Den senaste tiden har det pågått en tämligen högljudd debatt om den smått geniale tecknaren och författaren Jan Lööf och hans barnböcker. Själva debatten i sig är inte ny över huvud taget. Den handlar helt enkelt om vad man får och inte får avbildas och i så fall hur. Vi känner igen många liknande diskussioner sedan tidigare, framförallt gällande Stina Wirsens barnböcker om Dom små brokiga.

Det finns för oss som tycker dessa diskussioner är intressanta emellertid några funderingar eller åtminstone aspekter på debatten kring just Jan Lööfs böcker som är värda att titta lite närmare på. Problemet med debatten är att det alltid blir ett fasligt liv om ändringar i just barnböcker görs för att inte kränka rasifierade. Samma upprördhet uppstår inte om det handlar om onödiga våldsinslag eller sexism. Jan Lööf har för övrigt tidigare ändrat i sin bok "Ernies bilar" för att redigera bort pornografiska inslag. Det blev inget ramaskri precis. De flesta märkte det troligen inte ens.

Det intressanta med påhoppen på just Jan Lööf är att det man angriper är hans sätt att teckna. Det gör debatten till estetisk snarare än politisk vilket är problematiskt eftersom det är den typ av debatt många av de som nu debatterar frågan inte behärskar Eftersom utgår från helt andra kunskapsfält och parametrar. Lööfs lite grovt tillyxade karaktärer är snarare ett konstnärligt uttryck än något annat. Om man då enbart lyfter fram en av dessa karaktärer och därmed tar den ur sitt konstnärliga och litterära sammanhang kan det lättare framstå som någon sorts karikatyr i betraktarens öga. Men det blir tvivel utan en orättvis bedömning.

Det efterlyses då och då en mer inkluderade barnlitteratur som speglar det moderna multietniska och mångkulturella samhället bättre. Att ett sådant behov finns är naturligt om man anser att litteratur fyller en funktion genom att ur olika dimensioner spegla samhället. Gäller det barnböcker kan kanske även i viss mån ett utbildande och fostrande syfte finnas. Samtidigt så blir det upprörda tongångar i debatten när barnboksförfattare gör just det. Se på debatten om Stina Wirsen och Lilla Hjärtat till exempel. Man ska också ha i minnet att varken Wirsen eller Lööf haft några avsikter att teckna stereotyper eller karikatyrer. Jag förutsätter att de som upprörs över Wirsen och Lööf samtidigt inte menar att rasifierade personer eller figurer bara får avbildas av andra rasifierade. Då hamnar vi i en konstig debatt.

Frågan är således om det finns möjlighet att skapa konst och kultur, oavsett om mottagarna ska vara barn eller vuxna, som inte riskerar att någon kan uppleva sig som kränkt eller påhoppad. Och huruvida sådan utveckling vore önskvärd.

Kommentarer   

+1 #1 Björn Nilsson 2016-05-26 18:41
Lätt problem att lösa. Alla seriefigurer tecknas från och med nu med heltäckande skyddsdräkt så att inga särdrag beträffande kön eller etnicitet framgår.
Citera

Nytt på Clartébloggen

Ska vi prata med nazister? (Recension)

Dan Israel - 15 november 2017

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt...

Läs mer...

De nya Sidenvägarna (Recension)

Hans Isaksson - 31 oktober 2017

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid). Ett av Jan Myrdals och Gun...

Läs mer...

Till minnet av Eva Ullstadius

Webbredaktionen - 31 oktober 2017

Det senaste numret av Clarté - Hundraåringen som försvann; Ett tema om den ryska revolutionen - är tillägnat Eva Ullstadius. Just denna utgåva av tidskriften har blivit mycket efterfrågad och uppskattad. Därför är det en extra stor glädje att numret är dedicerat till en person som starkt trott på och...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Unga märker orden

Henning Årman - 17 juli 2017

I Sydafrika demonstrerar studenterna för bättre studiemedel, mindre engelska och antikoloniala...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Ottilia Thorsson - 17 juli 2017

I en något sliten Volvo är jag på väg mot min högstadieskola, jag är 15 år och pappa skjutsar mig...

Läs mer...

Bildtext

Formulär-språket håller oss fångna

Anna-Malin Karlsson - 17 juli 2017

Det skrivs mer än någonsin tidigare på våra arbetsplatser i form av blanketter, formulär och...

Läs mer...