I onsdagens TV-Rapport[i] (2014-03-05) fanns ovanstående stillbild med. Det var en rubrik som lagts in i reportaget om socialdemokraternas "Tio principer för jobb och välfärd"[ii]. Bilden med denna rubrik kan ha gett tittarna uppfattningen att socialdemokraterna skulle ha uttryckt som sin avsikt att återinföra beredskapsjobben.

Men i så fall hade tittarna missuppfattat saken.

Beredskapsarbetet avskaffades 1984. Det hade rättvisare villkor än de så kallade Plusjobben som förekom 2006-2007. Beredskapsarbetet gav lön och övriga villkor som motsvarande arbetsuppgifter enligt kollektivavtalen[iii]. Beredskapsarbetet gav till skillnad mot Plusjobben också kvalificering till a-kassa och sjukförsäkring, till och med för dem som aldrig tidigare hade haft någon anställning[iv].

Det som föreslås i rapporten från "socialdemokraternas forskningskommission" är däremot bara ett nytt namn för workfarepolitiken. Sådan ytterligare förnedring av arbetslösa som blivit bekant genom förkortningarna AGA och Fas 3 och som bedrivits av både höger och "vänster"-regeringar.

Robert Östling, fil. Doktor i ekonomi och medförfattare har lagt upp en egen lansering av rapporten på bloggen Ekonomistas sida med rubriken "Nya ord eller ny politik?"[v]. Han skriver där bland annat att:

"I arbetet med rapporten frestades vi att även lägga till en elfte slutsats. Denna skulle kunna ha formulerats som följer:

Nya benämningar på gammal politik ökar inte insatsernas effektivitet utan minskar transparensen och försvårar utvärdering. Vi förespråkar därför ett nyordsförbud inom svensk arbetsmarknadspolitik som gärna även får utsträcka sig till andra politikområden."

När det gäller workfarepolitiken skriver dock rapportförfattarna i själva rapporten att:

"Vi anser att det är rimligt att personer efter viss tid i arbetslöshet, förslagsvis ett år, erbjuds samhällsjobb i offentlig sektor som villkor för fortsatt ersättning."

Så långt föreligger inte någon uppenbar motsägelse mot Robert Östlings punkt elva. Samhällsjobb kan tänkas vara ett nytt ord för en ny politik i stället för en ny benämning på gammal.

Detta med jobb som villkor för fortsatt ersättning låter dock lite egendomligt. Den som jobbar - arbetar - är anställd - behöver ju vanligtvis inte ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller socialen. Den som har ett jobb får ju lön?

Dessutom; att få ett påhugg 6 månader eller ett år som samhällsjobbare borde i stället för att vara ett villkor för fortsatt ersättning vara något som arbetslösa har rätt att få när de riskerar att bli utstämplade. Så att de kan jobba upp ett nytt arbetsvillkor.

Ett par rader senare i rapporttexten framgår dock otvetydigt att Robert Östlin bryter mot sitt eget påbud. Det nya ordet samhällsjobb står inte för någon ny politik:

"Samhällsjobben bör vara på deltid för att behålla incitamenten för att söka efter reguljär sysselsättning. Ersättningen för programdeltagarna bör vara tillräckligt hög för att minimera behovet av kompletterande försörjningsstöd men inte så hög att den eliminerar drivkrafterna att söka efter reguljär sysselsättning."

Berättelsen handlar här handlar tydligen inte om anställning som samhällsjobbare med lön och övriga villkor i enlighet med kollektivavtalen. Inte som beredskapsjobben lika som för andra anställda med motsvarande arbetsuppgifter fast begränsat till den tid som krävs för återkvalificering till de sociala försäkringarna. Berättelsen handlar i stället om workfare[vi]; speciella jobb för arbetslösa så kallade programdeltagare där deltagandet är villkor för fortsatt arbetslöshetunderstöd.

Ersättningsnivån fastställs enligt förslaget så att den inte "eliminerar drivkrafterna att söka efter reguljär sysselsättning". Och till yttermera visso skall ersättningen dessutom gälla bara gälla deltidsjobb. Även detta för att programdeltagarna skall behålla incitamenten att söka efter reguljär sysselsättning.

