TTIP, det transatlantiska handel- och investeringssavtalet, innehåller klausulen ISDS. Den här klausulen riskerar leda till att företag stämmer stater på pengar om deras politik hotar företagens vinster.

Inom ramarna för ISDS, kort för Investor–State Dispute Settlements, kan bara investerare stämma stater på pengar. Vad innebär det i praktiken? Att offentliga pengar överförs till privata företag. Detta görs med hjälp av särskilda domstolar vars dömandemakt står över demokratiskt fattade beslut i Sverige.

Juristerna Gus van Harten och Pavel Malysheuski gjorde en undersökning av utdelningar i samband med ISDS-relaterade åtal. De kom fram till att ungefär 40 miljarder kronor delades ut till utländska investerare i 45 olika fall.

Av dessa 40 miljarder delades mer än hälften ut till företag med över 80 miljarder kronor i årlig omsättning. I kontrast till det delades sju procent ut till företag med en omsättning under åtta miljarder per år. Kontentan: ISDS gynnar storföretagen.

När den europeiska elmarknaden avreglerades efter beslut av EU siktade Vattenfall högt. Planen var att framför allt ta sig in på den tyska marknaden, Europas största. Och det gick vägen. I början av 2000-talet var Vattenfall Tysklands tredje största elproducent.

Men efter kärnkraftsolycka i japanska Fukushima beslöt den tyska regeringen att avveckla landets kärnkraftsverk. På grund av detta kräver det svenska statliga bolaget Vattenfall, en av Europas största producenter av energi, den tyska staten på närmare 50 miljarder kronor, uppger demokratinätverk Skiftet.

Advokatbyrån Mannheimer Swartling representerar Vattenfall i deras rättsprocess mot Tyskland. Samma Mannheimer Swartling har varit med och grundat lobbyorganisationen EFILA – vars syfte är att främja just ISDS. Fler svenska intressen är Svenskt Näringsliv, Ericsson och Electrolux.

Den som försvarar folkstyret måste säg nej till ISDS i synnerhet och TTIP i allmänhet. Det är inte rimligt att storföretagens profitintressen ska gå före enskilda länders så som Sveriges rätt att fatta demokratiska beslut.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...