Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

Ett par förhoppningsfulla forskare på IFAU har i rapporten Könsskillnader i preferenser för sjukfrånvaro1 lanserat begreppet "morbiditets-mortalitetsparadox" för att beskriva förhållandet att kvinnor har något högre medellivslängd än männen trots att de oftare tar sjukledigt, använder läkemedel och vänder sig till sjukvårdande verksamheter.

Det intressantaste i denna rapport är dock författarnas ställningstagande till de hälsomått som förekommer inom icke-nationalekonomisk forskning att:

"I den mån sjukskrivningar, läkemedelskonsumtion och läkarbesök tolkas som objektiva hälsomått skulle man entydigt dra slutsatsen att kvinnors hälsa i genomsnitt skulle vara betydligt sämre än hälsan hos män. Samtidigt är det kanske mest objektiva hälsomåttet som finns tillgängligt, den förväntade livslängden, entydigt; kvinnor lever betydligt längre än män och detta gäller för alla åldrar och i nästan alla delar av världen."

 

Könsskillnader i preferenser är av allt att döma en bara en slags uppföljare till en liknande 2011, vilken regeringen gillade så mycket att de gjorde den till obligatoriskt avstamp för de ytterligare rapporter i ämnet som beställdes in. "Resultaten från studien Kvinnors och mäns sjukfrånvaro 2011:2, av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), ska beaktas i arbetet." som det står i regeringsuppdraget.

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro behandlar givetvis inte sjukfrånvarostatistiken - det är ju ekonomer som skriver och "Fokus ligger på frånvaro från arbetet på grund av sjukdom som berättigar till sjukpenning och/eller sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). Denna frånvaro kallar vi hädanefter sjukfrånvaro."

Det är dock oklart vad sjuk- och aktivitetsersatta, tidigare kallade förtidspensionärer är frånvarande ifrån. I Arbetskraftsundersökningarna (AKU) hänförs de till Ej i arbetskraften.

Efter att ha redogjort för sina omdefinitioner kommer författarna till Kvinnors och mäns sjukfrånvaro till ett av mina favoritdiagram.

Detta diagram gör det tydligt att svängningarna i utbetalning av sjukpenning (-dagar) saknar påtaglig koppling till sjuklighetens, sjukfrånvarons och ersättningens omfattning. Det visar i stället huvudsakligen de dramatiska växlingarna i hanteringen - och redovisningen - från statens och Försäkringskassans sida. Speciellt efter att sjuklönereformen genomfördes 1992. Sjukfall som avslutades under de första 14 dagarna utgjorde dessförinnan ungefär hälften av samtliga fall. Och hälften av det totala antalet sjukpenningdagar.

Det måste ha förekommit kreativ bokföring från många håll för att få upp antalet sjukpenningdagar till nästan samma nivåer i början av 2000-talet även utan dessa. Kreativiteten underlättades genom att sjuklönedagar, dvs. de sjukdagar som inträffade under arbetsgivarperioden, inte redovisas som sådana. Den redovisning som förekommer gäller enbart sjuklön2. Samt genom att antalet förtidspensionsdagar (numera sjuk- och aktivitetsstödsdagar) inte redovisas.

Ökningen av kvinnornas uttag av sjukpenningdagar idag beror av allt att döma på någon administrativ (läs byråkratisk) ordning som begränsar antalet kvinnor som beviljas sjuk- och aktivitetsersättning. Så när Ulf Kristensson ondgör sig över att "Sjukfrånvaron ökar mer bland kvinnor än bland män; mer för psykisk ohälsa än för somatisk; mer för yngre än för äldre" är det sannolikt att det han ondgör sig över är resultatet av hans egen och Försäkringskassans politik i frågan.

I det stora hela, utgående från "det kanske mest objektiva hälsomåttet som finns tillgängligt, den förväntade livs-längden", är den Kristenssonska politiken på god väg att upphäva den morbiditets-mortalitetsparadox som nämndes i inledningen.

Den förväntade livslängden för kvinnor i Sverige sjönk år 20123. Och att detta inte var någon enskild händelse, utan del i en trend, framgår i fall man använder något känsligare hälsomått än det tvåvärda nationalekonomiska; levande/död.

Healthy life years från Eurostat har nedanstående siffror för Sveriges kvinnliga befolkning4.

 

 

           2007      2008      2009      2010      2011Sweden     66,8      69,0      69,6      71,1      70,2

 

Den paradox som man kan tala om idag är i stället att männens livslängd fortfarande stiger .5

 

Fotnötter

    1. Könsskillnader

    2.SCB genomför ett försök att beskriva saken statistiskt. "Konjunkturstatistik över sjuklöner (KSju)"

    3. scb.se

    4. Healthy_life_years_stat

    5.Fast den paradoxen verkar bli kortlivad. Healthy life years at age 65, males, 2007-2011, minskade för svenskar 2011. Och HALE räknat från födseln står still sedan 2010}

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Stridspittsmätning i Riksdagen

Hans Isaksson - 18 januari 2018

Vi lever i högerns skördetid. I gårdagens riksdagsdebatt fick vi se hur Stefan Löfvén återigen reste sig upp i sin fulla längd och dunkade sin näve i golvet. Vår statsminister var uppenbarligen provocerad av Jimmy Åkesson, som i sin tur känt sig provocerad av SD:s stagnerande och vikande...

Läs mer...

Anwar Shaikh

Anwar Shaikh - monopolkapitalismteorins främste kritiker

Benny Andersson - 16 januari 2018

Ulf Grönkvist skrev till webbredaktionen och efterlyste exaktare källor till de uppfattningar jag tillskriver ekonomen Anwar Shaikh i början av mitt blogginlägg om imperialismens teori och verklighet. De följer här. Eftersom Shaikh är en av vår tids viktigaste Marxinfluerade ekonomer och dessutom är...

Läs mer...

Reformister, revolutionärer och historiens dynamik. Svar till Benny Andersson

Peter Sundborg - 15 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Läget inför oktoberrevolutionen. Benny Andersson påstår, om jag fattat rätt, att bolsjevikernas...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Sovjeterna vann och förlorade makten

Benny Andersson - 26 december 2017

Bolsjevikernas styrka var förankringen i de demokratiskt organiserade sovjeterna. Därmed kunde...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Jenny Wrangborg - 26 december 2017

Sommaren kommer mellan två andetag. Mina gamla arbetsplatser värker i mig. Butikskök,...

Läs mer...