Iran kan snart ha kärnvapen, står det ofta i svenska och internationella medier. För att förhindra detta har USA och EU infört allt hårdare sanktioner mot landet. Så lyder i alla fall den officiella versionen.

Ändå har medierna larmat på samma sätt i nästan trettio år nu. Några exempel:

1984 hävdade den amerikanska senatorn Alan Cranstone att Iran var sju år från framställa en bomb. 1992 förklarade den israeliska parlamentarikern Benjamin Netanyahu (nu premiärminister) att Iran var tre till fem år ifrån en bomb. 1995 återger New York Times israeliska och amerikanska källor som hävdar att "Iran är mycket närmare att framställa kärnvapen än man tidigare trott". 2007 hävdade president George Bush att tredje världskriget kunde utbryta om Iran fick kärnvapen.

En månad senare presenterar de amerikanska säkerhetstjänsterna sin gemensamma slutsats (NIE-rapporten) där det står att Iran lagt ner sitt kärnvapenprogram våren 2003. Den amerikanska underrättelsetjänsten brukar också skriva i sina rapporter att Irans ledare gör rationella riskkalkyler.

Den 23 mars i år meddelade nyhetsbyrån Reuters att säkerhetstjänsten i USA, fler europeiska länder och Israel alla var överens om tre saker när det gäller Irans kärnprogram.

1. Iran har ingen bomb.

2. Iran har inte beslutat att bygga någon bomb.

3. Iran är förmodligen år ifrån att kunna bygga en användbar kärnstridsspets.

8008_01.jpgPierre Gilly.

Inte heller IAEA anklagar egentligen Iran för att ha ett kärnvapenprogram. En av de få västerländska politiker som påpekat att medierna gett en felaktig bild av IAEA:s rapporter är (lite förvånande) Carl Bildt. Så här skrev Sveriges utrikesminister på sin blogg den 5 januari:

"På sina håll var det alldeles uppenbart att man ville sprida alarmism, och det även om denna knappast stämde med den mer försiktiga och föga sensationella ansats som IAEA:s rapport visade sig innehålla."

I nyhetsrapporteringen om Iran kan man se många av krigspropagandans klassiska knep: det akuta hotet (de har snart bomben), det falska dilemmat (bomba eller bombas), demoniseringen (deras ledare är galna), vi, majoriteten, har rätt (världen har isolerat Iran), angriparen framställer sig som ett offer (Iran bakom attacken mot den 11 september) osv.

Den allmänna opinionen i väst är sedan länge förberedd på krig. Även sanktionerna kan ses som ett led i försöken att framställa det kommande kriget som oundvikligt. För hur skulle Iran kunna övertyga västerländska politiker om att man inte håller på att skaffa kärnvapen när dessa inte ens tror på sin egen underrättelsetjänst?

Pierre Gilly är frilansjournalist med omfattande internationell bevakning. 2008 gav han ut boken "Bombdiplomati. Konstens att skapa en fiende" (Verbal förlag) som handlar om hur bilden av Iran som krigshot byggts upp.

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...