Det är numera inte alltid lätt att förstå sig på DN:s metafilosofiska lördagskolumnist. Men när man ändå hoppas tro sig göra det, blir man lätt beklämd. T ex nyligen, då hon i polemik mot arbetskritikern, sociologen Roland Paulsen, rycker ut till det kapitalistiska lönarbetets försvar. I detta fall är detta delvis helt opåkallat.

Ty det är i grunden två liberala, individualistiska tänkare som debatterar. Båda säller sig på något olika grunder avvisande till socialismens produktionssätt. Båda utgår i sitt avståndstagande från ett begrepp om arbete som tillskrivs såväl marxister som borgare - men som varken de ena eller de andra skulle känna igen :

"Budskapet om arbetets fromma är en av skärningspunkterna där socialism och konservatism möts i tankar om något större ovanför individerna, en helhet som endast de styrande ser och faderligt kan forma politik och paroller utifrån. "

Detta "något större ovanför individerna" är en gångbar fras, som liberala individualister använder för att vederlägga folk, som envisas med att se sig som medlemmar av ett samhälle. Eller som Thatcher sade: "...samhället? Det finns inget sådant? Det finns enskilda män och kvinnor och det finns familjer.."

Andersson beskyller Paulsen för att som huvudärende ha: "ett ifrågasättande av lönearbetet som sådant ..."

Paulsen värjer sig mot Anderssons uppenbarligen (se nedan!) okunniga beskyllning för att vurma för planekonomi: "det enda alternativ hon kan föreställa sig är att en Sovjetliknande tvångsmakt organiserar produktionen ".

Något så radikalt som planekonomi har Paulsen uppenbarligen och enligt egen utsago aldrig syftat till. Ty arbetskritiken hos honom handlar bara om "det inte särskilt avancerade förslaget att vi i takt med att vi blir mer effektiva i vårt arbete kan reducera arbetstvånget i samhället ".

Det väsentliga i Paulsens ärende är inte kritik av kapitalismen, av lönarbetet eller egentligen inte ens av ny- eller gammal liberalism. Annars hade han, likt Kapitalet, måst utgå ifrån att arbetskraften är en vara, och att det kapitalistiska lönarbetets arbetets yttersta mål inte är att producera nyttigheter, utan profit.

Det positiva med Paulsen är att han, visserligen likt många av oss, har gjort iakttagelsen att det snart är 100 år sedan vi införde 8-timmars arbetsdag som norm. Han undrar varför i hela friden, med kraftigt ökad förvärvsintensitet och efter en 20-faldig ökning av vår produktion per timme, vi fortsätter med att med stort sett samma arbetstid, och nu dessutom diskuterar en förlängd livsarbetstid, samtidigt som arbetslösheten i Euroområdet har stigit över 10%.

Redan ett snabbt studium av ett par kapitel Marx och Engels hade kunnat stilla hans undran över att någon överhuvudtaget skulle ha motiv att ifrågasätta något så klokt och humanitärt som en arbetstidförkortning.

Hans förklaring till att vi inte slår näven i bordet och kräver väsentligt kortare arbetstid är föga imponerande och inte så litet idealistisk: konsumtionismen ges av honom en central roll för vårt överarbete. Makt och ägande i samhälle och produktion spelar hos Paulsen en lika perifer roll som en analys av det kapitalistiska lönarbetets eller av varutbytets roll.

Lena Anderssons svar på samma fråga är inte lika utförligt, men i detta avseende i varje fall inte direkt missledande: "Människor lönearbetar vanligen inte för att det är stärkande och karaktärsdanande, utan för att de behöver pengarna."

Det har Andersson säkert i stort rätt i, och det måste i så fall gälla även de flesta författare och kolumnskribenter i DN.

Så varför, enligt Andersson, "lyder" människor?: "Varför accepterar vi lönearbetets villkor? Troligen för att utopierna tycks värre."

Till dessa perversa utopier hör enligt henne numera även socialismen, i varje fall som hon uppfattar den:

"...idén om ett samhälle utan lönearbete, det vill säga utan pengar, är synnerligen repressiv och absurd. I det samhället kommer inte bara de arbetslösa utan samtliga att styras av arbetsförmedlare, kontrollorgan och kommissarier som ser till att ingen är asocial och smiter från sitt beting".

Så vi kan nog inte räkna med Lena Andersson när det smäller.

Citat från:

Lena Andersson DN 150417

Roland Paulsen DN 150421

 

Kommentarer   

#2 Hans Isaksson 2015-04-29 00:12
Jo, Paulsen har rätt att vi borde kräva kortare arbetstid. Han har fel när kan lägger skulden på lönarbetarnas köpgalenskap. Och bortser från den verkliga makten i samhälle och produktion. Och tar avstånd från klasskamp och socialism.
Citera
#1 Jan Wiklund 2015-04-28 13:09
Men har inte Paulsson rätt? Är det inte just att "slå näven i bordet och kräva" - eller kanske mer konkret gå i strejk för - som behövs? Var det inte exakt detta arbetarrörelsen gjorde för att få åtta timmars arbetsdag för hundra år sen?
Citera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...