Folkförsvar, inte solidaritetspolitik!

 Dela länken
FaceBook  Twitter  

Det har uppstått en ny säkerhetspolitisk doktrin, ”den svenska solidaritetspolitiken”, och den är knappast kommunicerad med svenska folket. Den rimmar på ”neutralitetspolitiken”, som enligt försvarsminister Peter Hultqvist och den socialdemokratiska vice ordföranden i riksdagens försvarsutskott Åsa Lindenstam i Svenska Dagbladet 24/3 gick i graven 1992, det vill säga under den borgerliga Bildt-regeringen (http://www.svd.se/s-regeringen-enig-om-avtalet-med-nato/om/svenska-natodebatten). Någon måste ha underlåtit att gräva upp den!

 

De långvariga och framgångsrika svenska positionerna på säkerhetspolitikens område har stegvis trängts undan men utan att helt prisges under senare decennier. Sveriges regering fortsätter att hävda den militära alliansfriheten, liksom Finlands, men denna alliansfrihet riskerar att undergrävas av samarbetsarrangemang med västmaktsblocket som inte är direkt dikterade av viljan och förmågan att försvara Sveriges territorium utan tycks sikta primärt till samövning inför internationella operationer. Här borde stor försiktighet tillrådas; motsatsen är vad som sker idag.

Som rent ansvarslösa måste man betrakta de närmast liturgiska hänvisningarna till den så kallade solidaritetsförklaring som passerade riksdagen 2009 i form av ett uttalande från den då sittande försvarsberedningen. Detta skedde samtidigt med omställningen från invasionsförsvar på eget territorium till insatsförsvar på andras och den allmänna värnpliktens skrotande – det senare mot Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets votum i riksdagen. Någon har underlåtit att rätta till detta misstag!

Ändå återkommer formuleringarna om att Sverige åtar sig att ge stöd åt ett grannland som råkar i svårigheter och förväntar sig att andra lämnar stöd åt oss i varje (socialdemokratisk) regeringsförklaring och utrikesdeklaration! Observera att inget land utom Sverige har ensidigt gjort några dylika ”utfästelser”, vad de sedan är värda. De kastar ett löjets skimmer över svensk utrikes- och säkerhetspolitik och skapar onödig misstänksamhet i omvärlden. De används av krigsaktivister för att få Sverige att bli skyddsmakt i Baltikum. Vårt närmaste grannland Finland har absolut inga avsikter att bli det.

Solidaritetspolitiken och solidaritetsförklaringen bör därför omgående rullas tillbaka, i Sveriges nationella intresse. Men det räcker inte. Som alliansfritt land måste vi se till att vårt försvar, inte minst det militära, är trovärdigt utomlands. Det är det inte idag. Yrkesarmén har rivit stora hål i vår försvarsförmåga. Nu måste man rusta upp. Det måste få kosta pengar. Allmän värnplikt bör återinföras, för bägge könen. Och försvarsanslagen bör inte i huvudsak gå till kostsamma industriprojekt. Två procent av BNP kan vara en rimlig nivå; idag är anslagen nere på en, under kalla kriget låg de på tre och en halv procent.

Vänstern i landet har all anledning att kämpa för folkförsvaret och sona sina tidigare brister i detta hänseende.

Artikeln skrevs för Flamman. Men redaktionen för denna tidning har varken reagerat eller publicerat, trots påstötningar. Författaren anser likväl att de frågor som tas upp i artikeln kan bidra till den säkerhetspolitiska diskussionen i vårt land, inte minst inom vänsterkretsar.

Författaren är en av utgivarna av sajten alliansfriheten.se och redaktör för boken Försvaret främst. En antologi om hur Sverige kan och bör försvara sig (Celanders 2015).

Kommentarer   

 
0 #1 Martin Oskarsson 2016-05-13 20:46
Håller med neutralitet gynnar folket även om denna liksom annan utrikespolitik dikteras av kapitalets intressen av export. Esovjets existens bidrog också utifrån risken att Sverige skulle bli krigs skådeplats mellan öst och väst. Efter sovjetunionens fall och nittiotalet krisen skedde en omsvängning. Kapitalets intressen skulle tillgodoses genom eu och avreglering av ekonomin. Detta urholkade neutraliteten som ändrats från att gälla alla krig till krig i närområdet
Citera
 

Ett urval andra artiklar av samma författare

Angående motinstutioner

publicerad i Clartébloggen 16 augusti 2016

Om freden och friheten

publicerad i Clartébloggen 4 augusti 2015

Lek inte med elden!

publicerad i Clartébloggen 23 november 2014

Om missbruk av termer

publicerad i Clartébloggen 7 september 2014

Demokratin degraderad

publicerad i 3/12 Eurokrisen 10 mars 2013

Två stridbara systrar

publicerad i 2/08 Stalins märke 3 oktober 2008

Bush följer traditionen

publicerad i 4/06 Världsekonomin 10 januari 2007

Prenumerera!

Aktuella bloggartiklar

Loretta Napoleonis bok Kidnappningsindustrin

Åke Kilander - 18 april 2017

Terrordådet i Stockholm den 7 april

Förbundsstyrelsen - 11 april 2017

Uttalande från Clartés stämma 2017

Clartéstämman - 28 mars 2017

Om hur SAP modigt kämpar mot en medvind

Hans Isaksson - 9 mars 2017

Inställda operationer

Dan Israel - 13 februari 2017

Om Nordirland, ett svar till Lennart Rahm

Kerstin Stigsson - 12 februari 2017

Håller borgarklassen på att ömsa skinn?

Benny Andersson - 5 februari 2017

Slutord, för den här gången

Benny Andersson - 29 januari 2017

Slutreplik till Kerstin Stigsson om Nordirland.

Lennart Rahm - 25 januari 2017

Strejk i Göteborgs hamn!

Webbredaktionen - 24 januari 2017

Springtime for Hitler?

Hans Isaksson - 22 januari 2017

Behöver Sverige invandrad arbetskraft?

Benny Andersson - 15 januari 2017

Passengers (Recension)

Daniel Hedlund - 5 januari 2017

En from förfalskning

Hans Isaksson - 14 december 2016