Detta är Benny Anderssons genmäle på artikeln Kan keynesiansk politik få ett slut på krisen?

Håller med om att man inte bara bör beakta efterfrågan, som Keynesianserna brukar göra, utan också utbudssidan, dvs produktionen och dess villkor. Men är ändå tveksam till Carchedis något skolastiska analys. Efter en mycket snabb genomläsning inställer sig ett antal frågor. Bland annat de följande, som jag skjuter av från höften. De ifrågasätter om en sjunkande profitkvot verkligen är en allmän tendens som utmärker den kapitalistiska ekonomin. Jag ställer mig också frågande till Carchedis förklaring av den ekonomiska utvecklingen under efterkrigstiden. Men de invändningarna kan jag eventuellt återkomma till i ett senare inlägg.

  1. Vilka sektorer av ekonomin har man försökt mäta? ”Den produktiva delen”, hävdar Carchedi i sitt diagram, vad avses? Om han bara syftar på industrin är invändningen given. Tendensen kan gälla för den sektorn, som krymper sedan länge i ”nord” (Europa och USA), samtidigt som allt fler arbetare idag producerar mervärde i en expanderande tjänstesektor. För att empiriska mätningar av profitkvoten ska ha relevans måste de omfatta hela den mervärdeproducerande ekonomin.
  2. Eftersom diskussioner om profitkvot oftast brukar landa i komplikationer kring hur man bäst bör mäta denna, kan det vara poäng att också beakta enklare mått, som produktivitetens utveckling. I de flesta av länderna i ”nord” tycks produktiviteten stagnera, om man ser till hela ekonomin (till skillnad från i industrisektorn, där den fortsätter att öka). Motsäger inte det Carchedis underliggande tes att allt fler arbetare i dessa länder ersätts av maskiner (och därmed också följdtesen om allmänt sjunkande profitkvot)?
  3. Tesen om sjunkande profitkvot bygger på att den sistnämnda tendensen är dominerande. Dvs att jakten på mervärde främst tar formen av jakt på relativt mervärde genom mekanisering. Men en mindre känd sanning är att produktiviteten i det amerikanska slaveriet under 1800-talets första hälft ökade lika snabbt som i den engelska bomullsindustrin under samma tid (med ungefär 400 procent). I det senare fallet skedde produktivitetsökningen genom att arbetstempot piskades upp och arbetsorganisationen ”rationaliserades”. Det var ingen naturlag, utan arbetarklassens allt starkare organiserade motstånd som tvingade arbetsköparna till att försöka öka mervärdet genom mekanisering, istället för genom mer primitiva metoder som att höja arbetstempot och/eller förlänga arbetsdagen. Vad är det som säger att den första tendensen förblir dominerande i längden? Och är det inte redan idag så att allt svagare fackföreningar i ”nord” och obefintliga sådana i ”syd” har fått att kapitalet att i viss mån återgå till att öka mervärdet genom mer primitiva metoder? Och, för att knyta till den första frågan, är det inte också så att det – pga svårigheten att mekanisera de slagen av arbeten – främst är genom sådana primitiva metoder som utsugningen skärps inom den växande tjänstesektorn? Metoder som moderniserats genom användandet av ny teknik som förbättrat möjligheterna att övervaka arbetarna och styra arbetstempot.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...