till om kring 80 på de sista hundra åren. I alla förnuftiga samhällen skulle detta betraktas som ett oerhört framsteg. Men nu får vi lära oss att betrakta det som ett problem.

I ekonomkretsar finns det traditionellt huvudsakligen två mycket enkla mediciner, vilka oavsett läget, fast i något olika beredningar, brukar ordineras: De som arbetar måste antingen 1) arbeta mera för samma lön eller, 2) med bibehållen arbetsvolym få mindre lön.

Reinfeldts pensionsåldersutspel handlar om att arbeta mera. Han talade ånyo om nödvändighetenav minskad livslön, dvs. höjd pensionsålder - trots att den senare i Sverige redan är bland de tre högsta i världen. "Frihet är insedd nödvändighet" sade visserligen en gång Friedrich Engels, och vår statsminister framställer, då det passar, det som en frihetsreform att i framtiden få "rätt" att arbeta till 75.

8013_01.jpgFrihet och rätt med Reinfeldt

Reinfeldts frihetsbegrepp påminner om biskop Tegnérs månande om friheten för unga bonddrängar att slippa folkskolan, eller om Åkarpslagens värnande om "arbetets frihet" för strejkbrytare. Och allianspressen vimlar just nu av intervjuer med lyckliga och arbetande åldringar.

Vi som levde i Sverige åren 1960-1990 behövde sällan frukta arbetslöshet. Vi erövrade minskad arbetstid, sänkt pensionsålder, ökad välfärd och bättre och längre utbildning via en utökad gemensam sektor. Att bejaka en diametralt motsatt utveckling betraktas nu av våra ledare som högsta förnuft och som en absolut nödvändighet. Varför de arbetande på 2000-talet, då 21 procent av ungdomen saknar arbete, då vi per timma producerar det dubbla mot för 30 år sedan och då kvinnornas närvaro på arbetsmarknaden har fördubblats, måste arbeta längre tid än förr - det måste man vara nationalekonom för att förstå. En sådan betraktar nämligen marknadsekonomi, fria kapitalrörelser över gränserna, exportberoende och konkurrenskraft gentemot utlandet - men inte längre god vård och bekymmersfri ålderdom - som orubbliga krav på ett samhälle.

Alternativet vore att, som engelsmännen säger (men inte gör!), tänka "utanför boxen" dvs. att förorda ett ekonomiskt system som bygger på produktion av nyttigheter för folkets behov, inte på utbyte av varor på en (världs-)marknad och på finansiella spekulationer.


Saknas - 25 000 miljarder

Våra pensionärer - grekiska och svenska lika - skall skämmas för att de inte arbetar vidare mot döddagar. I stället lever de gott på bidrag från staten och de arbetande, får vi veta från makteliten. "Det är uppskjuten lön!" försvarar sig pensionärerna. Det lär vara visst och sant, men var är den där uppskjutna lönen? I orangea kuvertet har en del uppenbarligen försvunnit.

Jo, under den ekonomiska krisen på 90-talet använde sig den svenska regeringen av den sedermera grekiska metoden att länsa pensionsfonderna. Tjugofemtusen (25 000) miljarder kronor stals helt sonika till statskassan. Denna drastiska nedskärning av de svenska pensionerna genomfördes alltså med större finess och diskretion än den strategi den grekiska regeringen i dag försöker sig på. Och därmed kan också dagens svenska regering falskeligen slå sig för bröstet och peka finger åt sina grekiska kollegor, som måste barrikadera sig bakom kravallpolis för att fixa liknande nedskärningar.


En tungviktares kloka ord

För tjugo år sen var skåningen Håkan Brock Sveriges bäste tungviktsboxare. 1985 var han rankad etta i världen. 1991 la han boxningshandskarna på hyllan, och i dag ägnar han sig åt projektet Trygga skolan, som går ut på att få skolorna i Malmötrakten att anställa värdar som ska leda eleverna rätt i livet.

8013_03.jpgHåkan Brock.

