Iran kan snart ha kärnvapen, står det ofta i svenska och internationella medier. För att förhindra detta har USA och EU infört allt hårdare sanktioner mot landet. Så lyder i alla fall den officiella versionen.

Ändå har medierna larmat på samma sätt i nästan trettio år nu. Några exempel:

1984 hävdade den amerikanska senatorn Alan Cranstone att Iran var sju år från framställa en bomb. 1992 förklarade den israeliska parlamentarikern Benjamin Netanyahu (nu premiärminister) att Iran var tre till fem år ifrån en bomb. 1995 återger New York Times israeliska och amerikanska källor som hävdar att "Iran är mycket närmare att framställa kärnvapen än man tidigare trott". 2007 hävdade president George Bush att tredje världskriget kunde utbryta om Iran fick kärnvapen.

En månad senare presenterar de amerikanska säkerhetstjänsterna sin gemensamma slutsats (NIE-rapporten) där det står att Iran lagt ner sitt kärnvapenprogram våren 2003. Den amerikanska underrättelsetjänsten brukar också skriva i sina rapporter att Irans ledare gör rationella riskkalkyler.

Den 23 mars i år meddelade nyhetsbyrån Reuters att säkerhetstjänsten i USA, fler europeiska länder och Israel alla var överens om tre saker när det gäller Irans kärnprogram.

1. Iran har ingen bomb.

2. Iran har inte beslutat att bygga någon bomb.

3. Iran är förmodligen år ifrån att kunna bygga en användbar kärnstridsspets.

8008_01.jpgPierre Gilly.

Inte heller IAEA anklagar egentligen Iran för att ha ett kärnvapenprogram. En av de få västerländska politiker som påpekat att medierna gett en felaktig bild av IAEA:s rapporter är (lite förvånande) Carl Bildt. Så här skrev Sveriges utrikesminister på sin blogg den 5 januari:

"På sina håll var det alldeles uppenbart att man ville sprida alarmism, och det även om denna knappast stämde med den mer försiktiga och föga sensationella ansats som IAEA:s rapport visade sig innehålla."

I nyhetsrapporteringen om Iran kan man se många av krigspropagandans klassiska knep: det akuta hotet (de har snart bomben), det falska dilemmat (bomba eller bombas), demoniseringen (deras ledare är galna), vi, majoriteten, har rätt (världen har isolerat Iran), angriparen framställer sig som ett offer (Iran bakom attacken mot den 11 september) osv.

Den allmänna opinionen i väst är sedan länge förberedd på krig. Även sanktionerna kan ses som ett led i försöken att framställa det kommande kriget som oundvikligt. För hur skulle Iran kunna övertyga västerländska politiker om att man inte håller på att skaffa kärnvapen när dessa inte ens tror på sin egen underrättelsetjänst?

Pierre Gilly är frilansjournalist med omfattande internationell bevakning. 2008 gav han ut boken "Bombdiplomati. Konstens att skapa en fiende" (Verbal förlag) som handlar om hur bilden av Iran som krigshot byggts upp.

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...