Försöken att hylla regeringen med hjälp av statistik blir allt mer krystade. Ett extremt exempel är Ivar Arpis Trösklarna måste sänkas , där denne ledarskribent på SvD försöker sig på att frammana en konspirationsteori kring att oppositionen idag använder uttrycket massarbetslöshet.

Om vi jämför dagens läge med oktober 2006, då Reinfeldt klargjorde vad han då ansåg vara massarbetslöshet, visar det sig att läget idag av allt att döma är värre. Siffran från SCB för 2:a kvartalet 2006 var 257 000 arbetslösa. Medan antalet arbetslösa första kvartalet i år var 433 000. För jämförbarhetens skull drar vi i från de 161 000 heltidsstuderande men siffran är ändå högre än 2006; 272 000.

 

Jag noterade detta i debattfältet. Samt att:

 

Reinfeldts uttalande måste egentligen bygga på någon annan variabel än arbetslöshetstalet, eftersom han hävdade att "Över en miljon människor står utanför". I fall vi ska försöka ge saken en förnuftig mening så syftade han på antalet icke sysselsatta, dvs. på befolkningen i arbetsför ålder minus dem som har sysselsättning (anställning, företagande el. dyl.)

Denna grupp var 1kv 2006 enligt SCB 1 233 000. I år var den nästan dubbelt så stor, 2 531 000, vilket framför allt förklaras av att befolkningen i arbetsför ålder utsträckts uppåt till 75 år.

För att inte vara orättvisa måste vi alltså räkna bort antalet personer som befinner sig i årsklasserna 65 tom. 75 år. Eller kanske inte. Reinfeldt förespråkar ju ett arbetsliv upp till 75 år. Då måste rimligtvis alla upp till och med 75 år räknas som i arbetsför ålder också?!

Detta fick stå obesvarat ett bra tag i debatten, men slutligen kom en invändning från signaturen quesnay att:

- I stället för att sitta och räkna själv genom att räkna bort och lägga till lite siffror man kommer på så kan man titta på antalet människor som försörjs med bidrag från SCB. 2006 var det 1 022 168 (19,1%) och 2011 var det 794 998 (14,4%).

Jag svarade att:

Det är alldeles riktigt att antalet personer (helårsekvivalenter) som får sin försörjning från de sociala försäkringssystemen, inklusive kommunernas försörjningsstöd (socialbidraget) har minskat, samtidigt som antalet arbetslösa, lika lite som andra typer av behövande har minskat i motsvarande utsträckning. Resultatet syns tydligt i den översta inkomstdecilens ökade disponibla inkomster (pga. minskade skatter) och i den understa inkomstdecilen, hos den fattigaste tiondelen av Sveriges befolkning, genom att dessa i stället fått minskade disponibla inkomster. Minskningen av den genomsnittliga inkomsten för den fattigaste tiondelen var drygt 9 procent, eller räknat i kronor 6 500:- i minskad årsinkomst. Detta bara mellan 2006 och 2008, det senaste året som redovisas. s.12 i SCB:s Inkomstfördelningsundersökningen 2008 .

Jag borde ha behärskat mig, men fortsatte:

Samtidigt var ökningen av den genomsnittliga disponibla årsinkomsten för den mest högvälavlönade tiondelen bara 5 200:- under samma tid, så en del måste ha försvunnit i administrationen.

Då försvann både mitt inlägg, resten av debatten och hela debattfältet från platsen under Arpis ledare.

Ökningen av den genomsnittliga disponibla årsinkomsten för den mest högvälavlönade tiondelen var 5 200:- mellan åren 2006 och 2008, är dock en slags faktoid vilket jag hoppades att få reda ut i den fortsatta debatten.

Det är nämligen bara en mindre del av den 10:e decilen som får någon betydande del av de ökande inkomsterna. Mycket av de ökande inkomsterna i den 10:e decilen beror inte på höga löner utan på inkomster från kapital och vinster vid realisering av kapitaltillgångar - på vanlig svenska spekulationsvinster.

Och i den översta percentilen (hundradelen av inkomsterna) visar sig sedan att de verkligt betydande inkomstförbättringarna inte alls tillfaller dem som får inkomst från räntor och utdelning - vanliga aktieägare och fondsparare - utan sedan mitten av 1990-talet bara finans och spekulationskapitalet. (se tex diagrammet på sid. 31 i On the Role of Capital Gains in Swedish Income Inequality Jesper Roine, Daniel Waldenström.

Om jag hade lyckats få in detta under den fortsatta debatten skulle jag ha kunnat förstå hur SvD nu reagerade. Jag tycker dock att SvD:s läsare borde kunna acceptera när man påpekar att Sverige blivit ett 9/10-dels samhälle. Att det blivit ett 99/100-samhälle med enbart börsspelare som förmånstagare skulle däremot kunna tänkas vara väl magstarkt även för SvD prenumeranternas högvälavlönade och kapitalinkomsttagare.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...