Håkan Brock tycker att regeringens beslut att sänka restaurangmomsen är missriktat. Regeringen tror att sänkt restaurangmoms kommer att leda till runt 3500 fler jobb. Håkan Brock menar att man skulle fixa betydligt fler jobb genom att lägga de drygt fem miljarderna som sänkt restaurangmoms kostar på verksamheter ute i skolorna. Det skulle dessutom spara in ännu mer pengar genom att få bort förstörelse och sabotage. För att nu inte tala om vad alla stressade lärares sjukskrivningar kostar. Han talar också om de elever man kan rädda från att hamna på kostsamma institutioner. En institutionsplats för en ung kriminell går på runt miljonen om året. Och en mobbad och utsatt människas värde, hur ska det bedömas? Vad kostar det?

Brock har försökt komma i kontakt med utbildningsminister Björklund. Men han har inte varit anträffbar.

Hur rätt har inte Håkan Brock!


Johan och Martin

Mediedramaturgi ställer ofta till skada. Tills för ett par månader sedan följde medierna noga hur det gick för Johan Persson och Martin Schibbye i fängelset i Etiopien. Men när rättegången var över, domen förkunnats, journalisterna begärt nåd och det fanns vissa tecken på att de skulle kunna släppas - då blev det tyst. Då var dramat liksom över. Det är det inte. Vad som sker vet vi inte riktigt. Möjligen gör UD mycket i det fördolda som man har skäl att hålla tyst om än så länge.

Men tystnaden är ändå skadlig. Den etiopiska regimen ser naturligtvis inget hellre än att Persson och Schibbye börjar glömmas av den allmänna opinionen i Sverige. Och bidragen till advokatkostnader börjar sina. Det är därför viktigare än någonsin att sätta in pengar på bankgironummer 5567-3818, Reportrar utan gränser, skriv "Johan och Martin".


Obama följer Bush

När Hedy Epstein, 87 år och överlevande från Hitlertysklands utrotningskrig mot judarna, skulle återvända till sitt hem i St Louis, Missouri, USA, efter att ha tvingats av från US Boat to Gaza i Athen i somras, så bildade övriga passagerare en kedja för att kunna slå larm ifall den republikanske presidentkandidaten och Texasguvernören Rick Perry skulle sätta sitt hot i verket. Den pro-palestinska antisionisten Hedy var terrorist enligt Perry och borde släpas inför domstol efter de lagar som George W Bush stiftat under sina regeringsår. Steg för steg hade Bush-regimen fört landet bort från dess liberala konstitution, som amerikanerna med viss rätt är så stolta över.

Nu har Obama tagit åtskilliga kliv i kölvattnet efter sin företrädare. På nyårsafton undertecknade han National Defense Authorization Act 2012 (NDAA) som gör det möjligt för presidenten att låta militären gripa och förvara varje person, amerikan eller utlänning, i USA eller varhelst i världen, om denne bedöms vara terrorist eller sympatisera med terrorister - till exempel en passagerare på US Boat to Gaza. Enligt NDAA är nämligen varje motståndare till USA och dess allierade i kriget mot terrorismen - som Obama-regimen döpt om till The Long War - en sådan misstänkt, som man kan hålla inspärrad utan rättegång och dom i det oändliga, eller tills kriget är slut. Här hjälper de medborgerliga fri- och rättigheterna föga.

8013_04.jpgObama följer Bush.

Lite obekvämt kändes det tydligen för Obama, för han tvådde sina händer och lovade att han aldrig skulle använda NDAA mot en amerikan. Tro det. Redan tidigare har "utomrättsliga avrättningar" drabbat människor med amerikanskt medborgarskap. Och även om vi skulle tro Obama på hans ord - vad hjälper det när nästa president bestiger makten?


