Det naturliga för människan är att värdesätta produkter ut dras nytta, det så kallade bruksvärdet. Men inom kapitalismen är det bytesvärdet som räknas, det vill säga produktens pris. Den blir en vara som tillverkas i syfte att inbringa profit till kapitalisten.

Betyder detta att kapitalisten kan ta ut vilket pris som helst? Nej! Visserligen bestämmer varje affär själv vad en vara ska kosta. En coca cola känn kosta Fem kronor på stormarknader, tio i en affär, tjugo i sevicebutiken och 25 i caféet. Men den kostar inte ett hundra. Konkurrensen gör att priset kretsar kring tillverkningskostnaden som avgörs av det arbete som är nedlagt i varan mätt i arbetstid, dels den tid som arbetare på bryggeriet använde, dels den arbetstid som är nedlagd i maskinen och råvaran. Det betyder inte att ett ineffektivt företag kan ta ut ett högre pris. Det är den som har högst arbete produktivitet och därmed lägst pris som segrar i konkurrensen. Lönen för. Arbetet bestäms av den arbetstid som behövs för att frambringa de varor som behövs för att försörja arbetaren och dennes familj. Storleken den tillverkare som skiljer sig beroende på ett lands kulturella och sociala nivå, vilket är ganska uppenbart. En svensk bryggare tjänst mer än en kinesisk

Arbetets värde skiljer sig också åt beroende av dess svårighetsgrad och den utbildning som krävs. En skicklig möbelsnickare frambringar således en vara med högt bytesvärde ehuru möbelns bruksvärde inte är högre än en fabrikstillverkad sådan. Å andra sidan kan den tillverkare som har hög arbete produktivitet frambringa många bruksvärdem vars hyresvärden är lägre

Hur uppkommer då vinsten? Kan den försäljare som tar ut ett högre pris och tjäna mer?. Nej,eftersom den som säljer för dyrt slås i konkurrensen. Även om priserna fluktuerar utifrån tillgång och efterfrågan så kommer genomsnittspriset attt vara i närheten av den arbetstid som behövs i snitt vid en viss tidpunkt.

Denna arbetstid är uppdelad i nödvändigt arbete och mer arbete. Det förra är det arbete som behövs för att betala lönen, det senare ger upphov till arbetsgivarens vinst eller profit. Ska man vara riktigt korrekt omvandlas mervärdet till profit, ränta och jordränta.

När detta åter investeras förvandlas mervärdet till kapital som sedan används för att frambringa ytterligare mervärdet enligt formeln m - c - m.

Förhållandet mellan lönen och mervärdet kallas utsugningsgrad enligt formeln v/m där v är det variabla kapitalet eller lönen. Ju lägre kvot desto högre utsugningsgrad. Själva avkastningen på kapitalet kallas profitkvot enligt formeln m/ k + v där k står för konstant kapital vilket är detsamma som maskiner och byggnader. Eftersom kapitalisterna tvingas investera mer och mer i effektivare maskiner och robotar finns en fallande tendens hos profiten.

Det viktigaste för kapitalisterna är dock profitmängden som framförallt avgörs av hur snabbt marknaderna expanderar.

Efterfrågan kan dock på sikt inte öka i samma takt som utbudet. Därför utbryter det regelbundet överproduktion skrider som beror på att varor inte kan säljas med vinst. Det leder till att mindre lönsamma företag slås ut, att anställda sparkas och en nedåtgående spiral av fallande produktion och konsumtion, tills balansen är återställd.

- Under kriserna utbryter en samhällelig epidemi vilket skulle förefallit alla andra epoker som en orimlighet, överproduktionens epidemi. Samhället befinner sig plötsligt försatt tillbaka i ett tillstånd av monumentalt barbari, en hungersnöd , ett allmänt förintelse krig, synes ha avskurit det från alla livsmedel, industrin och handeln synes förintade och varför? Emedan det äger för mycket civilisation, för mycket livsmedel, för mycket industri, för mycket handel. (Kommunistiska manifestet)

Denna kris kan bara lösas genom att proletariatet erövrar statsmakten, exproprierar produktionsmedlen och bygger upp en socialistisk rådsrepublik som planerar ekonomin på grundval av människors behov och vad miljö och natur tål.

Kommentarer   

+2 #1 tobbe 2015-06-09 21:16
Bra artikel men språket är så dåligt att den ibland blir svårläst. Finns det ingen som kan hjälpa dig med stavning. I all vänlighet/Tobbe, själv dyslektiker av födseln
Citera

Nytt på Clartébloggen

Ska vi prata med nazister? (Recension)

Dan Israel - 15 november 2017

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt...

Läs mer...

De nya Sidenvägarna (Recension)

Hans Isaksson - 31 oktober 2017

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid). Ett av Jan Myrdals och Gun...

Läs mer...

Till minnet av Eva Ullstadius

Webbredaktionen - 31 oktober 2017

Det senaste numret av Clarté - Hundraåringen som försvann; Ett tema om den ryska revolutionen - är tillägnat Eva Ullstadius. Just denna utgåva av tidskriften har blivit mycket efterfrågad och uppskattad. Därför är det en extra stor glädje att numret är dedicerat till en person som starkt trott på och...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Krönika

Ottilia Thorsson - 17 juli 2017

I en något sliten Volvo är jag på väg mot min högstadieskola, jag är 15 år och pappa skjutsar mig...

Läs mer...

Bildtext

Språk och frihet

Johan Althoff - 17 juli 2017

Publiceras inte på Clartewebben av copyright skäl.

Läs mer...

Bildtext

Tagga ner! Här är bästa språkpolitiken

Olle Josephson - 17 juli 2017

Här är bästa språkpolitiken.

Läs mer...