Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

Magnus Alkarp må vara arkeolog, musiker, skönlitterär författare och dramatiker. Däremot är han ingen virtuos på att skriva klar och lättläst historia, vilket man tyvärr måste konstatera vid läsningen av "Fyra dagar i april" (Historiska Media 2013; 253 s.) där han ändå förtjänstfullt och angeläget skildrar den nazistiska femtekolonnen inom Uppsala, dess rättsväsende och polismakt med utgångspunkt från det Riksläger som Lindholmsnazisterna (SSS ; Svensk socialistisk samling) anordnade påsken 1943. Att nazisterna kunde genomföra sin provokativa sammandragning, trots alla inskränkningar i politisk mötesfrihet under kriget, berodde på benäget bistånd från sympatiserande markägare och en mer än samarbetsvillig länspolischef/statsåklagare (som före 1965 kallades landsfogde). Man använde som täckmantel sitt omskrutna månande om "Sverige", om den "urgamla" Svenska Nationen och hade förlagt mötet till Sveriges hjärta och ursprung, högarna i Gamla Uppsala.

Slaget om Stalingrad pågick alltjämt och hel-, halv- och kvartsnazisympatisörerna skulle först om några månader på allvar börja igen spåren efter sig och justera sina c.v.

Hetsen mot bolsjevismen var ännu främsta paradnumret för nazisterna - men även hetsen mot kontingenten av patriotiska norrmän i exil. Norrmännen hade, inte minst i Uppsala, en koloni, vars blotta existens var en nagel i ögat på tyskarna. Därmed var den ett bekymmer för svenska samarbetsregeringen och föremål för uppmärksamhet hos säkerhetstjänst och polismakt.

Alkarp skildrar i bild och ord mötet i Gamla Uppsala och det antinazistiska motståndet, som direkt ger associationer till Göteborg 2001. Provokatörer, inhemsk reaktion och en dominerande imperialistmakt gick även då hand i hand för att med hugg och slag skrämma bort en motståndsrörelse. Fast tanken på att skjuta skarpt mot demonstranter, eller ens att förse polisen med skjutvapen låg då, 12 år efter Ådalen, långt utanför det möjligas gräns - idag skulle vi skratta åt åtta tillkallade råskinn till statspoliser i långrock med dragna sablar. Fascisternas provokativa taktik och förmåga att utnyttja polismakten har dock än idag hög igenkänningsfaktor.

Men det allvarliga uppdagas av Alkarp efter hand - motdemonstationen i Uppsala användes på tyskt initiativ och med tyskt och hemmanazistiskt bistånd för att utnämna norrmännen till anstiftare av politiska kravaller för att få dem utvisade till Gestapo eller snarare att skrämma dem tillbaka till det ockuperade Norge, om möjligt som lätta byten för ockupationsmakten.

I åtminstone ett fall lyckades detta.

Men hemmanazisterna klarade sig i stort sett undan ansvar och kunde under i vissa fall fortsätta att verka som oförvitliga länkar inom polis, militär och rättsväsen där vi ännu under 60-talets vänsteruppsving drabbades av dem - fast nu hade de andra idoler och huvudmän.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Bernadette Devlin porträtterad på väggmålning, Derry. Foto: Kenneth Allen

Priset för min själ

Kerstin Stigsson - 16 februari 2018

För några år sedan hittade jag en bok på ett antikvariat. Den var skriven av en författare som jag redan tidigare beundrade. Så jag köpte boken. Boken som heter Priset för min själ är skriven av en fantastisk och karismatisk kvinna som har spelat en stor roll för mig. Och för andra kvinnor. I dag...

Läs mer...

Imperialismen, Lenin och prognoserna som slog fel. Slutreplik.

Benny Andersson - 13 februari 2018

Denna artikel utgör slutreplik i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Trots att jag anfört ett flertal textavsnitt där Lenin skriver att en socialistisk...

Läs mer...

Migration, klasskamp och välfärd. Ett lästips valåret 2018

Olle Josephson - 8 februari 2018

Här ett litet lästips inför valrörelsen: Läs gärna om Anders Nilssons och Örjan Nyströms bok från 2016, Flyktingkrisen och den svenska modellen (Celanders förlag)! Allt talar nämligen för att migrationspolitiken blir en stor fråga i årets valrörelse. Den dyker upp i välfärdsfrågorna: antingen som...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Sanandajis räknesätt är föraktet för underklassen

Sandro Scocco - 26 december 2017

Massarbetslöshet, masskravaller, massvandalism, massövergrepp och massantändning av bilar. Så...

Läs mer...

Bildtext

Finlands borgerlighet efter 1917

Anders Persson - 26 december 2017

Dags att hitta en ny beskyddare.

Läs mer...

Bildtext

Folkupplysningens kommissariat

Daniel Cederqvist - 26 december 2017

Hur fungerade ett folkkommissariat under de första revolutionära åren? Vilka var drömmarna och...

Läs mer...