Ibland blir man irriterad på Amnesty men oftast är de en organisation värd att hedra för sitt djupa engagemang för mänskliga rättigheter. Men de senaste dagarna har frågetecknen hopat sig och nu börjar det bli dags att ställa frågan: vart är Amnesty på väg?

I brittiska Daily Mail kunde vi läsa presentationen av ett förslag till ställningstagande från Amnesty International. Ställningstagandet går ut på att Amnesty bör verka för en avkriminalisering av köp och försäljning av sexuella tjänster. Förslaget skulle således innebära att den svenska lagstiftningen som kriminaliserar köp (men inte försäljning) av sexuella tjänster sattes ur spel om Amnesty vann gehör för sin linje. Debattörer som Claes Borgström (advokat) och Gertrud Åström (Sveriges Kvinnolobby) är starkt kritiska och oroade.

Förslaget är framtaget av Amnestys internationella sekretariat i London och Amnesty i Sverige förväntas besluta om sin hållning vid en konferens under april. Tills dess verkar ledningen knipa igen som en mussla. Är detta möjligen tecken på en svag ledning för organisationen? Man kan väl ta för givet stt ledningen för Amnesty är både politisk och organisatorisk. Detta borde lämpligen innebära att ledningen för Amnesty kan uttala sin mening i frågan. Är det så att medlemmarna inte håller med styrelsen kan medlemmarna i god demokratisk ordning ge styrelsen bakläxa vid ett lämpligt tillfälle som en kongress eller ett årsmöte. Att detta är en uppenbar pinsamhet råder det knappast något tvivel om, uppslutningen kring den svenska lagstiftningen är stark. Hur samma opinion ser ut bland Amnestys aktiva medlemmar får vi alltså veta i april.

När det gäller prostitution är det viktigt att framhålla att denna är en av de grövsta uttrycken för kapitalismens profitbegär på människokroppen. Att göra mänsklig sexualitet till en handelsvara är i högsta grad något obehagligt och förkastligt. Exploateringen av sexualiteten är på många sätt förkastlig eftersom den dels reproducerar ideal som varken är oförenliga med såväl psykisk som fysisk hälsa och rätten till den egna sexuella viljan.

Amnesty har gått på myter som ofta sprids bland de som förespråkar avkriminalisering av köp och försäljning av sexuella tjänster. För det första antar man att köpare och säljare av sexuella tjänster är två jämbördiga parter. För det andra att man genom legalisering blir av med en den svarta marknaden för sexköp. För det tredje att legalisering motverkar trafficking. Ingen av dessa påståenden har kunnat bevisas. Däremot pekar tillgänglig forskning på motsatsen, det vill säga att legalisering inte gjort att man kommit till rätta med den svarta marknaden för sexköp eller för den delen med det problem som trafficking utgör. Tillgänglig forskning pekar heller inte på att det finns ett jämbördigt maktförhållande mellan köpare och säljare av sex. Eftersom inget av de antaganden Amnesty International knyter an till kan beläggas kan man undra vad påståendet kommer ifrån? En slutsats som ligger nära till hands är att man hämtat inspiration från andra, legala funktioner i marknadsekonomin. Men den som tror att sexköp är att likställa med biltätt, cykelköp eller handel med holländska tulpaner kanske helt enkelt inte är bäst lämpad att arbeta för mänskliga rättigheter.

Ofta framhävs att Amnesty bara tar ställning för mänskliga fri-och rättigheter, inte för politik. Det är bara att konstatera att den inställning Amnesty föreslås inta är den som knähund och tillskyndare för kapitalismens och kvinnoförnedringens grövsta uttryck.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...