I "Buch der Wendungen" låter Brecht sin fiktive filosof Me-Ti beklaga sig över att folk ständigt misstolkar honom. Exempel har någon hört honom påstå att 2+2 inte är 4. Me-Ti förklarar varför: om någon hävdar är 2+2 är 4 eftersom 2+3 är 6 brukar han raskt säga att 2+2 i så fall inte är 4. Sedan citerar man honom raskt för att visa hur okunnig han är. Me-Ti blir förbannad när han hör folk yttra något som låter som sanningar - fast med okunniga argument, ty i dessa munnar låter sanningar som lögner. Han drivs till genmäle och skjuter därvid stundom över målet.

På samma sätt förhåller det sig med en del av den kritik som i dagarna riktas mot Hanne Kjöller. Det ovan sagda tjänar till att förhindra ev. beskyllningar mot mig för att försvara hennes journalistik.

Orsaken till att den debatt om svensk journalistik som borde ha utlösts av denna DN-ledarskribents bok "En halv sanning är också en lögn" ballade ur får Aftonbladet definitivt ta ansvaret för. Recensionen på AB kultursida skjuter, in sig på ett par, i och för sig komiska, fast betydelselösa slarvfel hos Kjöller, som alla som skriver offentligt någon gång gör sig skyldig till. Detta, i stället för gå till botten med författarens reaktionära samhälls- och människofientliga ideologi, som i över tio års tid har präglat hennes journalistik.

Det hade också varit motiverat med att självkritiskt granska de adekvata exempel på det som Kjöller använder för att undergräva förtroendet för solidariteten och den offentliga välfärden: Dåligt underbyggda snyftreportage, som i längden förstör det för dem som försöker försvara resterna av svenskt välfärdssamhälle.

Man måste utgå ifrån att Kjöller i stort varken ljuger mera eller är mera okunnig än sina kritiker, även då hennes sökprogram tar fel på ett namn på en stockholmsförort och en norsk travhäst. Däremot är det inget slarvfel då hon år efter år från sin bastion på DN:s ledarsida slår på dem som ligger - sjuka, arbetslösa, asylsökande och på dem hon med sin generösa definition kallar vänsterfolk.

 

 

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...