TTIP, det transatlantiska handel- och investeringssavtalet, innehåller klausulen ISDS. Den här klausulen riskerar leda till att företag stämmer stater på pengar om deras politik hotar företagens vinster.

Inom ramarna för ISDS, kort för Investor–State Dispute Settlements, kan bara investerare stämma stater på pengar. Vad innebär det i praktiken? Att offentliga pengar överförs till privata företag. Detta görs med hjälp av särskilda domstolar vars dömandemakt står över demokratiskt fattade beslut i Sverige.

Juristerna Gus van Harten och Pavel Malysheuski gjorde en undersökning av utdelningar i samband med ISDS-relaterade åtal. De kom fram till att ungefär 40 miljarder kronor delades ut till utländska investerare i 45 olika fall.

Av dessa 40 miljarder delades mer än hälften ut till företag med över 80 miljarder kronor i årlig omsättning. I kontrast till det delades sju procent ut till företag med en omsättning under åtta miljarder per år. Kontentan: ISDS gynnar storföretagen.

När den europeiska elmarknaden avreglerades efter beslut av EU siktade Vattenfall högt. Planen var att framför allt ta sig in på den tyska marknaden, Europas största. Och det gick vägen. I början av 2000-talet var Vattenfall Tysklands tredje största elproducent.

Men efter kärnkraftsolycka i japanska Fukushima beslöt den tyska regeringen att avveckla landets kärnkraftsverk. På grund av detta kräver det svenska statliga bolaget Vattenfall, en av Europas största producenter av energi, den tyska staten på närmare 50 miljarder kronor, uppger demokratinätverk Skiftet.

Advokatbyrån Mannheimer Swartling representerar Vattenfall i deras rättsprocess mot Tyskland. Samma Mannheimer Swartling har varit med och grundat lobbyorganisationen EFILA – vars syfte är att främja just ISDS. Fler svenska intressen är Svenskt Näringsliv, Ericsson och Electrolux.

Den som försvarar folkstyret måste säg nej till ISDS i synnerhet och TTIP i allmänhet. Det är inte rimligt att storföretagens profitintressen ska gå före enskilda länders så som Sveriges rätt att fatta demokratiska beslut.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Om s k vänsterjudehatet i Smålandsposten

Hans Isaksson - 17 december 2017

Adolf Hitler ansåg att "I boljesvismen ser vi Judarnas försök att i det tjugonde århundradet ta över världsherraväldet". Moskvakommunismen dirigerades i det fördolda av den judiska storfinansen på Wall Street tyckte samme författare .Det var som bekant inte mycket sant i denna analys. Men i rätt...

Läs mer...

Lenins teori om imperialismen och prognoserna om framtiden. Svar till Peter Sundborg, del två

Benny Andersson - 10 december 2017

Jag fick min politiska skolning på 1970-talet, då myten om de ofelbara ”stora” låg tåg tung över vänsterns smågrupper. En myt som måste ha fått den balsamerade Lenin att vrida sig i sin sarkofag. Alla som besvärat sig med att sätta sig in i Lenins gärning, slås av hans osentimentala och jordnära...

Läs mer...

Rapport från Café Clarté: Om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister

Magnus Göransson - 8 december 2017

Shabane Barot talade på café Clarté i Stockholm i tisdags (5 december), om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister. Det är, i alla fall i Stockholm, framförallt 1968-vänsterns politiska organisationer av olika schatteringar som uppmärksammat 1917. Shabane, som kommer från den autonoma...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Formulär-språket håller oss fångna

Anna-Malin Karlsson - 17 juli 2017

Det skrivs mer än någonsin tidigare på våra arbetsplatser i form av blanketter, formulär och...

Läs mer...

Bildtext

Språkpolitik på folkrörelsegrund

Arne Rubensson (intervju) - 17 juli 2017

Fyra frågor till Arne Rubensson, vice ordförande i nätverket Språkförsvaret.

Läs mer...