Nu har det gått några dagar sedan den antirasistiska manifestationen i Kärrtorp som samlade hela 16.000 deltagare. Såhär i backspegeln undrar jag nyfiket; kommer de igen, alla de som demonstrerade?

 

Vi som varit på otaliga demonstrationer, skrivit debattartiklar, ordnat blockader och möten, slitit och fått utstå hot och trakasserier, vi blev såklart glada över den gigantiska uppslutningen i Kärrtorp. Men när jag tänker efter är jag inte bara glad utan också lite irriterad. Känslan av "Jasså, nu passar det" smyger sig på.

Självklart är det fantastiskt med en så stor uppslutning vid ett enskilt antirasistiskt evenemang. Men en liknande manifestation under normala omständigheter hade kanske samlar 200-500 deltagare i Stockholm, kanske 20-70 i en mindre stad. Visst är det fantastiskt att så många sluter upp när omständigheterna är som de är, när nazister attackerar barnfamiljer och fredliga demonstranter i en sovande Stockholmsförort. Kanske är det en sådan här väckarklocka som behövs. Linje 17-nätverket och Linje 17 mot rasism går garanterat stärkta ur detta. När det verkligen gällde fick de känna att de hade massorna i ryggen, mot rasismen som infekterat deras förort.

Mediedramaturgin var såklart klockren. Fredliga demonstranter mot beväpnade nazister, barnfamiljer i fara. Till på köpet drev Kärrtorpsborna ut nazistpacket i skogen. Bilder kommer för mig när en uppretad skara Växjöbor drev ut nazisterna i Nordiska Rikspartiet ur stan 1985. Den legendariska bilden på den lilla damen, före detta koncentrationslägerfången, som slår sin handväska i huvudet på en skinhead.

På Aftonbladet och Expressen jublades det och krönikörer som Oisin Cantwell gick i spinn. Det är säkert bra. Medias indignation speglade i hög grad Sveriges indignation. Birgitta Ohlsson, Kent Persson, Erik Ullenhag och Stefan Löfven uttalade sina fördömanden av attacken. Ohlssons fördömande gjordes i samband med att Demokratiutredningen presenterades. Ironin var påtaglig när utredarna försökte slå fast att de angripna och angriparna var samma skrot och korn. Kålsuparteorin stod i all sin nakna brist på verklighetsförankring och bad och bönade om åtminstone ett badlakan att svepa om sin förlägenhet.

Min fundering med Kärrtorp i backspegeln är om alla de som kanske för första gången offentligt tog ställning mot rasism, vanliga medborgare, krönikörer och offentliga personer, kommer de även nästa gång? Kommer de även om Svenska Motståndsrörelsen inte spöar barnfamiljer. För det mina vänner är inte den enda rasismen vi har i det här landet. Kommer de nästa gång Migrationsverket tänker utvisa asylsökande till en säker död? Kommer de nästa gång vi offentligt visar vår avsky mot rasism på gatorna? Kommer de nästa gång nazisterna marscherar genom stan och vi protesterar? Kommer de nästa gång en ny skandal kring samhällets behandling av romer uppdagas? Kommer de nästa gång? Hoppet blandas med tvivel.

 

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Petrograd, 10 oktober 1917

Benny Andersson - 9 oktober 2017

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka...

Läs mer...

MODERN av Bertolt Brecht på Teater Tribunalen

Webbredaktionen - 8 oktober 2017

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet. Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon...

Läs mer...

NMR:s senaste göteborgshistoria

Hans Isaksson - 1 oktober 2017

NMR-marschen i Göteborg den sista september blev trots massiv förhandspublicitet och dito polisskydd mot tiotusentals förbannade göteborgare  ingen odelad framgång för nazisterna. Såvitt man inte vill kalla en eskorterad promenad från den ena ICA-butiken till den andra och åter för en framgång. Jimmy...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...