En viss kvinnlig svensk författarinna hade, några år före sitt nobelpris, refererats till som "den där skollärarinnan".  Alice Munro kunde på femtiotalet, då hon debuterade som författare till sina nu Nobelprisvinnande noveller, på liknande föga generösa sätt av en manlig recensensent bli kallad "en viss hemmafru". Vederbörande recensent medgav visserligen att Munro skrev bra noveller, men att han inte ville gå till sängs med henne. "Ingen har bett honom!" genmälde författarinnan surt.

Jag kan inte principiellt invända mot Akademiens belöning av hennes novellkonst, där hon gång på gång gestaltar det lilla livet i Ontario med stor inlevelse. Ytterst få kan känna sig förbannade på det hon skriver. Det kan dock vara alltför sent för såväl som Munro och mig med gemensamt sänggående. Därför måste jag idag tyvärr instämma med 50-talsrecensenten beträffande det sexuella. Men att däremot gå till sängs med Munros noveller kan jag, efter att ha provat med den senaste samlingen , "Brinnande livet", varmt rekommendera. Det var faktiskt ovanligt lätt att somna vid läsningen, trots det ägde rum framför en pc-skärm.

Fast det var ju inte det som priset motiverades med?

 

Kommentarer

0 #2 Hans Isaksson 2013-10-24 14:27
Du får väl skylla dig själv när du repeterar med norrlänningar!
I USA är det södern som erbjuder samma problem - när det pratas dixiespråk i en film blir den 10-15 minuter längre.
0 #1 Bror Kajsajuntti 2013-10-23 05:58
Ett annat sätt att somna är när jag tränar repliker till Kabarét Vilse, som har premiär i Hertsöskolans aula i Luleå i kväll. Det är inget fel på replikerna, men när jag väntar på svar, brukar jag somna. Men jag ska försöka läsa något av Munro, som nämns som novellkonstens mästare. Kanske lär jag mig något även om vi lever i skilda världar.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Lenins teori om imperialismen och prognoserna om framtiden. Svar till Peter Sundborg, del två

Benny Andersson - 10 december 2017

Jag fick min politiska skolning på 1970-talet, då myten om de ofelbara ”stora” låg tåg tung över vänsterns smågrupper. En myt som måste ha fått den balsamerade Lenin att vrida sig i sin sarkofag. Alla som besvärat sig med att sätta sig in i Lenins gärning, slås av hans osentimentala och jordnära...

Läs mer...

Rapport från Café Clarté: Om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister

Magnus Göransson - 8 december 2017

Shabane Barot talade på café Clarté i Stockholm i tisdags (5 december), om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister. Det är, i alla fall i Stockholm, framförallt 1968-vänsterns politiska organisationer av olika schatteringar som uppmärksammat 1917. Shabane, som kommer från den autonoma...

Läs mer...

Stoppa det orättvisa drevet mot Ebba Busch Thor

Dan Israel - 8 december 2017

Det pågår ett orättvist drev mot Ebba Busch Thor, i vilket kristdemokraternas partiledare framställs som en okunnig produkt av en Livets Ord-friskola. I själva verket försökte Busch Thor på ett diskret sätt avfärda de författare och böcker som inte bör ingå i en svensk kanon. Avsikten med en sådan är...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Unga märker orden

Henning Årman - 17 juli 2017

I Sydafrika demonstrerar studenterna för bättre studiemedel, mindre engelska och antikoloniala...

Läs mer...

Bildtext

Varken AD eller riksdag stoppar hyvlingen

Erik Bohman - 17 juli 2017

I november beslutade Arbetsdomstolen (AD) att så kallade hyvlingar inte är att betrakta som...

Läs mer...

Bildtext

Formulär-språket håller oss fångna

Anna-Malin Karlsson - 17 juli 2017

Det skrivs mer än någonsin tidigare på våra arbetsplatser i form av blanketter, formulär och...

Läs mer...