Magnus Alkarp må vara arkeolog, musiker, skönlitterär författare och dramatiker. Däremot är han ingen virtuos på att skriva klar och lättläst historia, vilket man tyvärr måste konstatera vid läsningen av "Fyra dagar i april" (Historiska Media 2013; 253 s.) där han ändå förtjänstfullt och angeläget skildrar den nazistiska femtekolonnen inom Uppsala, dess rättsväsende och polismakt med utgångspunkt från det Riksläger som Lindholmsnazisterna (SSS ; Svensk socialistisk samling) anordnade påsken 1943. Att nazisterna kunde genomföra sin provokativa sammandragning, trots alla inskränkningar i politisk mötesfrihet under kriget, berodde på benäget bistånd från sympatiserande markägare och en mer än samarbetsvillig länspolischef/statsåklagare (som före 1965 kallades landsfogde). Man använde som täckmantel sitt omskrutna månande om "Sverige", om den "urgamla" Svenska Nationen och hade förlagt mötet till Sveriges hjärta och ursprung, högarna i Gamla Uppsala.

Slaget om Stalingrad pågick alltjämt och hel-, halv- och kvartsnazisympatisörerna skulle först om några månader på allvar börja igen spåren efter sig och justera sina c.v.

Hetsen mot bolsjevismen var ännu främsta paradnumret för nazisterna - men även hetsen mot kontingenten av patriotiska norrmän i exil. Norrmännen hade, inte minst i Uppsala, en koloni, vars blotta existens var en nagel i ögat på tyskarna. Därmed var den ett bekymmer för svenska samarbetsregeringen och föremål för uppmärksamhet hos säkerhetstjänst och polismakt.

Alkarp skildrar i bild och ord mötet i Gamla Uppsala och det antinazistiska motståndet, som direkt ger associationer till Göteborg 2001. Provokatörer, inhemsk reaktion och en dominerande imperialistmakt gick även då hand i hand för att med hugg och slag skrämma bort en motståndsrörelse. Fast tanken på att skjuta skarpt mot demonstranter, eller ens att förse polisen med skjutvapen låg då, 12 år efter Ådalen, långt utanför det möjligas gräns - idag skulle vi skratta åt åtta tillkallade råskinn till statspoliser i långrock med dragna sablar. Fascisternas provokativa taktik och förmåga att utnyttja polismakten har dock än idag hög igenkänningsfaktor.

Men det allvarliga uppdagas av Alkarp efter hand - motdemonstationen i Uppsala användes på tyskt initiativ och med tyskt och hemmanazistiskt bistånd för att utnämna norrmännen till anstiftare av politiska kravaller för att få dem utvisade till Gestapo eller snarare att skrämma dem tillbaka till det ockuperade Norge, om möjligt som lätta byten för ockupationsmakten.

I åtminstone ett fall lyckades detta.

Men hemmanazisterna klarade sig i stort sett undan ansvar och kunde under i vissa fall fortsätta att verka som oförvitliga länkar inom polis, militär och rättsväsen där vi ännu under 60-talets vänsteruppsving drabbades av dem - fast nu hade de andra idoler och huvudmän.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Jeremy Corbyns Bok

Anthony Lane - 25 juni 2017

Och det hände sig, i landet Storbritannien, att Översteprästinnan gick ut till folket. Och hon sade: Se, jag bringar Eder budskap om en stor fröjd. Ty på den åttonde dagen av den sjätte månaden stundar ett allmänt val. Och folket knorrade och sade: Icke ytterligare ett! Och de vredgades mot...

Läs mer...

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...