Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

Regi: Olivier Assayas.

Den franske regissören Assayas har inspirerad av sina egna minnen försökt fånga tiden efter majrevolten 68, mer bestämt med start våren 1971. Filmen utspelar sig i en grönskande förort till Paris.

I centrum står ett gäng gymnasiungdomar, där huvudpersonen är esteten Gilles (Clement Metayer), även om man också får följa andra ungdomar såsom den radikala Christine (Lola Créton) och politiskt velige Alain (Felix Armand). Det finns en tro på en närstående kommande revolution. Personerna vi möter i filmen är medlemmar i olika små aktivistgrupper med rötter i främst trotskism och anarkism, men även maoism. Filmen har en naturalistisk ansats med betydande inslag av fria (blott heteronormativa) relationer och sex, droger och rock'n'roll. Ungdomarna skriver artiklar, delar ut flygblad, säljer tidningar och sprayar graffitti med politiska budskap på skolans väggar. Det skickas även ett par molotov-coctails mot ordningsvakter. Trots att deras aktioner och konsekvenserna av deras handlingar eskalerar så kan man ändå skönja att svallvågorna av majrevolten börjar ebba ut. Även om Gilles med hjärtat stödjer alla revolutionära slagord, vill krossa borgerligheten och göra experimentell konst så börjar han långsamt glida in i traditionella mönster som konsthögkola och kommersiella filmprojekt. Hans vänner slits med liknande existentiella problem. Förr eller senare kommer de alla förmodligen att ha vanliga skrivbordsjobb; ungdomarna verkar inte själva vara sprugna från den arbetarklass de vill frigöra. Trots att man känner av pulsen i tidsandan och att det politiska engagemanget väcker intresse så kommer det dock aldrig något förlösande ögonblick där filmens alla delar får en röd tråd. Kanske är det hela tanken, eftersom ungdomen är kaosartad och impulsiv? Ingen skugga ska dock falla över skådespelarensemblen som gör en stark prestation. Det som dröjer sig kvar är reflektion över spänningen mellan det individuella självförverkligandet och det gemensamma drömmandet, ett potentiellt dilemma som kanske är än mer angeläget idag än det var 1971.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Anwar Shaikh

Anwar Shaikh - monopolkapitalismteorins främste kritiker

Benny Andersson - 16 januari 2018

Ulf Grönkvist skrev till webbredaktionen och efterlyste exaktare källor till de uppfattningar jag tillskriver ekonomen Anwar Shaikh i början av mitt blogginlägg om imperialismens teori och verklighet. De följer här. Eftersom Shaikh är en av vår tids viktigaste Marxinfluerade ekonomer och dessutom är...

Läs mer...

Reformister, revolutionärer och historiens dynamik. Svar till Benny Andersson

Peter Sundborg - 15 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Läget inför oktoberrevolutionen. Benny Andersson påstår, om jag fattat rätt, att bolsjevikernas...

Läs mer...

Imperialismen, teori och verklighet. Svar till Peter Sundborg del tre

Benny Andersson - 11 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvannHundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. I slutet av 1800-talet hade kapitalismen, enligt Lenin och många andra...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Kärnvapenhotet

Daniel Cederqvist - 26 december 2017

Under sommaren fattade FN beslut om ett avtal om globalt kärnvapenförbud. Ett av de länder som...

Läs mer...

Bildtext

Finlands borgerlighet efter 1917

Anders Persson - 26 december 2017

Dags att hitta en ny beskyddare.

Läs mer...

Bildtext

Intervju: "Bolsjevikerna var ingen sekt"

Anders Björnsson - 26 december 2017

Ryska revolutionen etablerade en helt ny ordning med relevans än i dag. Men den tog slut i början...

Läs mer...