Israels premiärminister sade häromdagen efter sin senaste bombning av en FN-skola, där tio barn dödades: "Vi tar bara hänsyn till vår säkerhet - inte till något annat". Bland ting som Benjamin Netanyahu sålunda inte anser sig behöva ta hänsyn till är mänskliga rättigheter och internationell lag. Hittills har han med hjälp, främst från USA och Europa, under decennier kunnat fortsätta sin ockupations- och apartheidpolitik. Hans försvarare brukar vid varje övergrepp hävda: "Israel måste ju få förvara sig".

FN:s återhållsamme generalsekreterare kallade visserligen bombningen av FN-skolan för ett vidrigt illdåd, för vilket de ansvariga bör ställas inför domstol. Västliga styresmän och ledande media i svensk politiks mycket breda mittfåra kan däremot idag på sin höjd uppvisa en temporär och pliktskyldig upprördhet över dråpet på hittills 1700 Gazapalestinier. Följande fabel kan kanske hjälpa oss att förstå denna nästan letargiska hållning?

I Bertolt Brechts lilla lärostycke "Regeln och undantaget" berättas historien om en välbeställd köpman, som med sin bärare befann sig på resa i nordöstra Asien. Bäraren behandlade han som ett djur. Han stod nu inför rätta för att ha dödat honom. Köpmannen uppgav att bäraren hotat honom med en sten som vapen. Utredningen visade dock att bäraren bara hade velat döda en orm som ringlat mot uppdragsgivaren.

Köpmannen friades av sina likar i domstolen. Man anförde som domskäl att bäraren, mot bakgrund av den vidriga behandling han länge utsatts för, med fog kunde misstänkas för att ha velat dräpa sin plågoande. Att behandla sin underlydande som ett djur var kanske klandervärt - men dock enligt regeln. Om bäraren därför velat hämnas hade det varit normalt och enligt regeln. Det var mordoffrets osjälviska agerande som var avvikande och ett undantag. Och - som domstolen påpekade - bör man döma efter regeln, inte efter undantaget. Det var gärningsmannens omvittnat långvariga, men regelmässiga, vidrighet mot mordoffret som räknades honom till godo och friade honom. Men åter till Palestina!

Sverige och Västmedia resonerar och agerar under den pågående massakern i Gaza numera som Brechts domstol. Man betraktar Israels minst 40-åriga illegala ockupation, dess landstölder, kränkningar av arabbefolkningens mänskliga rättigheter och snart 70 år av etniska rensningar som normaltillstånd, som regeln. Tortyr och internering av motståndsmän, bulldozningar av familjernas hem och beskjutning av det extremt tättbefolkade Gaza uppfattas som beklagliga, men förståeliga konsekvenser av regeln. Israels aktuella angrepp mot det Hamasstyrda Gaza betraktas som en normal reaktion mot ett terrorbrott, som visserligen i efterhand enligt Israels ÖB medvetet men falskeligen tillskrivits Hamas. Men även påhittade brott av Hamas och motståndsrörelsens merendels verkningslösa raketer betraktas som avvikelser från regeln och måste bestraffas tusenfalt. De palestinska raketernas dåliga precision gör rent av att de i Dagens EKO antyds vara "extra terroristiska", eftersom de, till skillnad från Israels projektiler, inte kan styras, t ex mot FN-skolor, ambulanser eller sjukhus. Och att Gazaborna genom tunnlar försöker ta sig ut från ockupationsmaktens illegala inspärrning betraktas som en "underjordisk" och aggressiv aktivitet.

Dagens EKO:s reporter "sammanfattar" häromdagen folkrättexperten Ove Brings längre redogörelse av alla Israels brott mot krigslagarna under det aktuella angreppet, och understryker: "Båda sidor har således begått brott mot folkrätten". Den dag skall komma då det officiella Sverige kommer att skämmas för sådana typiska försök att jämställa mördare och offer - fast erfarenhetsmässigt brukar sådan självkritik dröja länge.

Under tiden kan Sveriges folk åtminstone visa sin solidaritet med Gaza genom att delta i en växande bojkott mot den israeliska regimen och israeliska varor.

 

Kommentarer   

0 #1 Benny Åberg 2014-08-06 00:35
Skriv under och publicera anmälan till internationella åklagarkammaren.
Tyvärr gick inte att kopiera in. Men den finns på min fb-sida och är alltså en anmälan via den nya lagen SFS 2014: 406. Den aktuella anmälningen sker av en anhörig i Norrköping som mist anhöriga. Anklagade är: Benyjamin Netanyaho, Moshe Yaalon, Benyamin Gantz och Slogo Turgeman. Åtalade för : Folkmord, mordkrigsförbrytelser ochbrott mot mänskligheten. Med vänlig hälsning Benny Åberg
Citera

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...