Margret Thatcher. En biografi. (Recension)

 Dela länken
FaceBook  Twitter  

Historieprofessorn Gunnela Björk har nyligen på Historiska Media utkommit med de första biografin på svenska språket om Järnladyn. Till formatet påminner verket om en av de mest inflytelserika politikerna i Västeuropa under förra seklets sista decennier mest som ett förlängt förord. Det omfattar 174 sidor, vilket inte är mycket i ordbehandlarnas tidevarv. Och så mycket till referenser störs man heller inte av.
Men när detta är sagt bör man påpeka att Björks biografi är en utmärkt snabbinroduktion till ämnet. Det som brister i utförlighet vinner texten i koncentration.

Bokens sista rad hävdar att läsaren själv måste bestämma vad han/hon anse om föremålet. Men författaren har dessförinnan givit, för en historiker, ovanligt utförliga anvisningar för vad man därvid rimligen skall komma framtill: Om Thatcher tycker vi inte.
Utan att gå in på personlighet framstår föremålet helt enkelt som en ovanligt begåvad, orädd, i alla avseenden arbetsam, hänsynslös, oempatisk (utom då det gäller det parasitära elementet, sonen Mark) sociopatisk och vidrig borgare. Medan i filmen Järnladyn och Meryl Streep försöker rättfärdiga Thatcher genom att få oss att sympatisera med en senil, olycklig och hjälplös gammal gumma går Björk direkt på kärnan hos henne: hennes nedärvda hat mot arbetarklassen och socialismen, hennes till fascism gränsande chauvinism.

"Ekonomin är metoden - syftet är att förändra själen" sade Thatcher, och Björk understryker med rätta att Thatchers nyliberalism i första hand inte handlade om ekonomiska åtgärder. Det var en politisk reform, syftande till att krossa arbetarklassen, som sedan Englands pyrrhusseger i Andra Världskriget via fackföreningsrörelsen ännu hade ett hegemoniskt inflytande över agendan. Privatiseringarna kom på allvar först senare, under Mayor och efterträdarna, oavsett partifärg. Det var tiden som skapade Thatcher, inte främst tvärtom och hon blev den som gav den ett ansikte - kanske dubbelt avskydd genom sin personlighet och inte minst sitt kön. Hon var nämligen en kvinna, vars politik inte inte minst drabbade kvinnorna men som det ändå blev närmast politiskt korrekt för karlar att hata.
I Sveriges regering sitter nu folk som inspirerats av Thatcher. Inte ens Annie Lööf vågar dock längre öppet åberopa henne som föredöme för sin politik. Den sviktande Alliansen lever nu lika farligt som den engelska förlagan gjorde vid början av sin långa regeringstid.
Något måste göras. Thatcher spelade 1982 på nationella strängar och drev igenom det bejublade och blodiga återtagandet av Falklandsöarna (innan diplomaterna hunnit att förverkliga sina dolska planer på ett fredligt och rimligt återlämnande till Argentina). Med tanke på Thatchers framgång i Falklandskriget borde Åland snarast höja sin beredskap innan resterna av den svenska marinen börjar att beskjuta Mariehamn.

Ett urval andra artiklar av samma författare

Springtime for Hitler?

publicerad i Clartébloggen 22 januari 2017

Ledare - Dumpad livslön

publicerad i 3/16 Slaveriets republik 27 december 2016

Ur hästens mun

publicerad i 3/16 Slaveriets republik 27 december 2016

En from förfalskning

publicerad i Clartébloggen 14 december 2016

Vårt folk???

publicerad i Clartébloggen 27 november 2016

Fidel dog igår

publicerad i Clartébloggen 26 november 2016

Dylan: Vår granne, busen

publicerad i Clartébloggen 11 november 2016

En bitter man

publicerad i Clartébloggen 30 oktober 2016

Amerikanska Jeans (Anmälan)

publicerad i Clartébloggen 4 oktober 2016

RT+svensk extremhöger=Sant?

publicerad i Clartébloggen 3 oktober 2016

Ännu en fjättrad folktribun

publicerad i Clartébloggen 11 september 2016

Carolas framgångssaga

publicerad i Clartébloggen 8 september 2016

Så möter vi det ryska hotet

publicerad i 2/16 Robotarna 4 augusti 2016

Ditt nya hem

publicerad i 1/16 Någonstans att bo 15 juni 2016

Ett generöst förslag?

publicerad i Clartébloggen 30 mars 2016

Prenumerera!

Aktuella bloggartiklar

Loretta Napoleonis bok Kidnappningsindustrin

Åke Kilander - 18 april 2017

Terrordådet i Stockholm den 7 april

Förbundsstyrelsen - 11 april 2017

Uttalande från Clartés stämma 2017

Clartéstämman - 28 mars 2017

Om hur SAP modigt kämpar mot en medvind

Hans Isaksson - 9 mars 2017

Inställda operationer

Dan Israel - 13 februari 2017

Om Nordirland, ett svar till Lennart Rahm

Kerstin Stigsson - 12 februari 2017

Håller borgarklassen på att ömsa skinn?

Benny Andersson - 5 februari 2017

Slutord, för den här gången

Benny Andersson - 29 januari 2017

Slutreplik till Kerstin Stigsson om Nordirland.

Lennart Rahm - 25 januari 2017

Strejk i Göteborgs hamn!

Webbredaktionen - 24 januari 2017

Springtime for Hitler?

Hans Isaksson - 22 januari 2017

Behöver Sverige invandrad arbetskraft?

Benny Andersson - 15 januari 2017

Passengers (Recension)

Daniel Hedlund - 5 januari 2017

En from förfalskning

Hans Isaksson - 14 december 2016