geschwister_scholl_stamp_gdr_1961.jpggeschwister_scholl_stamp_gdr_1961.jpgDet senaste decenniet präglas av politisk och framför allt organisatorisk tillbakagång för arbetarrörelsen i Europa samt av motsvarande frammarsch för tidigare tillbakatryckta extrema högerkrafter med rasistiska och fascistiska förtecken. Då finner vissa borgerliga ledarsidor att det är dags än en gång köra en påle genom det spöke fortfarande anses gå runt i Europa, kommunismen, och framför allt på samtida svenska antifascister - främst Jan Myrdal (86) förstås. Samt på journalisten Martin Schibbye och Filmskaparen Gabriella Pichler, som också betecknas som varma anhängare till historiska "massmördare" som Lenin och franska revolutionens främste ledare, Robespierre, eftersom de accepterat litterära pris, döpta efter dessa två.

Smålandsposten kontrasterar 23/2 våra vänsterintellektuella mot en legitim antifascist, Sophie Scholl. Hon giljotinerades likt brodern av nazisterna i februari 1943 för sin medverkan i Vita Rosen, en företrädesvis kristen motståndsgrupp mot hitlerregimen. Hon var en riktig antinazist, ty som Smålandsposten påpekar
"Hennes motstånd mot den kollektivistiska ideologin är rotad i en kristen tro och i studier i klassisk filosofi".
Detta till skillnad från svenska "så kallade intellektuella" vänstermänniskor vars engagemang genomgående sägs härröra från marxism-leninismen, ty "Överallt där Lenin fått stå byst i maktens korridorer har människor som Sophie Scholl förföljts" påstår Smålandsposten.
Även den som, uppenbarligen till skillnad från ledarskribenten, inte vistats i alla sådana korridorer måste ändå notera att i DDR talrika gator, minnesstenar och diverse institutioner i alla fall ofta bar hennes namn. Hon porträttrerades på frimärken. I synnerhet sedan 1970-talet har samma välförtjänta uppmärksamhet ägnats åt henne och hennes organisation även i det förenade Tyskland sedan Västtysklands myndigheter äntligen postumt upphävde dödsdomarna mot dem på 80-talet. Även kommunister som Karl Marx, Ernst Thälmann och Bertolt Brecht hedras i det enligt Smålandsposten intellektuellt mera högstående Tyskland.
Smålandsposten som säkert anser sig vara motståndare till "kollektivistiska ideologier", gräver ovanligt djupt i idéhistorien och påstår modigt att nazismen i detta avseende egentligen kopierade marxismen. Denna upptäckt är kanske nästan lika grundad som Hitlers, att kommunismen var inspirerad och styrd av "judarna på Wall Street".
Vad gäller kristen tro och klassisk filosofi som motgift mot "kollektivistisk ideologi" kan man erinra om att den revolutionäre borgaren Robespierre var grundligt filosofiskt skolad och via Rousseau influerad av den kristna jansenismen, att Marx - doktor i ämnet - och Lenin förvisso var ordentligt hemma i filosofins historia, att Stalin studerat till ortodox präst och att nazisternas ideolog Rosenberg var mycket bevandrad i europeisk, och till med indisk, filosofi. Platon, den mest klassiske filosofen av alla, var dessutom den förste att just på filosofiska grunder förorda ett totalitärt, kollektivistiskt samhälle.
Robespierre och den franska revolutionen förknippas i hans land ännu framför allt med avskaffandet av feodalism och slaveri och den första europeiska proklamationen av mänskliga rättigheter. Smålandsposten hävdar däremot att hans namn och revolutionen idag främst förknippas med giljotinen - trots att fallbillan hade använts i Europa sedan 1200-talet och i det borgerliga och icke-kollektivistiska Frankrike användes fram till 1981.
Lenin förknippas av mig och fortfarande av flertalet ryssar med tsarväldets avskaffande och uppbyggandet av ett modernt Ryssland - inte med "folkmord".
Lenin och Robespierre deltog i revolutionskrig och försvarade sina nationer mot inre och yttre fiender, vilket krävde människoliv. Borgarnas summariska massavrättningar 1871 efter Pariskommunens nederlag skördade 10 gånger fler offer än franska revolutionens "terror" 1792-94 i hela Franrike.
Att bortse från de sammanhang Lenin och Robespierre verkade i skulle vara lika felaktigt som att endast tala om de borgerliga revolutionärerna George Washington och Thomas Jefferson som "folkmördare" eftersom de dessutom var slavägare och grundlade en nation som med våld rensade landet från urinnevånare. Veterligen brukar borgerliga historieskrivare i deras fall aldrig begå just detta misstag.

 

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...