Efter revolutionen (Après Mai)

 Dela länken
FaceBook  Twitter  

Regi: Olivier Assayas.

Den franske regissören Assayas har inspirerad av sina egna minnen försökt fånga tiden efter majrevolten 68, mer bestämt med start våren 1971. Filmen utspelar sig i en grönskande förort till Paris.

I centrum står ett gäng gymnasiungdomar, där huvudpersonen är esteten Gilles (Clement Metayer), även om man också får följa andra ungdomar såsom den radikala Christine (Lola Créton) och politiskt velige Alain (Felix Armand). Det finns en tro på en närstående kommande revolution. Personerna vi möter i filmen är medlemmar i olika små aktivistgrupper med rötter i främst trotskism och anarkism, men även maoism. Filmen har en naturalistisk ansats med betydande inslag av fria (blott heteronormativa) relationer och sex, droger och rock'n'roll. Ungdomarna skriver artiklar, delar ut flygblad, säljer tidningar och sprayar graffitti med politiska budskap på skolans väggar. Det skickas även ett par molotov-coctails mot ordningsvakter. Trots att deras aktioner och konsekvenserna av deras handlingar eskalerar så kan man ändå skönja att svallvågorna av majrevolten börjar ebba ut. Även om Gilles med hjärtat stödjer alla revolutionära slagord, vill krossa borgerligheten och göra experimentell konst så börjar han långsamt glida in i traditionella mönster som konsthögkola och kommersiella filmprojekt. Hans vänner slits med liknande existentiella problem. Förr eller senare kommer de alla förmodligen att ha vanliga skrivbordsjobb; ungdomarna verkar inte själva vara sprugna från den arbetarklass de vill frigöra. Trots att man känner av pulsen i tidsandan och att det politiska engagemanget väcker intresse så kommer det dock aldrig något förlösande ögonblick där filmens alla delar får en röd tråd. Kanske är det hela tanken, eftersom ungdomen är kaosartad och impulsiv? Ingen skugga ska dock falla över skådespelarensemblen som gör en stark prestation. Det som dröjer sig kvar är reflektion över spänningen mellan det individuella självförverkligandet och det gemensamma drömmandet, ett potentiellt dilemma som kanske är än mer angeläget idag än det var 1971.

Prenumerera!

Aktuella bloggartiklar

Loretta Napoleonis bok Kidnappningsindustrin

Åke Kilander - 18 april 2017

Terrordådet i Stockholm den 7 april

Förbundsstyrelsen - 11 april 2017

Uttalande från Clartés stämma 2017

Clartéstämman - 28 mars 2017

Om hur SAP modigt kämpar mot en medvind

Hans Isaksson - 9 mars 2017

Inställda operationer

Dan Israel - 13 februari 2017

Om Nordirland, ett svar till Lennart Rahm

Kerstin Stigsson - 12 februari 2017

Håller borgarklassen på att ömsa skinn?

Benny Andersson - 5 februari 2017

Slutord, för den här gången

Benny Andersson - 29 januari 2017

Slutreplik till Kerstin Stigsson om Nordirland.

Lennart Rahm - 25 januari 2017

Strejk i Göteborgs hamn!

Webbredaktionen - 24 januari 2017

Springtime for Hitler?

Hans Isaksson - 22 januari 2017

Behöver Sverige invandrad arbetskraft?

Benny Andersson - 15 januari 2017

Passengers (Recension)

Daniel Hedlund - 5 januari 2017

En from förfalskning

Hans Isaksson - 14 december 2016