Varje helg strömmar vi till diverse etablissemang organiserade kring det sociala förtärandet av alkoholhaltiga drycker. Pubar, barer och restauranger. Vi kanske äter en bit, det skålas och skrattas och spottas sällan i glasen. Ganska snart susar det gott i många skallar - allt för ofta min egen inkluderad. Men detta lilla stycke kommer inte uppehålla sig vid svensk dryckeskultur utan istället vill jag titta närmare på det komplexa och unika forum där utloppet för veckans uppdämda energi tar sig uttryck - jag talar förstås om nattklubbens dansgolv.

Efter tillräcklig förberedelse vallfärdar massorna till dessa sällsamma platser. Låt oss analysera den typiska scenen, den intensiva plats där vi möts strax efter midnatt, där våra svettiga kroppar kråmar, juckar och fistpumpar allt om vart annat. Fokuserade höftrullningar och osäkra, skämtsamma rörelser sida vid sida; hela människostammen i yrande dans.

Men om vi byter till ett mer cyniskt perspektiv och stiger upp bland alkoholångorna strax under takåsen, vad är det vi ser, egentligen? Jo, en in i minsta detalj iscensatt kuliss, en scen där vi för ett par timmar tillåts ånga ut all undertryckt sexualitet, och vrede, och glädje, och sorg. Här blir den malliga individualisten prima ballerina för en natt och hipstern står och shufflar i mitten av en applåderande cirkelformation - kropp och mode signalerar status och plats i den tillfälliga hierarkin som upprättas på varje dansgolv med mer än en person närvarande.

Likt vid teatern används ljus och ljud och avskärmningstekniker för att skapa en scen där sinnesintrycken förhöjs. Denna iscensättning har som syfte att skapa känslan av skenbar frihet, en (fantasi)plats utan auktoriteter och regler i vägen för begärets tillfredställelse. Men på samma sätt som Trollflöjten eller Svansjön är fiktiva arrangemang, trogna iscensättningens logik och avgränsade från resten av samhället som fantasi och saga, så förblir även dansgolvets utopiska yra en parantes av inbillad frihet. Kan det vara så att den rådande (populär)kulturen helt enkelt inte har mer att erbjuda?

Är jag den bittra killen som aldrig blir uppbjuden och vill förstöra ditt helgnöje eller är fantasin om dansgolvet en av de sista slöjorna mellan oss och ideologins gapande tomhet? Kanske är denna plats där vi känner oss så fria i själva verket en av de mest styrda och dikterade sammanhang man kan tänka sig, med en funktion helt annan än den man vid en första anblick tillskriver den. Jag skriver inte om subjektiva värderingar hos en enskild individ - klart att folk kan gilla att dansa - men vilka är strukturerna som dikterar under vilka former vi får ”ha kul”?

För vi vill alla bara träffa någon, eller hur? Oavsett vilket svar du ger så ter det sig märkligt att vi köpt premissen att för att våga släppa loss eller träffa någon så krävs rökmaskiner, stroboskop och laserstrålar; måste den samtida drömmen om närhet föranledas av epilepsianfall och brandsimuleringar i en mörk källare?  

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...