Bilar

Tidningen The Economist påpekade 2011 att den globala produktionskapaciteten för bilar ligger på 94 miljoner per år. Efterfrågan ligger på runt 64 miljoner. Det innebär att en tredjedel av bilfabrikernas produktionskapacitet är outnyttjad. Det gick bra till 2007. Då såldes årligen runt 16,5 miljoner bilar i USA och 14,5 miljoner i Västeuropa. Proppen drogs ut i och med finanskrisen 2008. Men det innebar inga problem för bilcheferna. Liksom bankdirektörerna kunde de lugnt sätta sig och invänta pengar från regeringarna. Presidenterna Bush och Obama räddade GM och Chrysler med osannolika 60 miljarder dollar. I år väntas bilförsäljningen på den amerikanska marknaden uppgå till 13,5 miljoner, alltså färre än 2007. Kapaciteten överstiger efterfrågan och det har blivit värre.

I Europa har regeringsmiljarder flödat in i Opel, Renault och Peugeot, men marknaden väntas tappa ytterligare 5 procent. Överkapaciteten ökar således ännu mer.

Bildirektörerna hoppas på Kina, men färska siffror visar att tillväxten på den kinesiska bilmarknaden minskade till 2,5 procent, sämsta siffran på tretton år. Och även i Kina byggs det för många bilfabriker. År 2015 ska det i Kina finnas kapacitet för drygt 31 miljoner bilar - men köpare för bara cirka 20 miljoner.

Man brukar tala om bildindustrin som världens industriella ryggrad. Vad händer när ryggraden bryts?


Matematik och imperialism

Karakteristiskt för imperialismen för närmare hundra år sedan var att "koncentrationen av produktion och kapital har uppnått ett så högt utvecklingsstadium att den skapat monopol som spelar en avgörande roll i det ekonomiska livet" enligt Lenin i Imperialismen som kapitalismens högsta stadium. Hur är det idag? Två arbeten har nyligen visat att denna koncentration fortsatt (Foster, McChesney & Jonna, Monthly Review 2011; 62(11) och Fuchs, Science & Society 2010; 74). Nu har kommit ett tredje, från mer ovanligt håll.

Under hösten 2011 presenterades den första studien av nätverk och kontrollstruktur bland de största transnationella företagen av forskare vid världsberömda Swiss Federal Institute of Technology i Zurich. (Vitalai S, Glattfelder J, Battiston S. "The network of global corporate control" . Forskarna utgick från c:a 37 miljoner företag i Orbis databas år 2007 och identifierade sedan 43 060 transnationella företag.

Man använde matematisk metodologi för nätverksanalys och identifierade 1318 stora företag med i genomsnitt tjugotal band till andra företag. Dessa företag representerade 20 procent av rörelseintäkterna bland alla företag och ägde genom aktier majoriteten av världens största företag inom teknik och tillverkning - med ytterligare 60 procent av de globala rörelseintäkterna. I fortsatta analyser kunde forskarna identifiera 147 företag som kontrollerade 40 procent av tillgångarna bland företagen i världen. Av dessa var 49 banker och finansinstitut, av vilka 21 hade säte i USA.

8013_06.jpgI kärnan av världsekonomin: finansbolag med täta förbindelser

I artikeln menar författarna att finansinstitut med utvecklat, tätt nätverk har ökad benägenhet till risktagande. De menar också att det förhållandet att bolag är sammankopplade i block kan minska konkurrens på marknader. Forskarna gör också bedömningen att de som är i ledningen för de mäktigaste transnationella företagen befinner sig i en position där de kan utöva en omfattande kontroll.

Kanske inga överraskande resultat, men ibland har ju forskning rollen att bekräfta vad mannen på gatan, åtminstone de på den socialistiska gatan, redan tycker sig veta. Och artikeln når ett helt annat auditorium än Lenin och Clarté - så bra! Men i referenslistan saknas Lenin, Hilferdung, Hobson, Foster, Amir och Harvey m.fl.


