Nu har jag avslutat läsningen av densenaste av böckerna i Jan Guillous serie Det stora århundradet.Personligen har jag alltid tyckt att Guillou är ganska braförströelselitteratur. Hur Guillou har tänkt sig att komma framtill den 11 november 2001, vilket om jag inte minns fel är hansuttalade mål med boken, när han i två romaner behandlar sammatidsperiod är lite svårt för mig att förstå, men det ärförfattarens och inte läsarens huvudvärk. I Dandy skildrar Guillouden homosexuelle norrmannen Sverre som efter universitetsstudier tillingenjör i Dresten har flyr till England samman med sin pojkvänAlbert, lord av Wiltshire.

I boken beskriver Guillou på ettintressant vis transformationen från arbetarklass till överklassoch därefter till bohem. Sverre, bokens huvudperson, kommer frånbörjan från väldigt enkla förhållanden i Norge. När Sverre ochbröderna Laurits och Oskar, vilka vi får följa i den förstaboken, Brobyggarna, får chansen att studera till ingenjörer iTyskland öppnar sig nya möjligheter som enbart beror på lyckligaomständigheter. När Sverre träffar lord Albert, Alby kallad, ochde förälskar sig i varandra bestämmer sig Sverre för att följamed sin kära lord till dennes hemland vari resten av handlingenutspelar sig.

 

Guillou skildrar i Dandy den engelskaöverklassens överflöd och sedvänjor. Han skildrar också detbohemiska livet i dåtidens England bland konstnärer och författare,bland andra Oscar Wilde. Det intressanta med boken är egentligeninte vad den skildrar utan vad den inte skildrar. I boken finnsingredienser som är nödvändiga i en historisk roman som beskriverEngland under första världskriget så som de tysk-fransk-engelskaspänningarna, suffragetterna och liknande. Saker som inte nämns ärexempelvis de imperialistiska övergrepp som kolonialmakten Englandunder denna tid begick i olika afrikanska länder. Detta utelämnastrots att Guillou under en icke obetydlig passage i boken förläggerhandlingen till just olika Afrikanska länder (vilka minns jag iskrivandets stund inte).

 

Man skulle kunna tolka Dandybiografiskt i viss mån. Den handlar på sätt och vis om Guillousjälv. Sverre i boken kommer visserligen från enkla förhållandenfrån början vilket inte Guillou gör. Däremot blir han snabbt endel av den engelska överklassen. Från detta övergår han till enmer bohemisk tillvaro, kanske Guillous egen tid i Folket iBild/kulturfront? Hur som helst kan man konstatera att det finnsvissa brister i Guillous bok, främst det faktum att han helt bortserfrån arbetarklassens belägenhet i Dandy och under den period bokenöverspänner. Dessa skildras visserligen ibland i korta passager däröverklassen intellektualiserar över arbetarklassens svårabelägenhet. Jag tror att en författare som Guillou hade kunnat göramer nytta genom att beskriva den engelska arbetarklassens belägenheti det industrialiserade Storbrittanien och under förstavärldskriget. Anledningen till att han inte gör detta äremellertid lättförklarad: Guillou menar på att Det storaårhundradet är en släktkrönika och hans släkthistoria ser heltenkelt inte ut på det sättet. Emellertid borde intrigören kunnatgöra mer nytta i den "socialistiska" anda Guillou säger sigföreträda än den nu gör.

 

Är Dandy en läsvärd bok över huvudtaget, jag har ju bara kritiserat den här ovan? Ja, det tycker jagutan tvekan. Visserligen är jag kritisk mot boken av ovan redogjordaanledningar. Dock betyder inte detta att boken inte är bra för attpå ett lättillgängligt sätt förstå den engelska överklassenslivsvillkor under sent 1800tal och tidigt 1900tal. Det behövs säkerten bok som denna för att beskriva även deras historia. Problemet äratt överklassen alltid skriver historien och så även i Guillousbok, av många anledningar, den är skriven av en man frånöverklassen och också överklassens historia.

Kommentarer   

0 #1 Hans Isaksson 2012-10-13 18:38
Ja, den gode Guillou är ibland lite tröttsam i sin fascination inför den andligt och ekonomiskt välbemedlade överklassen. Och dessa jävla tråkiga jakthistorier!
Men man får ta honom som han är. I den serie 1900-talsskildringar han avser att komma ut med är hans lovvärda syfte, av att döma av de båda utkomna delarna, att i någon mån till nackdel för det Brittiska Imperiet revidera vår officiella historieskrivning. Föraktet mot det franska och så småningom klappjakten på germanofiler inom den brittiska överklassen har vi inte sett så mycket av förut.
Intressant skall bli del 3-4 när Guillous hjältar kommer på rutigt papper när nazismen uppträder.
Citera

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...