En växande populistiskt rasisthöger. Ett svagt regeringsalternativ. En utslängd vänsterminoritet. En stukad men stolt socialdemokrati. Detta är resultatet vi kan se såhär några dagar efter valet.

Det känns just nu menlöst att sia om vilken regering Löfven kommer bilda. Just nu lutar det åt en historiskt svag minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det har på alla sätt varit en ganska svag valrörelse. Inte svag på det viset att vi inte märkt att det stundar val till kommun, landsting och riksdag utan svag på så vis att den har innehållit väldigt lite av substans. I Stockholm gjorde Moderaterna till och med en grej av att enbart skrämma folket med sina politiska motståndare istället för att redovisa sin egen politik.

Idélösheten och brist på ideologiska resonemang har präglat valrörelsen. Alla partier, från höger till vänster har som vanligt pratat ettörespolitik. Det är visserligen inte att förakta men det har också från väljarna efterlysts visioner. Det är tydligt att Stefan Löfven har visioner. Socialdemokratiska sådana. Att söka samarbete åt mitten och sky reformsocialisterna i (V) är tydlig och klassisk sossepolitik. Den indignation som hörts från vissa håll i vänstern tyder på dålig förberedelse på detta agerande från (S). Även undertecknad har gjort sig skyldig till att delta i denna våg av indignation.

Vad vi kan konstatera är att vi äntligen blivit av med borgarregeringen men problemen kvarstår och den socialdemokratiska medicinen skiljer sig endast marginellt från den borgerliga. Tyvärr lär förändringspotentialen knappast öka i och med maktskiftet. Det är i systemet felen sitter inbyggda. Marknadsekonomin som konstruktion kräver arbetslöshet, annars faller konkurrensen. Den kräver också bostadsbrist och i viss mån social utslagning. Socialdemokraterna har likt borgarna accepterat de marknadsekonomiska spelreglerna. Samarbetet med det i många fall rent borgerliga Miljöpartiet och även det inflytande vi riskerar att se borgerliga partier som Folkpartiet och Centerpartiet få över politiken gör knappast situationen ljusare. Att byta regering var ganska enkelt. Att byta politik finns det ingen politisk vilja till. Frågan är om det alls är möjligt inom ramen för den parlamentarism i känner idag?

Kommentarer   

#5 martin oskarsson 2014-10-06 23:15
Det enda rätta är att S går i opposition. Låt SD avslöja sig som det värsta nedskärningspartiet då deras överdrivna siffror om invandringen aldrig kan betala deras reformer. Då skulle de arbetare som röstat på dem inse att det är kapitalet och inte invandrarna som bär skulden. Arbetarrörelsen bör sedan inleda en kampanj för att avslöja SD:s reaktionära karaktär och sedan utforma ett socialistisk program för arbete, bostad och inkomst åt alla, fackligt veto mot avskedanden,inhyrning och utnyrning och för statligande av bankerna. Använd också LKABs pengar till vindkraft, flis och att ta tilvara splittvärme. Om kapitalet saboterar detta med kapitalflykt så förstatliga storföretagen och bankerna under demokratiskt kontroll. Då kan vi skapa en planerad demokratisk ekonomi där produktionen sker efter behov och inte profit.
Citera
#4 Durruti 2014-10-06 16:31
Nej Martin Oskarsson, kapitalismen är inte "anarkistisk", den är anarkisk. Marx var noga med den skillnaden. Anarkism är ordning, kapitalism är kaos.
Citera
#3 martin oskarsson 2014-09-22 21:04
Nationalekonomi är en borgerlig vetenskap som delar upp ekonomin i smådelar så att du inte ska se helheten. Kapitalismen är anarkistisk, ingen vet exakt när upp och nedgångar kommer, däremot kan vi se att vi gått in i en period av stagnation med korta feberaktiga uppgångar och längre nedgångar. Stimulanserna under nedgångarna dämpar uppgångarna
Arbetarrörelsen måste ha sin egen ekonomiska vetenskap - den marxistiska ekonomin - som förklarar hur profiten uppkommer ur merarbetet som arbetare lägger ned. Detta är grunden till kriserna då arbetarna inte kan köpa tillbaka det som tillverkas. Detta motverkas så länge marknaderna expanderar. Därför blev nedgångarna mildare under åttio och nittiotalet med Kinas och Sydostasiens inträde på världsmarknaden. Kinas uppgång ökar överproduktionen och stärker arbetarklassen. 3/4 av jordens befolkning torde vara lönearbetare ellr fattigbönder. Därför är kapitalismens sista timme slagen med nya ledare i arbetarrörelsen
Citera
#2 Zfor 2014-09-21 14:29
Den Nationalekonomiska Teorin sägs vara opolitisk, inget kan vara mer osant. Den är 100% nyliberal. Det finns ingen "marknadsekonomisk teori" detta är "nyliberal teori" av Timbro-modell såsom den praktiseras och försvaras av propagandan och media i Sverige. S har en nyliberal ekonom.
Citera
#1 martin oskarsson 2014-09-20 21:06
Orsaken var att skillnaderna var för små mellan blocken vilket banade väg för SD. Enda vägen framåt nu är extraval i kombination med att S går till vänster och formar en röd valaalians med V. SD spelar på fördomar om att minskad invandring kan betala allt men egentligen är det ett extremt högerparti. Detta kommer att avslöjas nu när de är vågmästare
Citera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...