TTIP, det transatlantiska handel- och investeringssavtalet, innehåller klausulen ISDS. Den här klausulen riskerar leda till att företag stämmer stater på pengar om deras politik hotar företagens vinster.

Inom ramarna för ISDS, kort för Investor–State Dispute Settlements, kan bara investerare stämma stater på pengar. Vad innebär det i praktiken? Att offentliga pengar överförs till privata företag. Detta görs med hjälp av särskilda domstolar vars dömandemakt står över demokratiskt fattade beslut i Sverige.

Juristerna Gus van Harten och Pavel Malysheuski gjorde en undersökning av utdelningar i samband med ISDS-relaterade åtal. De kom fram till att ungefär 40 miljarder kronor delades ut till utländska investerare i 45 olika fall.

Av dessa 40 miljarder delades mer än hälften ut till företag med över 80 miljarder kronor i årlig omsättning. I kontrast till det delades sju procent ut till företag med en omsättning under åtta miljarder per år. Kontentan: ISDS gynnar storföretagen.

När den europeiska elmarknaden avreglerades efter beslut av EU siktade Vattenfall högt. Planen var att framför allt ta sig in på den tyska marknaden, Europas största. Och det gick vägen. I början av 2000-talet var Vattenfall Tysklands tredje största elproducent.

Men efter kärnkraftsolycka i japanska Fukushima beslöt den tyska regeringen att avveckla landets kärnkraftsverk. På grund av detta kräver det svenska statliga bolaget Vattenfall, en av Europas största producenter av energi, den tyska staten på närmare 50 miljarder kronor, uppger demokratinätverk Skiftet.

Advokatbyrån Mannheimer Swartling representerar Vattenfall i deras rättsprocess mot Tyskland. Samma Mannheimer Swartling har varit med och grundat lobbyorganisationen EFILA – vars syfte är att främja just ISDS. Fler svenska intressen är Svenskt Näringsliv, Ericsson och Electrolux.

Den som försvarar folkstyret måste säg nej till ISDS i synnerhet och TTIP i allmänhet. Det är inte rimligt att storföretagens profitintressen ska gå före enskilda länders så som Sveriges rätt att fatta demokratiska beslut.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...