En gammal Hillersbergteckning visar en polis som vid en vänsterdemonstration med batong pucklar på en åskådare som klagar: "Men snälla konstapeln! Jag är ju antikommunist!" Svar: "Jag ger väl fan i vad för slags kommunist du är. Jag ska slå ihjäl dig din jävel!"

Polisens hållning påminner om grundsynen i Fp:s Birgitta Ohlssons nu klara utredning om "våldsbejakande extremism". Tre ledamöter i Ohlssons utredning har i pressen anmält en viss kritik över att ministern gett utredningen direktiv om att inte ta hänsyn till att de grupper man utreder måhända motiveras av diametralt motsatta ideologier.

Den liberala tesen är att invånare i landet sönderfaller i två delar: 1. En stor majoritet i mitten av hederliga och fredliga demokrater 2) Bråkiga extremister till höger och vänster - och så islamister förstås.

"Politiskt våld är alltid fel i en demokrati. Den som går till fysiskt angrepp mot den andre ger samtidigt den andre en ursäkt för sitt eget våld.. Mest lidande av de små minoriteternas våldsamma extremism blir den stora fredliga majoriteten. Det är den som tvingas fly undan stenar och flaskor. Det är den som tvingas tänka efter om det är värt risken att uttrycka sin åsikt i tal eller skrift, att engagera sig politiskt, ideellt eller fackligt.(DN ledare 17.12, efter Kärrtorpsmötet)

Det är en beundransvärd symmetri som denna bild av det svenska samhället erbjuder. Denna uppnås genom att man avstår från att göra några som helst distinktioner mellan å ena sidan de "extrema" grupper eller individer som ifrågasätter att vi har ett perfekt folkstyre, men som i regel vill ena folket och förverkliga ett sådant (vänster). Å andra sidan individer eller grupper som inte önskar demokrati och bekämpar tendenser därtill (höger) och som i detta syfte vill splittra upp oss efter etnicitet, kultur, sexuell läggning eller kön.

DN:s exempel på extremistiskt våld ovan är faktiskt genomgående hämtade från högerextremisters beteende. För att rädda symmetrin - kålsupartänkandet - i den liberala synen har högerextremas politiska mord, och till och med massakrer inte nämnts. I gengäld tillskrivs även vänstern ambitionen att skrämma och hindra medborgarna bl a från "att uttrycka sin åsikt i tal eller skrift, att engagera sig politiskt, ideellt eller fackligt" - en vanlig fascistisk metod som det dock torde svårt att finna exempel på bland vänstern i det svenska samhället. Det värsta man kan erbjuda i denna väg är några fall av misshandel av fascister, några sönderslagna fönsterrutor på hos lokala byråkrater, yvig retorik och en och annan välplacerad tårta i ansiktet. Om att grövre individuell vänsterterror är sällsynt vittnar upprepade fall av fejkade fysiska angrepp mot SD-politiker - något som man på vänstersidan aldrig har behövt tillgripa, på grund av tillgång till äkta vara.

Just denna ohlssonska demokratisyn firade triumfer i SVT:s, SR:s och andra medias rapporter av den fascistiska attacken mot ett opinionsmöte i Kärrtorp i söndags. Den kallades ömsom "tumultet vid antinazistmötet" respektive "sammanstötningen mellan nazister och antinazister". I denna rubricering framstår "antinazism" snarast som blott en speciell sort av extremism - jmf Hillersberg ovan - egentligen "nazism" den också - trots att 98% av folket i så fall är extremister .

Det ingår i den liberala bilden att vi till de hederliga och fredliga medborgarnas fromma har en våldsmakt, vars uppgift att oväldigt upprätthålla Ordning och Demokrati, varvid den sistnämnda i nödfall, åtminstone temporärt, måste åsidosättas för Ordningens skull. Bilden kompliceras dock av att den oväldiga våldsmakten (polis, militär) här, liksom i många andra demokratier traditionellt rekryteras bland grupper som har högersympatier och har en tendens att vända ryggen till vid högerattacker. Det ingår i yrkesrollen att utåt bestämt förneka detta, men vetenskapliga undersökningar och dolda mikrofoner inom kåren visar att så är fallet.

"Men det är ...(den demokratiska majoriteten) som i stora skaror – bokstavligt och bildligt – kan ställa sig mellan höger- och vänstermobbarna och tydligt visa att det är nog, att det inte är med andra tillhyggen än ord som debatten ska föras" är DN:s fromma förhoppning.

När det antinazistiska nätverket Linje 17 på förekommen anledning arrangerade mötet för Kärrtorps invånare och sedan, i polisens frånvaro, tillsammans med invånarna såg till att den nazistiska attacken skingrades, stämde inte detta med den liberala symmetrin - som ju kräver att varje drabbning måste ske "mellan höger- och vänstermobbarna"(SAOL: mobb=pack,slödder) med en demokratisk majoritet mitt emellan.

Liberaler är förvisso emot, och fruktar nazismen. Men ännu så länge fruktar de mest av allt att den nödvändiga folkliga kampen mot fascismen och för folkstyre i Västerlandet åter förknippas med den politiska vänstern.

 

 

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...