Sverige - möjligheternas land

 Dela länken
FaceBook  Twitter  

Så här inför det sakta annalkande höstmörkret känns det skönt att få bekräftat att Sverige fortfarande är ett land där det är möjligt för en person från så kallat vanligt folk att börja med två tomma händer och med hjälp av dessa - och en del annat förstås - arbeta sig upp. Och att detta numera inte bara gäller kapitalister och företagare som Ingvar Kamprad eller uppfinnare som Niklas Zennström, utan också för de som tjänat oss alla inom den ideella sektorn. Som Göran Persson, Jan Nygren och Björn Rosengren. I Dagens Industri (11/8) kan vi läsa hur den sistnämnde i dagarna har betalat 31 miljoner för ett hus på 300 kvadratmeter med strandtomt på 1700 kvadratmeter, gäststuga och skyddad hamn för flera djupgående båtar i Saltsjöbaden.

Och för hur det för denne "som seglat mycket känns som att komma hem med närheten till vattnet. Sedan tänker jag inte på om det är Saltsjöbaden eller vad det är för något..."

Utan att närmare känna denne före detta TCO-ordförande, s-minister (han som privatiserade Telia och lyckades sälja årtiondets aktieflopp som "folkaktien" till det svenska folket) och rådgivare åt Stenbecksfären, förmodar jag att det är åtminstone tre samhälleliga förändringar som gjort denna resa möjligt för en som bara hade sina egna tomma händer och en partibok att börja med: Den nyliberala marknadsekonomins allt större beroende av en allt mindre demokratisk stat som i bakgrunden lägger saker och ting till rätta för marknadskrafternas fria spel och som därmed gjort kunskaper om och kontakter inom denna statliga sfär heta för kapitalet. De extremt ökande löneskillnaderna som bidragit till att göra Sverige till ett av de länder där jämlikheten minskar allra mest. Och de förändrade skatteregler för löner och kapital som starkt bidragit till detta och till att en spekulativ finanssektor tagit över från den verkliga ekonomin och investeringar i den som den ekonomiska utvecklingens motor.

Eftersom Socialdemokraterna, tillsammans med det M-ledda blocket, har varit drivande i samtliga dessa förändringar, känns det rättvist att ännu en av partiets ledande företrädare själv kan dra lite nytta av dem.

Kommentarer   

 
0 #1 Sixten Andréasson 2015-08-18 19:38
Jovisst!
Citera
 

Ett urval andra artiklar av samma författare

Slutord, för den här gången

publicerad i Clartébloggen 29 januari 2017

Slaveriets republik

publicerad i 3/16 Slaveriets republik 27 december 2016

Bob Dylan - en progressiv sångare

publicerad i Clartébloggen 24 november 2016

Marx 2016: Chibberdebatten

publicerad i Clartébloggen 7 oktober 2016

Om svenskhet

publicerad i Clartébloggen 9 juli 2016

Domedagsprofeterna

publicerad i Clartébloggen 23 juni 2016

Prenumerera!

Aktuella bloggartiklar

Loretta Napoleonis bok Kidnappningsindustrin

Åke Kilander - 18 april 2017

Terrordådet i Stockholm den 7 april

Förbundsstyrelsen - 11 april 2017

Uttalande från Clartés stämma 2017

Clartéstämman - 28 mars 2017

Om hur SAP modigt kämpar mot en medvind

Hans Isaksson - 9 mars 2017

Inställda operationer

Dan Israel - 13 februari 2017

Om Nordirland, ett svar till Lennart Rahm

Kerstin Stigsson - 12 februari 2017

Håller borgarklassen på att ömsa skinn?

Benny Andersson - 5 februari 2017

Slutord, för den här gången

Benny Andersson - 29 januari 2017

Slutreplik till Kerstin Stigsson om Nordirland.

Lennart Rahm - 25 januari 2017

Strejk i Göteborgs hamn!

Webbredaktionen - 24 januari 2017

Springtime for Hitler?

Hans Isaksson - 22 januari 2017

Behöver Sverige invandrad arbetskraft?

Benny Andersson - 15 januari 2017

Passengers (Recension)

Daniel Hedlund - 5 januari 2017

En from förfalskning

Hans Isaksson - 14 december 2016