Ryktet om min död är betydligt överdrivet skrev en gång den amerikanske författaren Mark Twain. Detsamma gäller socialismen.
Vem minns idag Adam Smith Lloyd George eller Bismarc. Inga andra än de som läser politik eller ekonomi på universitetet.
Men Karl Marx och kollegan Friedrich Engels är ständigt i ropet. Nya biografier och tolkningar kommer varje år. Alltfler yngre som vill läsa originalen som det kommunistiska manifestet och Lön Pris Profit.
I dessa odödliga skrifter skisseras marxismens huvudlinjer. Att historien är en historia om klasskamp och att det under kapitalismen är mellan bourgeoise och proletariat som striden står. Arbetarna, proletariatet, är till en början en oorganiserad massa som inte är medveten om sin styrka och historiska uppgift. Men genom kampens erfarenheter formas en klassmedvetenhet som först manifesterar sig i form av organiserade strejker och därefter bildande av fackföreningar och ett proletärt parti.
Manifester förklarar hur kapitalismen erövrar världsherravälde genom brutal utsugning och billiga varupriser. Den proletära kampen är därför internationell till sitt innehåll om än nationell till sitt form
Manifester understryker också att kommunisterna (som de kallade sig för att urskilja sig mot alla flummiga socialister som fanns speciellt i Frankrike) inte är ett separat parti, utan står i spetsen för den proletära rörelsen och känner dess egentliga historiska uppgift.
Värdeläran, att arbetarna bara betalas för den arbetskraft de sålt, medan resten merarbetet hamnar i kapitalisternas fickor; tas upp i manfestet och vidareutvecklas i lön pris profit.
Denna skrift som egentligen är ett föredrag av Marx reder ut frågan om hur löner och priser bestäms. De borgerliga ekonomerna framhäver alltid att priserna avgörs av lönerna samt tillgång och efterfrågan. Marx klär av dem och visar att en lönehöjning inte alls höjer priserna utan endast sänker profiten. Priserna kan variera på grund av tillgång och efterfrågan men kretsar alltid kring en viss nivå. En ny bil är alltid dyrare än en ny cykel. Priset på varan kretsar kring dess verkliga värde som bestäms av den genomsnittliga mängd arbete som i ett visst historiskt skede och med en genomsnittlig teknisk nivå behövs.
Var och en kan se detta vad gäller bilar mobiler eller tv apparater, priserna skiljer sig bara marginellt för likartade produkter.
Ägarna av Volvo eller Ford kan inte höja priset bara för att fackföreningen lyckas höja lönen mer än konkurrenten. Då blir inga bilar sålda. Vad han kan göra är att öka antingen det absoluta mervärdet genom att förlänga arbetsdagen utan ökad lön eller genom att igenom en lönesänkning. Detta är möjligt I länder där arbetarklassen är svagt organiserad. Vanligare är dock att öka det relativa mervärdet genom att antingen öka arbetets intensitet eller höja arbetets produktivkraft.
Ökad intensitet kan vara att höja hastigheten på bilfabrikens löpande bandandets och ökad specialisering som gör arbetet effektivare men också väldigt monotont, till exempel att dagarna i ända montera fast backspeglar. Detta ökar profiten men gör inte varan billigare eftersom samma mängd arbete förbrukats. Det krävs lika många rörelser för att skruva fast en komponent men du gör det fortare.
Genom höjd arbetsproduktivitet däremot ökar profiten samtidigt som varan blir billigare. Det sker genom effektivare maskiner som arbetar fortare och industrirobotar och annan teknik som ökat styrkan i arbetet. Om du cyklar på en raksträcka på låg växel kommer hastigheten bara öka till en viss nivå hur intensivt du än trampar. Gränsen för att öka intensiteten är nådd. Men om du lägger in en högre växel går det fortare fast du trampar mindre intensivt, eftersom du har ökar arbetsproduktiviteten, ökat själva kraften. Det är detta Marx menar med begreppet arbetets produktivkraft.
Alla kapitalister vill hålla nere lönerna till ett minimum och öka intensiteten till max men i längden segrar hög produktivitet över låga löner.
För att referera till Marx beror arbetsproduktiviteten på:
Arbetarna skicklighet, samverkan mellan arbetarna, arbetsdelning, förbättrade arbetsmetoder och transporterna. Vid Volvo PV i Torslanda , Göteborg är varje arbetare specialiserad, vissa skruvar fast instrumentpaneler andra framsätet osv. Monteringen sker på ett löpande band i den mest logiska ordningen. Viktigt är att alla delar finns på vid varje station för att undvika dödtid . När plåten ska formas till krossar används robotar som också sköter svetsning och målning. Dessa avdelningar liknar de fiktiva robotfabrikerna i star wars filmerna
Arbetsdelning är långtgående. Motorerna tillverkas vid en annan fabrik o h består av delar som i hög grad importerastill exempel elektronik från bosch.
Inredning och säten tillverkas av Lear vars komponenter i sin tur kommer från olika länder. Plasten kan vara svensk med textilier i säten härrör från Asien.
Sedan gäller att transportera dessa komponenter I fortlöpande i rätt takt.
Monteringen ska ske i så snabbt som möjligt, men om det går alltför snabbt uppstår kvalitetsfel. Dessa åtgärdas vid slutmonteringen. Och ju färre felen är desto fler färdigmonterade bilar rullar ut per timme
Bilfabrikörerna är således fullt medvetna om att produktivitet och minimering av förbrukad arbetskraft är avgörande för att kunna sänka priset på bilarna och sälja med högsta möjliga vinst. Problemet är bara att detta kräver en ständigt expanderande marknad.
Men efterfrågan går upp vid högkonjunktur och ned vid lågkonjunktur och i fråga om personbilar råder ständig överkapacitet.
Verkligheten bekräftar således Marxs värdelära

