En växande populistiskt rasisthöger. Ett svagt regeringsalternativ. En utslängd vänsterminoritet. En stukad men stolt socialdemokrati. Detta är resultatet vi kan se såhär några dagar efter valet.

Det känns just nu menlöst att sia om vilken regering Löfven kommer bilda. Just nu lutar det åt en historiskt svag minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det har på alla sätt varit en ganska svag valrörelse. Inte svag på det viset att vi inte märkt att det stundar val till kommun, landsting och riksdag utan svag på så vis att den har innehållit väldigt lite av substans. I Stockholm gjorde Moderaterna till och med en grej av att enbart skrämma folket med sina politiska motståndare istället för att redovisa sin egen politik.

Idélösheten och brist på ideologiska resonemang har präglat valrörelsen. Alla partier, från höger till vänster har som vanligt pratat ettörespolitik. Det är visserligen inte att förakta men det har också från väljarna efterlysts visioner. Det är tydligt att Stefan Löfven har visioner. Socialdemokratiska sådana. Att söka samarbete åt mitten och sky reformsocialisterna i (V) är tydlig och klassisk sossepolitik. Den indignation som hörts från vissa håll i vänstern tyder på dålig förberedelse på detta agerande från (S). Även undertecknad har gjort sig skyldig till att delta i denna våg av indignation.

Vad vi kan konstatera är att vi äntligen blivit av med borgarregeringen men problemen kvarstår och den socialdemokratiska medicinen skiljer sig endast marginellt från den borgerliga. Tyvärr lär förändringspotentialen knappast öka i och med maktskiftet. Det är i systemet felen sitter inbyggda. Marknadsekonomin som konstruktion kräver arbetslöshet, annars faller konkurrensen. Den kräver också bostadsbrist och i viss mån social utslagning. Socialdemokraterna har likt borgarna accepterat de marknadsekonomiska spelreglerna. Samarbetet med det i många fall rent borgerliga Miljöpartiet och även det inflytande vi riskerar att se borgerliga partier som Folkpartiet och Centerpartiet få över politiken gör knappast situationen ljusare. Att byta regering var ganska enkelt. Att byta politik finns det ingen politisk vilja till. Frågan är om det alls är möjligt inom ramen för den parlamentarism i känner idag?

Kommentarer   

0 #5 martin oskarsson 2014-10-06 23:15
Det enda rätta är att S går i opposition. Låt SD avslöja sig som det värsta nedskärningspartiet då deras överdrivna siffror om invandringen aldrig kan betala deras reformer. Då skulle de arbetare som röstat på dem inse att det är kapitalet och inte invandrarna som bär skulden. Arbetarrörelsen bör sedan inleda en kampanj för att avslöja SD:s reaktionära karaktär och sedan utforma ett socialistisk program för arbete, bostad och inkomst åt alla, fackligt veto mot avskedanden,inhyrning och utnyrning och för statligande av bankerna. Använd också LKABs pengar till vindkraft, flis och att ta tilvara splittvärme. Om kapitalet saboterar detta med kapitalflykt så förstatliga storföretagen och bankerna under demokratiskt kontroll. Då kan vi skapa en planerad demokratisk ekonomi där produktionen sker efter behov och inte profit.
Citera
0 #4 Durruti 2014-10-06 16:31
Nej Martin Oskarsson, kapitalismen är inte "anarkistisk", den är anarkisk. Marx var noga med den skillnaden. Anarkism är ordning, kapitalism är kaos.
Citera
0 #3 martin oskarsson 2014-09-22 21:04
Nationalekonomi är en borgerlig vetenskap som delar upp ekonomin i smådelar så att du inte ska se helheten. Kapitalismen är anarkistisk, ingen vet exakt när upp och nedgångar kommer, däremot kan vi se att vi gått in i en period av stagnation med korta feberaktiga uppgångar och längre nedgångar. Stimulanserna under nedgångarna dämpar uppgångarna
Arbetarrörelsen måste ha sin egen ekonomiska vetenskap - den marxistiska ekonomin - som förklarar hur profiten uppkommer ur merarbetet som arbetare lägger ned. Detta är grunden till kriserna då arbetarna inte kan köpa tillbaka det som tillverkas. Detta motverkas så länge marknaderna expanderar. Därför blev nedgångarna mildare under åttio och nittiotalet med Kinas och Sydostasiens inträde på världsmarknaden. Kinas uppgång ökar överproduktionen och stärker arbetarklassen. 3/4 av jordens befolkning torde vara lönearbetare ellr fattigbönder. Därför är kapitalismens sista timme slagen med nya ledare i arbetarrörelsen
Citera
0 #2 Zfor 2014-09-21 14:29
Den Nationalekonomiska Teorin sägs vara opolitisk, inget kan vara mer osant. Den är 100% nyliberal. Det finns ingen "marknadsekonomisk teori" detta är "nyliberal teori" av Timbro-modell såsom den praktiseras och försvaras av propagandan och media i Sverige. S har en nyliberal ekonom.
Citera
-1 #1 martin oskarsson 2014-09-20 21:06
Orsaken var att skillnaderna var för små mellan blocken vilket banade väg för SD. Enda vägen framåt nu är extraval i kombination med att S går till vänster och formar en röd valaalians med V. SD spelar på fördomar om att minskad invandring kan betala allt men egentligen är det ett extremt högerparti. Detta kommer att avslöjas nu när de är vågmästare
Citera

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...