Tillfrågad vad som skiljer rikt folk från oss andra skall Ernest Hemingway, enligt ryktet, lakoniskt ha föreslagit: "De har mera pengar".

Är detta verkligen det enda som skiljer oss från dem? I förstone tror man gärna att Hemingway hade missat något, i synnerhet efter att något försenat sträckläst Göran Häggs "Svenska förmögenheter" (Lind&Co; 2013; 383 s.).

Fast, Hemingway hade nog i grund och botten rätt i alla fall: det är inte skitstövlar som gör pengar - det är pengar som gör skitstövlar av folk och som gör att de har råd att vara det. Hägg har skrivit en faktarik och mycket underhållande - men ändå systematiskt uppbyggd - bok om hur 15-20 familjer i Sverige - från Wallenberg till Stenbeck alltsedan 1800-talets byggt upp förmögenheter, som i några fall placerat dem i toppen även med internationella mått - Kamprads 450 miljarder är t ex inte kattskit.

Familjerna hos Hägg har med undantag för några perenna förmögenheter, som Wallenbergs, Johnssons, Bonniers under 1-2 sekler hunnit följa tregenerationersschemat: bygga upp, förvalta, förstöra. IKEA-grundarens och H&M-Perssons förmögenheter befinner sig dock ännu i sina första två generationer.

Rikt folk, i synnerhet de familjer som vi får följa hos Hägg, tycks faktiskt med mycket få undantag också skilja ut sig genom ett övermått av snikenhet och total hänsynslöshet.

Den som, till skillnad från Hägg, sätter tilltro till de biografier över våra största kapitalägare, som utgör beställningsarbeten till företagens jubiléer, beträffande magnaternas överlägsna begåvning, kreativitet och spiritualitet riskerar dock i allmänhet få sina illusioner krossade genom att läsa hans bok. Men vissa anekdotiska ljusglimtar finner författaren:

Adolf Lundin lyckades tidigt i sin karriär (som oljeprospektör) uppdaga en större fyndighet utanför Qatar - som han endast genom en större muta till emiren skulle kunna få utvinna. Lundins advokater avrådde i fallet bestämt från bestickning. Lundin överenskom - enligt eget skryt - i stället om ett vad med emiren och satsade en miljon dollar på att det dagen därpå skulle regna i Qatar. Föga förvånande vann emiren vadet och skänkte därpå koncessionen till Lundins bolag.

Även om porträtten av finanshusen - troligen av juridiska skäl - tenderar att bli lite rundare i kanten ju mera vi närmar oss samtiden gäller omdömet: En bättre och mera roande populär svensk ekonomihistoria i fickformat har jag inte läst sedan CH Hermanssons "15 familjer " 1963 - vilken den produktive och mångkunnige Hägg har åstadkommit en välbehövlig uppdatering till.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...