Den som är först på plan med en ny teknik säljer och tjänar mest, förutsatt att marknaden växer. Men det dröjer inte länge innan konkurrenterna hinner i kapp. Alltfler kapitalister ger sig också in i denna lukrativa marknad som idag kan handla om smartphones eller små statsjeepar. Detta skapar efter en tid överproduktion och kris. De svagare företagen slås ut och massarbetslöshet bryter ut tills mängden produkter bättre motsvarar efterfrågan. Dessa överproduktionskriser, vilka idag yttrar sig som överkapacitetskriser kastar in hela länder i en ond spiral. Fler arbetslösa sänker köpkraften vilket minskar produktionen än mer och leder till att fler får sparken. Statens skatteinkomster minskar vilket leder till minskad offentlig efterfrågan av varor, försämringar i offentlig service och social misär. Detta är idag verkligheten för miljoner greker, alltfler spanjorer och portugiser; detta är bara början på det som kapitalismen medför också i de rikaste länderna
Till sist hur bestäms då lönen. Ja, dess nedre gräns utgörs av värdet på de varor som arbetaren och arbetarfamiljen behöver för sitt uppehälle och kostnaden för den utbildning som erfordras. Arbetaren är under kapitalismen en vara vars värde bestäms av det arbete som har förbrukats för att producera de livsmedel som arbetaren behöver för att överleva och orka arbeta. Men en svensk arbetare tjänar mycket mer än en kinesisk. Det beror på att lönen också beror på landets ut utvecklingsnivå, tradition och inte minst dess arbetares organiserade styrka. I takt med att de kinesiska arbetarna blir mer organiserade kommer deras löner också att stiga, vilket kommer att pressa ägarna att investera i mer avancerad teknik för att höja arbetets produktivkraft.
Detta gör varorna billigare och medför ökade profiter jämsides med ökad köpkraft för arbetarna så länge som marknaden växer. Mervärdeskvoten ökar, det vill säga utsugningsgraden, enligt formeln m/v där m står för mervärde och v för variabelt kapital eller lön, om än att arbetarnas köpkraft ökat, eftersom varupriserna sjunkit.
Lösningen på hela problemet är som Marx skriver i slutet av Lön Pris profit:
"Istället för den konservativa parollen en skälig dagslön för en skälig arbetsdag borde de skriva på sin fana den revolutionära parollen ned med hela lönesystemet"
Proletärerna har inget annat att förlora är sina bojor men de har en värld att vinna som det heter i manifestet.

Kommentarer   

#1 Avalon 2014-07-28 16:28
Föredömligt klart och pedagogiskt. Och inte fullt så många stavfel här.
Citera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...