Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

Ett ord, synbarligen i rättan tid, som numera i varje fall ofta upprepas i myndighetspersoners tal. Det man säger är helt enkelt, att vi inte skall vara rädda, försåvitt vi inte själva råkar vara terrorister. Påståendet implicerar vidare att den som trots myndigheternas uppmaning att icke frukta, ändå gör det, på sätt och vis har gått över till terroristernas sida.

Rubrikens uttryck förutsätter att vi alla verkligen har något att frukta, vilket kanske annars inte alla fullt hade insett. Vi visste t ex inte att vi i Sverige under flera år befunnit oss i hotläge tre, förrän vi efter attentatet i Paris, hamnade i hotläge fyra. Det låter farligt, även om det för individen inte anges några siffror för den aktuella riskmagnituden - t ex en statistisk jämförelse med risken att i Sverige vintertid dö av blixtnedslag i sängen.

Uttrycket fastslår indirekt också att våra medborgare befinner sig i krig, vilket vi kanske inte annars hade insett.

Frasen "Om vi låter terroristerna skrämma oss - så har de redan vunnit" . Den har dessutom den agitatoriska fördelen att sagesmannen själv framstår som desto mera modig och demokratiskt dedicerad, ju mera akut, blodigt och gruvligt hotet framställs som. Vilket också i takt därmed medger alltmera drakoniska och t o m icke-demokratiska åtgärder mot detsamma. I krig har myndigheterna nämligen möjlighet att tillgripa åtgärder som annars skulle ha upplevts som obehagliga.

Ett flertal svenska opinionsundersökningar hade tidigare klart visat att medborgarna, i den mån de fruktade något, detta mest gällde svenska högerkrafters väl dokumenterade användning av lögner, hot, mord och brand som mest var riktade mot antifascister, invandrare - fr a mot muslimer. Begreppet terrorism används definitivt inte i detta sammanhang. Det reserveras numera för gärningar, utförda av islamska bekännare. D v s i den mån terrorn inte riktas mot andra, för Väst förhatliga, regimer och därför erhåller vårt direkta eller indirekta stöd. SÄPO har däremot av någon anledning aldrig betraktat för den yttersta högern unika aktiviteter hos som någon huvudfara för samhället. Detta kan för den lyhörde säga en del, såväl om vår säkerhetspolis som om vårt samhällssystem.

För varje förment moralstärkande budskap från myndigheterna och för varje krigslysten rubrik i våra demokratiska media ökar nu vår fruktan för framtiden.

Kommentarer

0 #2 Hans Isaksson 2016-01-03 18:18
Nja, jag skriver nog inte att SÄPO helt försummar högerbusarna, bara att man inte betraktar den som en "huvudfara" - vilket man enligt utsago anser "vänsterextremismen" (!!?) vara jämte islamismen. Jag menar att om SÄPO mest betraktar störningarna från höger som en "ordningsfråga". Av någon anledning.
0 #1 Jan Wiklund 2015-12-18 12:40
Helt sant är det inte att SÄPO blundar för högerextremisters våld, det vore omöjligt efter Breivik. Se t.ex. http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.635d23c2141933256ea1fcb/1381154798654/valdsampolitiskextremism.pdf.

Fast det finns mycket kålsuparteorier.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Anwar Shaikh

Anwar Shaikh - monopolkapitalismteorins främste kritiker

Benny Andersson - 16 januari 2018

Ulf Grönkvist skrev till webbredaktionen och efterlyste exaktare källor till de uppfattningar jag tillskriver ekonomen Anwar Shaikh i början av mitt blogginlägg om imperialismens teori och verklighet. De följer här. Eftersom Shaikh är en av vår tids viktigaste Marxinfluerade ekonomer och dessutom är...

Läs mer...

Reformister, revolutionärer och historiens dynamik. Svar till Benny Andersson

Peter Sundborg - 15 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Läget inför oktoberrevolutionen. Benny Andersson påstår, om jag fattat rätt, att bolsjevikernas...

Läs mer...

Imperialismen, teori och verklighet. Svar till Peter Sundborg del tre

Benny Andersson - 11 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvannHundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. I slutet av 1800-talet hade kapitalismen, enligt Lenin och många andra...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Ukraina i väntan på bolsjevikerna

Benny Andersson - 26 december 2017

I början av 1900-talet var Ukraina en av det ryska imperiets mest industrialiserade delar. 70...

Läs mer...

Bildtext

Holmgång med syntes

Daniel Strand - 26 december 2017

För många som vuxit upp i Sverigedemokraternas Sverige har postkoloniala tänkare som Frantz Fanon,...

Läs mer...