Det naturliga för människan är att värdesätta produkter ut dras nytta, det så kallade bruksvärdet. Men inom kapitalismen är det bytesvärdet som räknas, det vill säga produktens pris. Den blir en vara som tillverkas i syfte att inbringa profit till kapitalisten.

Betyder detta att kapitalisten kan ta ut vilket pris som helst? Nej! Visserligen bestämmer varje affär själv vad en vara ska kosta. En coca cola känn kosta Fem kronor på stormarknader, tio i en affär, tjugo i sevicebutiken och 25 i caféet. Men den kostar inte ett hundra. Konkurrensen gör att priset kretsar kring tillverkningskostnaden som avgörs av det arbete som är nedlagt i varan mätt i arbetstid, dels den tid som arbetare på bryggeriet använde, dels den arbetstid som är nedlagd i maskinen och råvaran. Det betyder inte att ett ineffektivt företag kan ta ut ett högre pris. Det är den som har högst arbete produktivitet och därmed lägst pris som segrar i konkurrensen. Lönen för. Arbetet bestäms av den arbetstid som behövs för att frambringa de varor som behövs för att försörja arbetaren och dennes familj. Storleken den tillverkare som skiljer sig beroende på ett lands kulturella och sociala nivå, vilket är ganska uppenbart. En svensk bryggare tjänst mer än en kinesisk

Arbetets värde skiljer sig också åt beroende av dess svårighetsgrad och den utbildning som krävs. En skicklig möbelsnickare frambringar således en vara med högt bytesvärde ehuru möbelns bruksvärde inte är högre än en fabrikstillverkad sådan. Å andra sidan kan den tillverkare som har hög arbete produktivitet frambringa många bruksvärdem vars hyresvärden är lägre

Hur uppkommer då vinsten? Kan den försäljare som tar ut ett högre pris och tjäna mer?. Nej,eftersom den som säljer för dyrt slås i konkurrensen. Även om priserna fluktuerar utifrån tillgång och efterfrågan så kommer genomsnittspriset attt vara i närheten av den arbetstid som behövs i snitt vid en viss tidpunkt.

Denna arbetstid är uppdelad i nödvändigt arbete och mer arbete. Det förra är det arbete som behövs för att betala lönen, det senare ger upphov till arbetsgivarens vinst eller profit. Ska man vara riktigt korrekt omvandlas mervärdet till profit, ränta och jordränta.

När detta åter investeras förvandlas mervärdet till kapital som sedan används för att frambringa ytterligare mervärdet enligt formeln m - c - m.

Förhållandet mellan lönen och mervärdet kallas utsugningsgrad enligt formeln v/m där v är det variabla kapitalet eller lönen. Ju lägre kvot desto högre utsugningsgrad. Själva avkastningen på kapitalet kallas profitkvot enligt formeln m/ k + v där k står för konstant kapital vilket är detsamma som maskiner och byggnader. Eftersom kapitalisterna tvingas investera mer och mer i effektivare maskiner och robotar finns en fallande tendens hos profiten.

Det viktigaste för kapitalisterna är dock profitmängden som framförallt avgörs av hur snabbt marknaderna expanderar.

Efterfrågan kan dock på sikt inte öka i samma takt som utbudet. Därför utbryter det regelbundet överproduktion skrider som beror på att varor inte kan säljas med vinst. Det leder till att mindre lönsamma företag slås ut, att anställda sparkas och en nedåtgående spiral av fallande produktion och konsumtion, tills balansen är återställd.

- Under kriserna utbryter en samhällelig epidemi vilket skulle förefallit alla andra epoker som en orimlighet, överproduktionens epidemi. Samhället befinner sig plötsligt försatt tillbaka i ett tillstånd av monumentalt barbari, en hungersnöd , ett allmänt förintelse krig, synes ha avskurit det från alla livsmedel, industrin och handeln synes förintade och varför? Emedan det äger för mycket civilisation, för mycket livsmedel, för mycket industri, för mycket handel. (Kommunistiska manifestet)

Denna kris kan bara lösas genom att proletariatet erövrar statsmakten, exproprierar produktionsmedlen och bygger upp en socialistisk rådsrepublik som planerar ekonomin på grundval av människors behov och vad miljö och natur tål.

Kommentarer   

#1 tobbe 2015-06-09 21:16
Bra artikel men språket är så dåligt att den ibland blir svårläst. Finns det ingen som kan hjälpa dig med stavning. I all vänlighet/Tobbe, själv dyslektiker av födseln
Citera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...