Först kommer käket

Regeringens satsar på restaurangägarna. Det har nu lett till att Riksteatern manas säga upp sin personal (utom administrationen) och överföra hela gänget till restaurangbranschen. En spännande utveckling för svensk teater väntar, så kallade spännande och gränsöverskridande möten. Vi erfar att Riksteaterns snälla ledning inte har något att invända. Riksteatern, som vi kände som ett folkbildningsprojekt och som igångsattes redan på trettiotalet med visionen att hela landet skulle leva och hade rätt till kultur, är nu snart ett minne blott.


Falska EU-motståndare

Sverigedemokraterna försöker lansera sig som ett EU-motståndarparti. Det är falskt. SD är enligt egen uppgift mot medlemskapet i EU men bejakar det EES-avtal som Sverige hade något år innan EU-medlemskapet. "Sverigedemokraterna vill verka för att Sverige ska omförhandla medlemskapet men behålla ett samarbete inom ramen för EES", skriver organisationen på sin hemsida.

EES-avtalet är ett lydstatsavtal som innebär att de länder som ingått det (Norge, Island och Liechtenstein) förbinder sig att tillämpa alla EU-beslut som rör den inre marknaden (dvs. fri rörlighet för kapital, tjänster, varor och personer). Till exempel är den fackföreningsfientliga Lavaldomen lika bindande för Norge som för Sverige och de andra EU-länderna.

SD:s huvudargument mot medlemskapet i EU är att organisationen "vill verka för att makten återförs från Bryssel till svenska folket". Men EES-avtalet får precis motsatt effekt (även om det är mindre omfattande än medlemskapsavtalet). Med ett EES-avtal tvingas Sverige följa EU-beslut oavsett vad folket och deras valda ombud i riksdagen har för åsikt.

SD är och förblir en främlingsfientlig, islamofobisk och högerpopulistisk sammanslutning.


Gertrude Stein

Vi bevistade för en tid sedan vid Stockholms stadsteater en pjäs om Gertrude Stein. Skådespelaren Gunilla Röhr har fått mycket beröm för sin gestaltning. Det har vi ingen invändning emot. Men vi var inte glada när vi lämnade förställningen. Stein har av någon anledning varit på tapeten med jämna mellanrum. Man undrar varför denna ikon från trettiotalet, som faktiskt föreslog att Hitler skulle ha Nobels fredspris, ådrar sig förnyat intresse. Vad i vår tid gör henne aktuell för Stadsteatern? Ok, hon var lesbisk, men det är inget problem idag. Hon förtryckte den stackars Alice som hon levde med, men det är ju inte så konstigt med tanke på hennes överklassbakgrund. Hon hade ett komplicerat förhållande till sin judiska bakgrund. Och under Frankrikes ockupation underhöll hon kontakt med Bernad Fray som misstänktes för att vara Gestapoagent.

Jag saknar detta i pjäsen om Stein. Fray hålls ansvarig för deportationen av 1000 människor till tyska koncentrationsläger. Ingen skall dömas i efterhand för sådant man inte kunde veta, men i det här fallet kan man knappast skylla på okunskap. Stein fortsatte att kämpa för Fray även efter kriget när han dömts för samarbete med tyskarna. Om denna kvinna skulle man kunna skriva en intressant pjäs. Den skulle man vilja se.


Grekisk demokrati?

En grekisk parlamentsledamot har en lön på 8 594 euro per månad dvs. runt 76 500 kr. Till det kommer en schablonersättning för olika utgifter på runt 45 000 kr, 9 000 kr i boendetillägg för de som inte är från Aten, drygt 16 000 kr för olika kontorsutlägg, gratis resor på offentliga färdmedel, gratis leasingbil samt, hör och häpna, 150 euro för varje utskottsmöte i parlamentet som ledamoten deltar i!

8013_09.jpgGrekisk demokrati?Det är dessa folkvalda som beslutat om sänkta minimilöner, minskande pensioner osv. för det grekiska folket. Argument som att det är viktigt att sänka löner för att öka konkurrenskraften eller minska skuldbördan gäller tydligen inte politikerna.


Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...