Historieprofessorn Gunnela Björk har nyligen på Historiska Media utkommit med de första biografin på svenska språket om Järnladyn. Till formatet påminner verket om en av de mest inflytelserika politikerna i Västeuropa under förra seklets sista decennier mest som ett förlängt förord. Det omfattar 174 sidor, vilket inte är mycket i ordbehandlarnas tidevarv. Och så mycket till referenser störs man heller inte av.
Men när detta är sagt bör man påpeka att Björks biografi är en utmärkt snabbinroduktion till ämnet. Det som brister i utförlighet vinner texten i koncentration.

Bokens sista rad hävdar att läsaren själv måste bestämma vad han/hon anse om föremålet. Men författaren har dessförinnan givit, för en historiker, ovanligt utförliga anvisningar för vad man därvid rimligen skall komma framtill: Om Thatcher tycker vi inte.
Utan att gå in på personlighet framstår föremålet helt enkelt som en ovanligt begåvad, orädd, i alla avseenden arbetsam, hänsynslös, oempatisk (utom då det gäller det parasitära elementet, sonen Mark) sociopatisk och vidrig borgare. Medan i filmen Järnladyn och Meryl Streep försöker rättfärdiga Thatcher genom att få oss att sympatisera med en senil, olycklig och hjälplös gammal gumma går Björk direkt på kärnan hos henne: hennes nedärvda hat mot arbetarklassen och socialismen, hennes till fascism gränsande chauvinism.

"Ekonomin är metoden - syftet är att förändra själen" sade Thatcher, och Björk understryker med rätta att Thatchers nyliberalism i första hand inte handlade om ekonomiska åtgärder. Det var en politisk reform, syftande till att krossa arbetarklassen, som sedan Englands pyrrhusseger i Andra Världskriget via fackföreningsrörelsen ännu hade ett hegemoniskt inflytande över agendan. Privatiseringarna kom på allvar först senare, under Mayor och efterträdarna, oavsett partifärg. Det var tiden som skapade Thatcher, inte främst tvärtom och hon blev den som gav den ett ansikte - kanske dubbelt avskydd genom sin personlighet och inte minst sitt kön. Hon var nämligen en kvinna, vars politik inte inte minst drabbade kvinnorna men som det ändå blev närmast politiskt korrekt för karlar att hata.
I Sveriges regering sitter nu folk som inspirerats av Thatcher. Inte ens Annie Lööf vågar dock längre öppet åberopa henne som föredöme för sin politik. Den sviktande Alliansen lever nu lika farligt som den engelska förlagan gjorde vid början av sin långa regeringstid.
Något måste göras. Thatcher spelade 1982 på nationella strängar och drev igenom det bejublade och blodiga återtagandet av Falklandsöarna (innan diplomaterna hunnit att förverkliga sina dolska planer på ett fredligt och rimligt återlämnande till Argentina). Med tanke på Thatchers framgång i Falklandskriget borde Åland snarast höja sin beredskap innan resterna av den svenska marinen börjar att beskjuta Mariehamn.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Om s k vänsterjudehatet i Smålandsposten

Hans Isaksson - 17 december 2017

Adolf Hitler ansåg att "I boljesvismen ser vi Judarnas försök att i det tjugonde århundradet ta över världsherraväldet". Moskvakommunismen dirigerades i det fördolda av den judiska storfinansen på Wall Street tyckte samme författare .Det var som bekant inte mycket sant i denna analys. Men i rätt...

Läs mer...

Lenins teori om imperialismen och prognoserna om framtiden. Svar till Peter Sundborg, del två

Benny Andersson - 10 december 2017

Jag fick min politiska skolning på 1970-talet, då myten om de ofelbara ”stora” låg tåg tung över vänsterns smågrupper. En myt som måste ha fått den balsamerade Lenin att vrida sig i sin sarkofag. Alla som besvärat sig med att sätta sig in i Lenins gärning, slås av hans osentimentala och jordnära...

Läs mer...

Rapport från Café Clarté: Om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister

Magnus Göransson - 8 december 2017

Shabane Barot talade på café Clarté i Stockholm i tisdags (5 december), om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister. Det är, i alla fall i Stockholm, framförallt 1968-vänsterns politiska organisationer av olika schatteringar som uppmärksammat 1917. Shabane, som kommer från den autonoma...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Robotar och alienation

Johan Alfonsson - 17 juli 2017

Skyll inte på tekniken - det är kapitalismen som spökar. På World Economic Forums årliga möte i...

Läs mer...

Bildtext

Den geostrategiske marskalken

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Hösten 1917 blev Finland självständigt för att snabbt kastas in i inbördeskrig. Den vita sidan...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Ottilia Thorsson - 17 juli 2017

I en något sliten Volvo är jag på väg mot min högstadieskola, jag är 15 år och pappa skjutsar mig...

Läs mer...