Det blir en intressant gränsdragning mellan förslagsställarnas krav på incitament i form av ekonomiska nödlidande och deras samtidiga reservation mot detta då ersättningen ska " minimera behovet av kompletterande försörjningsstöd".

Slutresultatet torde bli någonting i stil med det "lägre än lägsta grovarbetarlön på orten" som gällde för 1920-talets AK-jobb[vii].

Jobb som villkor för ersättning

De fyra professorerna i nationalekonomi vilka fått uppdraget som socialdemokraternas forskningskommission har inte på något sätt - vare sig nationalekonomiskt eller på något annat, motiverat hur eller för vem det är någon slags fördel att arbetslösa skall åläggas att utföra arbete på förnedrande villkor.

De snuddar dock vid tanken att det skulle kunna krävas något slags motivering när de skriver att:

"Dessa samhällsjobb kan fungera både som arbetsprövning av de arbetslösa och som en meningsfull sysselsättning för personer som trots diverse arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte lyckas finna reguljär sysselsättning."

Mina synpunkter på den saken är:

 

- Arbetsprövning borde - om provet skall ge någotsånär rättvisande resultat i förhållande till den idag existerande arbetsmarknadens villkor - utföras med anställning, lön och övriga villkor som på denna. Sämre villkor för provet är bara nödvändiga i fall det gäller att förbereda de arbetslösa på att de måste acceptera sämre villkor på marknaden än dagens.

 

- Arbete på förnedrande villkor kan knappast kallas en meningsfull sysselsättning. Det framstår inte som sannolikt att den person som hade något annat val skulle finna någon mening i sådant. Speciellt inte om denna person kunde få sin försörjning tryggad på något annat sätt.

 

- Det avgörande nationalekonomiska bedrägeriet ligger dock i frasen: "som trots diverse arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte lyckas finna reguljär sysselsättning". Nationalekonomer torde vara väl medvetna om att omfattningen av den reguljära sysselsättningen och därmed möjligheten en arbetslös att lyckas få sådan inte alls är ett resultat av några arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

 

Den reguljära sysselsättningen må räknas i antal utförda arbetstimmar i hela Sverige totalt enligt nationalräkenskaperna, som antalet sysselsatta eller som procentandel av befolkningen i arbetsför ålder vilka kan anses vara ekonomiskt aktiva. Det avgörande är, oberoende av vilken metod som används för mätningen, i stället Riksbankens reglering av den svenska ekonomin. Detta är helt i enlighet med rådande ekonomisk doktrin, vilken samtliga fyra författare som varande professorer i nationalekonomi torde vara medvetna om. En doktrin "NAIRU" som troligen alla dessa fyra är anhängare av då det i stort sett inte förekommer någon heterodox nationalekonomi inom det akademiska Sverige.

Egentligen är professorernas ställningstagande att "det är rimligt att personer efter viss tid i arbetslöshet … erbjuds samhällsjobb … som villkor för fortsatt ersättning" inte förankrat i någon rationell ekonomisk analys. I alla fall inget som professorerna skulle våga hänvisa till med referenser eller citat. Detta som de faktiskt medger i texten att de själva anser är i stället en del av den reaktionära tidsandan, en komponent i det kapitalistiska klassförtrycket som dagens akademiska nationalekonomer inte vare sig kan eller vill ifrågasätta.

De kan inte därför att de inte vill veta av ekonomisk historia och inte känner till upprinnelsen till arbets- koncentrations- och utrotningslägren: Reichsarbeitsdienst[viii] (abgekürzt RAD) och den grundläggande principen "Oberster Leitsatz" för arbetslinjen: "Keine Wohlfahrtsunterstützung ohne Arbeit“ - Inget understöd utan arbete, dvs. deltagande i så kallad praktik eller jobbande. I Sverige idag vågar man inte riktigt ännu att kräva "arbete" som motprestation för bara arbetslöshetsunderstöd, då ordet arbete fortfarande rent språkligt kan uppfattas som synonymt med anställning[ix]. En rätt vedervärdig advokatyr finns i lagtexten i ämnet. "Den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program ska inte anses som arbetstagare om inte programmet gäller en anställning…"[x]

Att nationalekonomer som innehar en professur inte ifrågasätter tidsandan - oberoende av om denna är fascistisk eller liberal - ges numera faktiskt en uttalad dispens inom nationalekonomisk diskurs. Begreppet the economic man är i sig självt en bekräftelse och ett upphöjande till ideal det som Brecht formulerade: "Erst kommt das Fressen, dann kommt die Moral!".

