Flyktingar brukar bli tvungna att lämna den fasta egendom de eventuellt äger bakom sig vid flykten. Med den svenska modellen för flyktingmottagande kommer dessa egendomslösa att ställas till arbetsmarknadens förfogande. Detta innebär att arbetskraften blir större. Det är dock svårt att påvisa någon otillfredsställd efterfrågan på arbetskraft idag i Sverige. För sådant krävs att man antar att efterfrågan på arbetskraft skulle öka vid ökad tillgång, vilket i sin tur skulle kräva att priset på arbetskraft kunde sänkas som för andra varor.

Den höga fackliga organisationsgraden i Sverige har dock varit ett hinder. Konjunkturinstitutet har i sin genomgång om den svenska jämviktsarbetslösheten hävdat att Sverige bland annat på grund av detta har besvärande hög "reallönestelhet" 1. För att om möjligt förhindra att de nytillkommande till arbetsmarknaden måste förbli arbetslösa och att detta ändå inte har någon effekt vare sig på arbetskraftens pris och därmed efterfrågan eller på reallönestelheten bland de tidigare anställda krävs som Rikard Forslid mycket riktigt påpekar på bloggen Ekonomistas sida statsingripanden i form av strukturreformer 2. Till exempel krävs sådana som gör att konkurrensen om arbetstillfällena befrias från de begränsningar som gjorts i arbetsgivarnas frihet att byta ut anställda mot mer produktiva och mindre kostnadskrävande.

En modell för att kringgå liknande svårigheter har historiskt varit att upprätta en delad arbetsmarknad. Denna kan i Sverige idag inledningsvis bygga vidare på att staten fastställer lönenivån för det nya skiktet genom att betala en del av lönekostnaderna - detta innebär ju de facto att finansieringen tas från de övriga löntagarna och alltså inte belastar arbetsgivarna. Att betala återstoden upp till kollektivavtalens nivå kan framstå som alltför tungt, men lönenivån kan sänkas kraftigt. I fall flyktingarna skulle vara ovilliga att arbeta för den erbjudna ersättningen har Sverige redan lagstiftning klar. Socialtjänstlagen som rekommenderar arbete kallat praktik för bidragsmottagare liksom även jobb och utvecklingsgarantin och Extratjänsterna bör kunna användas. Den tidigare omfattande kritiken mot jobb och utvecklingsgarantins Fas 3 bör kunna avfärdas genom att tillfälligt uttryckligen reservera dessa arbeten med statliga lönebidrag för nyligen invandrade flyktingar och i stället befordra svenskar som idag har sådana enklare och tyngre arbetsuppgifter enligt den danska modellen 3. I USA har liknande använts sedan innan självständigheten från England. I delstaten Virginia skrevs lagen redan 1662 4.

Referenser

1. "… graden av centralisering av löneförhandlingarna, fackföreningsanslutningen samt sam-arbetsförmågan mellan lönesättarna och övriga ekonomisk-politiska beslutsfattare." "specialstudie_11.pdf

2. "Om flyktingarna blir tillräckligt många kommer det att krävas strukturförändringar i näringslivet för att sysselsättningsgraden ska hållas uppe." "flyktingarna-jobben-och-den-ekonomiska-politiken

3. "Allra tydligast är att invandringen fick den inhemska arbetskraften att byta till mer kvalificerade och mindre fysiskt krävande yrken." "okad-specialisering-med-okad-invandring"

4. "wikipedia"

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Ska vi prata med nazister? (Recension)

Dan Israel - 15 november 2017

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt...

Läs mer...

De nya Sidenvägarna (Recension)

Hans Isaksson - 31 oktober 2017

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid). Ett av Jan Myrdals och Gun...

Läs mer...

Till minnet av Eva Ullstadius

Webbredaktionen - 31 oktober 2017

Det senaste numret av Clarté - Hundraåringen som försvann; Ett tema om den ryska revolutionen - är tillägnat Eva Ullstadius. Just denna utgåva av tidskriften har blivit mycket efterfrågad och uppskattad. Därför är det en extra stor glädje att numret är dedicerat till en person som starkt trott på och...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Krönika

Ottilia Thorsson - 17 juli 2017

I en något sliten Volvo är jag på väg mot min högstadieskola, jag är 15 år och pappa skjutsar mig...

Läs mer...

Bildtext

Robotar och alienation

Johan Alfonsson - 17 juli 2017

Skyll inte på tekniken - det är kapitalismen som spökar. På World Economic Forums årliga möte i...

Läs mer...