Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

Den senaste tiden har det pågått en tämligen högljudd debatt om den smått geniale tecknaren och författaren Jan Lööf och hans barnböcker. Själva debatten i sig är inte ny över huvud taget. Den handlar helt enkelt om vad man får och inte får avbildas och i så fall hur. Vi känner igen många liknande diskussioner sedan tidigare, framförallt gällande Stina Wirsens barnböcker om Dom små brokiga.

Det finns för oss som tycker dessa diskussioner är intressanta emellertid några funderingar eller åtminstone aspekter på debatten kring just Jan Lööfs böcker som är värda att titta lite närmare på. Problemet med debatten är att det alltid blir ett fasligt liv om ändringar i just barnböcker görs för att inte kränka rasifierade. Samma upprördhet uppstår inte om det handlar om onödiga våldsinslag eller sexism. Jan Lööf har för övrigt tidigare ändrat i sin bok "Ernies bilar" för att redigera bort pornografiska inslag. Det blev inget ramaskri precis. De flesta märkte det troligen inte ens.

Det intressanta med påhoppen på just Jan Lööf är att det man angriper är hans sätt att teckna. Det gör debatten till estetisk snarare än politisk vilket är problematiskt eftersom det är den typ av debatt många av de som nu debatterar frågan inte behärskar Eftersom utgår från helt andra kunskapsfält och parametrar. Lööfs lite grovt tillyxade karaktärer är snarare ett konstnärligt uttryck än något annat. Om man då enbart lyfter fram en av dessa karaktärer och därmed tar den ur sitt konstnärliga och litterära sammanhang kan det lättare framstå som någon sorts karikatyr i betraktarens öga. Men det blir tvivel utan en orättvis bedömning.

Det efterlyses då och då en mer inkluderade barnlitteratur som speglar det moderna multietniska och mångkulturella samhället bättre. Att ett sådant behov finns är naturligt om man anser att litteratur fyller en funktion genom att ur olika dimensioner spegla samhället. Gäller det barnböcker kan kanske även i viss mån ett utbildande och fostrande syfte finnas. Samtidigt så blir det upprörda tongångar i debatten när barnboksförfattare gör just det. Se på debatten om Stina Wirsen och Lilla Hjärtat till exempel. Man ska också ha i minnet att varken Wirsen eller Lööf haft några avsikter att teckna stereotyper eller karikatyrer. Jag förutsätter att de som upprörs över Wirsen och Lööf samtidigt inte menar att rasifierade personer eller figurer bara får avbildas av andra rasifierade. Då hamnar vi i en konstig debatt.

Frågan är således om det finns möjlighet att skapa konst och kultur, oavsett om mottagarna ska vara barn eller vuxna, som inte riskerar att någon kan uppleva sig som kränkt eller påhoppad. Och huruvida sådan utveckling vore önskvärd.

Kommentarer

+1 #1 Björn Nilsson 2016-05-26 18:41
Lätt problem att lösa. Alla seriefigurer tecknas från och med nu med heltäckande skyddsdräkt så att inga särdrag beträffande kön eller etnicitet framgår.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Anwar Shaikh

Anwar Shaikh - monopolkapitalismteorins främste kritiker

Benny Andersson - 16 januari 2018

Ulf Grönkvist skrev till webbredaktionen och efterlyste exaktare källor till de uppfattningar jag tillskriver ekonomen Anwar Shaikh i början av mitt blogginlägg om imperialismens teori och verklighet. De följer här. Eftersom Shaikh är en av vår tids viktigaste Marxinfluerade ekonomer och dessutom är...

Läs mer...

Reformister, revolutionärer och historiens dynamik. Svar till Benny Andersson

Peter Sundborg - 15 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Läget inför oktoberrevolutionen. Benny Andersson påstår, om jag fattat rätt, att bolsjevikernas...

Läs mer...

Imperialismen, teori och verklighet. Svar till Peter Sundborg del tre

Benny Andersson - 11 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvannHundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. I slutet av 1800-talet hade kapitalismen, enligt Lenin och många andra...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Intervju: "Bolsjevikerna var ingen sekt"

Anders Björnsson - 26 december 2017

Ryska revolutionen etablerade en helt ny ordning med relevans än i dag. Men den tog slut i början...

Läs mer...

Bildtext

Om Lenin

Hjalmar Branting - 26 december 2017

I dag framställs Lenin ofta som en olycka för Ryssland. 1924, efter hans död, värderades han på...

Läs mer...

Bildtext

Stålbad

Lennart Larsson - 26 december 2017

Annika Falkengren, vd för SEB, gästade i maj 2009 Ekots lördagsintervju. En stor del av...

Läs mer...