Det hävdas ofta att rut och rot-tjänsterna skulle ha eliminerat svartjobben. Inte minst inom städbranschen skall man ha "gjort svarta jobb vita". Det finns dock inga hårda belägg för att svartstädningen har minskat. Däremot visar en undersökning av Anna Gavanas vid Institutionen för Framtidsstudier och SCB:s siffror att endast 6 % av rut-användarna som gått över från att köpa tjänsterna som svart till vitt rut-arbete.

Antalet registrerade företag inom städbranschen har genom rut:s näringsbidrag ökat från 5000 år 2006 till nuvarande 13500, varav hälften enmansföretag. Skattemyndigheten medger 50% avdrag för hushållsnära tjänster upp till 300-350 kr/timme. P g a högt utbud av arbetskraft kan avdraget och ökad efterfrågan på tjänsten gör att skillnaden blir stor mellan debiteringen och en lönekostnad, som ibland stannar vid 40-50 kronor per timma, bl a hos utländska företag, som kringgår svenska kollektivavtal. Fr a papperslösas nödläge utnyttjas genom att man underbetalar dem svart - även om transaktionen på pappret är "vit". Förtjänsten delas lika mellan företaget och den merendels högavlönade kunden - dvs just dessa kategorier som visar störst entusiasm för rut. Många arbetsgivare som följer kollektivavtalen, liksom ensamföretagare hamnar i kläm då de inte anser sig kunna konkurrera med svartjobben.

En expanderande marknad har dessutom öppnats genom att kommunernas hemtjänst minskar sina utgifter genom att höja avgifterna för dem som har hemhjälp. Kommuner har börjat använda timtaxan som en broms för att hålla tillbaka önskemål om stöd. En timtaxa mellan 200-300 kronor är inte ovanlig för de första 4-5 timmarna i månaden. För den som behöver små enklare serviceinsatser är denna taxa avskräckande - vilket tyvärr nog var meningen. Rutavdraget gör det lättare för kommunen att försvara sin taxehöjning. Många användare med hjälpbehov < 10 timmar/månad kan vinna på att gå över till privat hemhjälp. Men rut är ett skatteavdrag, som kan utnyttjas fullt ut endast av den som har inkomster över 25000 kronor/månad, vilket få individer > 85 år har, medan många inte når upp till en inkomst där de har någon skatt att få reducerad.

Rutavdraget innebär att den enskilde via skatteavdrag för hushållstjänster får en subvention på 50 procent, upp till 50 000 kr per år . Med en timkostnad på 300 - 350 kronor blir kostnaden för den äldre 160 - 175 kronor, dvs. lägre än många kommuners timtaxa. Först med hjälpbehov större än cirka tio timmar i månaden blir det i dessa kommuner dyrare med Rut.

Av den totala skattereduktionen för rut - f n över en miljard - gick 64 procent till den fjärdedel av hushållen som hade högst inkomster. Sju procent gick till den fjärdedel av hushållen som hade lägst inkomster. Rut och rot är och förblir näringsbidrag som presenteras som generella välfärdsreformer:

"Rot- och rut-avdragen är en formidabel borgerlig succé, helt i enlighet med den förespråkade "arbetslinjen". När ett politiskt förslag träffar rätt hos breda lager i befolkningen, då blir det populärt. Svårare än så är det inte."

Så skrev Corren(M) i sin ledare häromsistens. Det var inte första gången man från Allianshåll visar entusiasm för sina egna förslag. Att förslaget är borgerligt råder inget tvivel om, men vad gäller succén måste man nog vara mera precis än Corren beträffande vilka som gynnas.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...