I år är det valår i Sverige och de politiska partiernas valplattformar har presenterats. Det mest centrala i den svenska demokratin är att all offentlig makt skall utgå från folket. Demokratins allmänna idé och det faktiska styrelsesätt som vi har idag i vårt land hamnar dock allt för ofta i konflikt. De allmänna intrycket är att allt fler av de politiska besluten liksom den offentliga förvaltningen fjärmar sig från väljarna. Medborgarnas roll i politiken minskar i takt med att folkrörelserna försvagas och politiken övertas av professionella politiker och specialiserade tjänstemän vars huvudsyfte med det politiska engagemanget är att göra karriär.

 

 Nu är det trots allt valår och därmed en unik möjlighet att ställa frågan. Varför de stora problemen med arbetslöshet, nyfattigdom, utanförskap till följd av sjukdom, social tillhörighet eller etnicitet,eller den undermåliga skolan, den allt sämre sjukvården och experimenten med den ökande privatiseringen av skattefinansierade verksamheter inte väcker behovet av att formulera nya lösningar för att förhindra kollapsen av det svenska välfärdssystemet.
Vi måste också ställa oss frågan: Vad är det för samhälle vi vill leva i? Är det ett samhälle där de socioekonomiska motsättningarna tillåts öka? Ett samhälle där arbetarrörelsen gett efter för nyliberalistiska strömningar? Är det ett samhälle där ekonomisk tillväxt är viktigare än allmänhetens väl? Eller ett samhälle där empati och den gemensamma nyttan kommer i första hand?
I takt med att inkomstskatten sänkts för löntagare upplever många att man fått det bättre. Man har dock förträngt att de slantar som klirrar så skönt i den egna penningpungen resulterat i större grupper i skolan och på förskolan och mindre personal i äldreomsorgen och att köerna i sjukvården ökar. Allt svagare A-kassa och de urholkade trygghetssystemen utgör ett allvarligt hot mot den svenska välfärden. För att inte tala om den orättfärdiga beskattningen av pensionärerna i Sverige. Inget annat västeuropeiskt land behandlar sina pensionärer på på detta vis. Visserligen finns det skillnader i beskattningen mellan löntagare och pensionärer i andra länder också men då till pensionärernas fördel. Alliansen står inte på arbetstagarnas sida, de har de aldrig gjort och kommer aldrig att göra.
Innan vi lägger vår röst i valurnan till riksdagsvalet den 14 september måste vi tänka över vad vi vill med vårt land och vilken typ av samhälle vi vill leva i i framtiden. Vill vi se gemensamma lösningar på gemensamma problem med alla dess möjligheter och fördelar? Vill vi ha ett samhälle där alla kan leva ett fritt och öppet liv oavsett etnisk bakgrund, status på arbetsmarknaden, hälsotillstånd, sexuell läggning eller religionstillhörighet. Eller vill vi ha ett samhälle där människor har olika värde?
Det är också viktigt att vi ta ställning till om vi vill ha politiker som prioriterar folket och den gemensamma nyttan. Eller vill vi ha politiker som satsar på den egna karriären på våra bekostnad?

 

Kommentarer   

0 #2 martin oskarsson 2014-07-11 19:48
Helt rätt många politiker och fackledare har uppdraget som en födkrok. Korruption behövs inte i Sverige då politikernas löner är höga. För att ändra detta borde vi införa en rådsdemokrati. Lokala råd på arbetsplatser, skolor och bostadsområden, sedan i städer och kommuner och till sist ett riksråd. De som sitter där har inga privilegier och kan bytas ut på kort varsel. De fattar inte bara beslut utan genomför dem också. Ansvarig för barnomsorg väljs inom stadsrådet, ansvarig för den statliga banken av riksrådet. Omdet varit så hade skandalen kring vattenfall och trafikverket aldrig skett. Vi får en folkets demokrati istället för byråkratiskt tjänstemannavälde
Citera
0 #1 martin oskarsson 2014-07-11 19:41
Du sätter fingrets på makthavarnas ömma punkt. Vi behöver ingenkorruption iSverige eftersom politiker och fackliga ledarare har så höga löner ock så mycket makt att de karriären blir viktigare för dem än idealen. De blir maktlystna. Enda boten är att införa rådsdemokrati. Valdaråd lokalt, kommunalt, regionalt och på riksnivå. De som sitter där kan snabbt bytas ut och har inte högre lön än en arbetare. De beslut de fattar får de också vara med att genomföra. Ansvarig för barnomsorg väljs ibland de som sitter i stadsråådet. Ansvarig för den statliga baknen väljs inom riksrådet och blir direkt ansvarig iinför denna.
Citera

Nytt på Clartébloggen

Ska vi prata med nazister? (Recension)

Dan Israel - 15 november 2017

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt...

Läs mer...

De nya Sidenvägarna (Recension)

Hans Isaksson - 31 oktober 2017

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid). Ett av Jan Myrdals och Gun...

Läs mer...

Till minnet av Eva Ullstadius

Webbredaktionen - 31 oktober 2017

Det senaste numret av Clarté - Hundraåringen som försvann; Ett tema om den ryska revolutionen - är tillägnat Eva Ullstadius. Just denna utgåva av tidskriften har blivit mycket efterfrågad och uppskattad. Därför är det en extra stor glädje att numret är dedicerat till en person som starkt trott på och...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Temaintroduktion - Makten bakom orden

Olle Josephson - 17 juli 2017

Språkstrider är förtäckta klasstrider - och inte alltid så förtäckta. Det framgår av de fem...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - Nej till Nato, Nej till Aurora

Daniel Cederqvist - 17 juli 2017

I höst kommer Aurora, en av de största militärövningarna på många år, att genomföras i Sverige....

Läs mer...

Bildtext

Språkpolitik på folkrörelsegrund

Arne Rubensson (intervju) - 17 juli 2017

Fyra frågor till Arne Rubensson, vice ordförande i nätverket Språkförsvaret.

Läs mer...