Att professorer som får så mycket mer än nödtorften av både mat, husrum, kläder, och inkomster ändå ägnar sig åt att hitta på förment vetenskapliga motiveringar för tidsandans dubbelmoral lär alltså inte påkalla någon ytterligare förklaring från deras sida. Arvodet räcker även som sådan.

Den fråga som dock borde kunna få ett svar är överskriftens: Vem sa beredskapsarbete?. Jag ringde upp SVT Rapport om saken.

Ingen svarade på redaktionen så jag bad växeln att få tala med någon annan - ansvarig utgivare tex.

Jag fick tala med Ulf Johansson som menade att om det var något fel så var det beklagligt och att han skulle se om programmet och bestämma sig för om det eventuellt krävdes någon rättelse. Jag påpekade för säkerhets skull att omkring 2-300 000 arbetslösa troligen kommer att rösta på socialdemokraterna om de såg Rapports inslag och låter sig luras av rubriken.

"Flera år bakåt har Sveriges Radio och Sveriges Television toppat förtroendebarometerns topplista"[xi].

Arbetslösas val - och att det ändå blir workfare efter valet - är redan avgjort.

Referenser:

[i] http://www.svt.se/nyhetsprogrammet-rapport/se-program/rapport-740?autostart=true

[ii] http://www.forskningskommissionen.se/

[iii] Vid beredskapsarbete tillämpas lönerna på den öppna arbetsmarknaden. Förordning (1986:413). (http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Arbetsmarknadskungorelse-1966_sfs-1966-368/?bet=1966:368 )

[iv] http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/om-sjukpenning-till-beredskaps_G401SfU4/ Jag har inte hittat lagtexten, men det framgår av betänkandet att beredskapsarbete fungerade om sjukpenninggrundande inkomst även för dem som inte tidigare hade haft något arbete.

[v] http://ekonomistas.se/2014/03/05/nya-ord-eller-ny-politik/#comment-41355

[vi] För en auktoritativ genomgång av begreppet wokfare se http://www.ilo.int/public/english/protection/ses/download/docs/workfare.pdf

[vii] En kort men grundlig och initierad genomgång finns på http://www.kakjournalen.se/2014/03/ak-arbeten/

[viii] http://de.wikipedia.org/wiki/Reichsarbeitsdienst

[ix] http://www.synonymer.se/?query=arbete 1 verksamhet, sysselsättning, syssla, jobb, kneg, göromål, göra, gärning, insats, värv, förvärvsarbete; arbetstillfälle, jobbtillfälle; ansträngning, möda, strävan, knog, slit; arbetsuppgift. 2 tjänst, plats, anställning, befattning, yrke. 3 arbetsplats, jobb, arbetsställe. 4 produkt, alster, verk, utförande, opus, skrift, konstverk. 5 mekanisk energi, effekt (motsatsord: 1 vila, ledighet, avkoppling)

[x] Förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin

[xi] http://www.svt.se/nyheter/val2014/fortroendet-for-regeringen-sjunker-1

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

GP vill att borgarnas sympatisörer skall återvända från SD - enbart

Fred Torssander - 26 september 2017

Teodorescu på Göteborgsposten verkar uppfatta problemet för den borgerliga parlamentarismen idag. Hon skriver att ”Om det parlamentariska läget känns hopplöst nu är det inget mot vad det kan komma att bli om alltfler väljare upplever att makthavarna föraktar dem och vänder dem ryggen. (GP 23/9...

Läs mer...

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...