Den senaste tiden har det pågått en tämligen högljudd debatt om den smått geniale tecknaren och författaren Jan Lööf och hans barnböcker. Själva debatten i sig är inte ny över huvud taget. Den handlar helt enkelt om vad man får och inte får avbildas och i så fall hur. Vi känner igen många liknande diskussioner sedan tidigare, framförallt gällande Stina Wirsens barnböcker om Dom små brokiga.

Det finns för oss som tycker dessa diskussioner är intressanta emellertid några funderingar eller åtminstone aspekter på debatten kring just Jan Lööfs böcker som är värda att titta lite närmare på. Problemet med debatten är att det alltid blir ett fasligt liv om ändringar i just barnböcker görs för att inte kränka rasifierade. Samma upprördhet uppstår inte om det handlar om onödiga våldsinslag eller sexism. Jan Lööf har för övrigt tidigare ändrat i sin bok "Ernies bilar" för att redigera bort pornografiska inslag. Det blev inget ramaskri precis. De flesta märkte det troligen inte ens.

Det intressanta med påhoppen på just Jan Lööf är att det man angriper är hans sätt att teckna. Det gör debatten till estetisk snarare än politisk vilket är problematiskt eftersom det är den typ av debatt många av de som nu debatterar frågan inte behärskar Eftersom utgår från helt andra kunskapsfält och parametrar. Lööfs lite grovt tillyxade karaktärer är snarare ett konstnärligt uttryck än något annat. Om man då enbart lyfter fram en av dessa karaktärer och därmed tar den ur sitt konstnärliga och litterära sammanhang kan det lättare framstå som någon sorts karikatyr i betraktarens öga. Men det blir tvivel utan en orättvis bedömning.

Det efterlyses då och då en mer inkluderade barnlitteratur som speglar det moderna multietniska och mångkulturella samhället bättre. Att ett sådant behov finns är naturligt om man anser att litteratur fyller en funktion genom att ur olika dimensioner spegla samhället. Gäller det barnböcker kan kanske även i viss mån ett utbildande och fostrande syfte finnas. Samtidigt så blir det upprörda tongångar i debatten när barnboksförfattare gör just det. Se på debatten om Stina Wirsen och Lilla Hjärtat till exempel. Man ska också ha i minnet att varken Wirsen eller Lööf haft några avsikter att teckna stereotyper eller karikatyrer. Jag förutsätter att de som upprörs över Wirsen och Lööf samtidigt inte menar att rasifierade personer eller figurer bara får avbildas av andra rasifierade. Då hamnar vi i en konstig debatt.

Frågan är således om det finns möjlighet att skapa konst och kultur, oavsett om mottagarna ska vara barn eller vuxna, som inte riskerar att någon kan uppleva sig som kränkt eller påhoppad. Och huruvida sådan utveckling vore önskvärd.

Kommentarer   

+1 #1 Björn Nilsson 2016-05-26 18:41
Lätt problem att lösa. Alla seriefigurer tecknas från och med nu med heltäckande skyddsdräkt så att inga särdrag beträffande kön eller etnicitet framgår.
Citera

Nytt på Clartébloggen

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Anti-kapitalism eller rasism

Benny Andersson - 5 juli 2017

Att hålla fast vid kampen mot kapitalism och borgarklass, leder till framgång. Motsatsen leder till nederlag. Det visar inte bara Jeremy Corbyns framgång i det engelska valet nyligen, utan också exempel från historien. Mellan 1893 och 1897 drabbades USA av en ekonomisk kris som fick borgarklassen...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...