Sedan den 11:e september 2001 har det stora hotet mot västvärlden varit islam. Eller nja, kanske inte men det tycks folk ha fått för sig i alla fall. Attackerna mot så kallade västerländska demokratier har i stort sett avlöst varandra och när våldet kommer närmare har detta förorsakat ett liv, ett tjiv och en alarmism som kanske om man försöker se saken lite nyktert kanske inte är helt motiverad.

Samtidigt är det kanske på sin plats att fundera ett varv på hur motreaktionen mot denna alarmism har sett ut. Det är kanske rimligt att ta ett steg tillbaka och ta en funderare vid det här laget. För det börjar bli löjligt kamrater. Den organiserade vänsterns motreaktion mot de reaktionära krigshetsarna har nämligen blivit att i namn av religionsfrihet försvara de andra reaktionära skitstövlarna, reaktionära religiösa krafter. Som marxist måste erkännas att jag tycker detta är minst lika besynnerligt som om den organiserade vänstern helt hade ställt sig på krigshetsarnas sida. Den organiserade vänstern försvarar dock dessa reaktionära krafter på ett ganska fiffigt sätt. Man förnekar att dessa reaktionära krafter alls existerar. Ett effektivt sätt att vända kvinnor och barn som utsätts för hedersrelaterat våld ryggen, inte sant? Och ett effektivt sätt att förenkla verklighetsbilden för sig själv så att man slipper den avancerade uppgiften att hålla två tankar ihuvudet samtidigt.

Som vanligt är det rasisterna som gått in och ställt till det för oss. Islamofobin är tyvärr utbredd i Sverige och många muslimer (eller för all del även människor som bara antas vara muslimer) far illa och behandlas illa i Sverige såväl av vardagsrasism som glåpord som av den institutionaliserade rasismen som gör det svårare för dem att exempelvis få arbete. "Mot detta måste vi agera", tänker naturligtvis vilken socialist som helst, det är den enda vettiga utgångspunkten. Tyvärr görs detta genom att helt förneka de problem som finns, inte på grund av att islam är islam utan på grund av att islam är en religion. De flesta av oss är eniga om att religioner ärkvinnoförtryckande och reaktionära pinoredskapsom förhindrar arbetarklassen att resa sig mot sina herrar, oavsett de sitter i en VD-stol på ett företag eller på ett moln i himmelen den blå.

Om vi är eniga om att religion är det opium för arbetarklassen som Marx kallade det så måste vi i rimlighetens namn även se islam på det sättet. Detta borde i sin tur innebära att vi fördömer och motarbetar de reaktionära utslagen av denna religion på samma sätt som vi hade gjort om detgällde kristendom eller judendom, eller för all del hinduism eller buddism. Men riktigt så tycks det inte se ut. För i den islamiska religionens namn förtrycks inga kvinnor, gifts det inte bort några barn eller sker något som helst tvång i religionensnamn, eller snarare, naturligtvis, i namn av religionen snarare. För en förtryckare och en förtryckt kan aldrig vara samma person.

Jag undrar verkligen vart den sekulära vänstern tog vägen, den som bekämpade reaktionära skitstövlar oavsett vilket motiv de hade för att vara just reaktionära skitstövlar. En sådan vänster behöver vi verkligen i Sverige. Inte minst för att organisera alla människor som nu kommer från den värsta formen av religionsförtryck för att söka asyl i Sverige. En vänster som oreserverat och utan taktiserande står upp mot reaktionära krafter.

Kommentarer   

0 #3 Ola Inghe 2015-11-21 10:36
Är inte alls enig med dig, Jonas, i din svepande karaktärisering av all (organiserad?) religion. Och vad blir konsekvenserna av din analys vad gäller organiserade kristna vänstermänniskor (typ Sven Hector, Greta Hofsten och Vibeke Olsson)? Skulle de aldrig släppts in i organiserade vänstersammanhang? Eller bara bort få vara med mot att de höll sina religiösa övertygelser privat, på det att de inte skulle kunna störa den organiserade ateistiska propagandan?
Citera
0 #2 Bo Svensson 2015-11-20 21:33
karl Marx och Heinrich Heine skrev väl att "Religionen är folkets opium för att stå ut med förtryck." Något annorlunda än att det är ett opium för folket (som överklassen sprider?)
Citera
0 #1 Niklas Lindgren 2015-11-19 20:15
Är det verkligen i tider av misstänksamhet mot muslimer så modigt att våga stå upp mot de "reaktionära skitstövlarna"? Särskilt nu efter de senaste händelserna i Paris och den efterföljande hetsjakten på islamism i så väl Syrien som hemma i Europa. Sammankopplandet mellan religion och skit som händer är väl redan mer regel än undantag! Och värre lär det väl bli.

Är det verkligen religionskritik som ska bota symptomen på kapitalismens och imperialismens härjningar och splittrande effekter?
Citera

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...